ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-22  (läst 3056 gånger)

2006-01-14, 00:39
läst 3056 gånger

Göran Johansson

Historieprofessorn FANT, Eric Micha?l har i sin (De liberis regum naturalibus) bestämt hävdat att Margareta Eriksdotter skulle vara naturlig dotter till Erik XIV. Känner någon till professor Fants rykte som historiker? Hans trovärdighet?
 
Jag har gått igenom de flesta (kanske alla dokumenterade) svenska kyrkoherdar var namn är Erik. Inge av dem förefaller sannolik som fader. Den person som Niclas Rosenbalck nämner kan vara möjlig. Problemet är dock att namnen på dennes släktkrets inte på något sätt stämmer med namnen i Olaus S. Clarevallensis barnaskara och för övrigt ej heller med namnen hos kommande generations barn.
 
I biskop Prytz likpredikan [1652] över biskopinnan Enander (dotter till Margaretas dotter Elisabeth Olofsdotter och dotterdotter till Margareta Eriksdotter) sägs att Margareta är dotter till en förnämlig kyrkoherde. Kan tidsandan ha varit sådan att Margareta Eriksdotters eventuella utomäktenskaplighet ha varit intressant att förtiga trots att den ev. fadern kunde ha varit kunglig?
 
Här Kenneth finns en del att fundera allvarligt på. Tacksam också för tips på förnämliga kyrkoherdar som heter Erik och som passar in i tid.

2006-01-14, 01:11
Svar #1

Kalle Thorsberg (Kth)

Tröttsamt men ändå,
 
Är det inte så att de 'oäkta' barnen, från Gustav Erikssons söner, vi känner, belagda, inte är förnekade, utan snarare bekräftade och accepterade av sammhället och fädrarne. Är inte detta faktum problematiskt när man vill att det finns andra barn.
Alltså: Varför denna skilnad mellan barn, när det uppenbarligen inte fanns något problem att acceptera barn från kända frillor ??

2006-01-14, 02:16
Svar #2

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Skärp dig nu Göran!  
Du påstår att jag ingår i något drev och att jag säger A, B, C och D....  vad är detta för löjligheter ifrån din sida?  
Ta åt dig äran att jag slutar skriva mer i din sandlåda. Jag blir oftast inte förbannad men du har lyckats med det.

2006-01-14, 07:49
Svar #3

Göran Johansson

Niclas, dina inlägg är inte resonerande. Utifrån min enkla och glada utgångspunkt som amatör uppfattar jag dig ibland snarast som lätt ironisk. En proffs som lägger locket på - om du förstår vad jag menar. Härav kom det sig att diskussionen hamnade i sandlädan. Kom inte här och tro att du är kunglig Det är ditt budskapet. Då är det skönt att kunna konstatera att denne Margareta Eriksdotter inte ingår i mina egna anor - lika lite som den nyligen i detta forum mångomtalade Fale Bure.  
 
Efter ditt inlägg lade jag in den lista som du efterlyst jämte en del kommentarer. Bland annat följande: Existensen av denna stambok bidrar möjligen mer till att stärka en sådan hypotes än att motsäga densamma. Dess innehåll har väl emellertid knappast den styrkan att framlagda tvivelsmål från historiskt rättrogna med säkerhet kan undanröjas. Vi har således delvis en likartad syn på problemet, men uttrycker oss kanske på lite olika sätt - minst sagt.
 
Dina kommentarer lägger s.a.s. ett löjets skimmer över hela frågan. Man känner sig dum som överhuvud taget tog upp denna tråd. Sandlådan är således konstruerad av dig själv.

2006-01-14, 11:08
Svar #4

Peter Karlsson (Peterk)

Rätt skönt att inte vara här längre.. : |

2006-01-14, 13:18
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7182
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:26
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Göran, har du läst vad jag skrev om Anders Petersson Humble under  
Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter G-I: Humble: Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-26 ?
 
Av Stefan Simander - torsdag den 30 sept 1999 kl. 16.32:
och
Av Stefan Simander - söndag den 16 april 2000 kl. 12.56:  
 
Svarar inte mina inlägg på vem Anders Petersson Humble var tycker du?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-01-14, 14:07
Svar #6

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Göran Johansson o Niclas Rosenbalck! Hoppas sanden är på plats i sandlådan! Hur är det med netiketten?
Här i alla fall ett tidigt inlägg. Inte för att det är primärkälla men jag har i Palmskiöldska samlingen UUB läst följande, av handskrift at döma av Elias Palmskiölds (1667-1719) egen hand: s.391: ”Olaus Helsingius, född i Liusdala  af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns k?rkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan  
pastor uti östergötland.”
Kanske skrönan ursprungligen kommer från denna källa? Jag vet att man inte alltid kan ta Palmskiölds ant. på allvar, men ofta hade han uppgifter man skulle ta fasta på! Ibland ur källor som inte finns bevarade  någonstans längre. Och nog är det intressant att så många höga herrar tog sig tid att skriva i kyrkoherdens  autografbok o att kyrkoherden rörde sig i deras kretsar vid så många tillfällen.  
Berit Sjögren

2006-01-14, 14:22
Svar #7

Göran Johansson

Hej Stefan, det låter högst sannolikt att det är just denne Anders som skrivit i stamboken. I så fall är det väl, som du skriver, också rimligt att han befann sig på Sahlsta den 7 juni 1618. Känner du till något om hans hustru eller moder?

2006-01-14, 14:23
Svar #8

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7182
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:26
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Nej, tyvärr känner jag inte till något om dessa.
 
Men visst var det rimligt att han var på Salsta då.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-01-14, 14:50
Svar #9

Göran Johansson

Berit, jag lövar att vara netiketten trogen! Upplysningen om texten i Palmskiöldska samlingen har jag, vad jag kan minnas, inte sett förut.  
 
Intressant är att man från helt andra källor kan se ett samband mellan vissa av de adliga släkter som figurerar i stamboken och Margareta Eriksdotters make - kyrkoherden Olaus Clarevallensis i Horn. Sålunda visar t.ex. bevarade landskapshandlingar att årliga räntan för skattegården Killingevid i Västra Eneby socken (Östg. handl. 1604:6 och 1604:18) år 1604 upptar herr Olof med hel frihet. Dennes namn förekommer de följande åren i längden. I Killingevids by fanns även ett frälsehemman som 1619 ägdes av Britta Gustafsdotter Bååt till Ångsö som var brorsbarn till Erland Björnsson Bååt   - en av dem som skrivit i stamboken.  
År 1627-1628 uppbjudes (domboken) gården Killingevid i V. Eneby socken tre gånger av herr Olof. Troligen avses  frälsegården eftersom prästen sedan tidigare var i besittning av skattegården. År 1627 den 9 oktober (domboken), hade laga syn ägt rum vid Killingevid mellan Otto von Scheiding till Åby i Horn socken  och Olof i Horn, den förra sannolikt i egenskap av ägare till landbogodset Långebro i öster gränsande till Killingevid frälsehemman.  
År 1640 tillhörde frälsegården Killingevid (Herrgårder i Sv. under reformationstiden, J.E. Almqvist) fru Brittas måg Ivar Nilsson Natt och Dag - en annan av de frälsemän som satt sin autograf i Anders Johanssons stambok. Han var styvson till Erik XIV:s och Karin Månsdotters dotter Sigrid och den sist kände ägaren före Olaus Clarevallensis dotterdotters man biskopen Samuel Enander i Linköping (tidpunkten för den senares köp har enl. J.E. Almquist inte kunnat fastställas).

2006-01-14, 15:39
Svar #10

Göran Johansson

Frälsehemmanet Grånsten i Lofta socken hade tidigare tillhört en gren av ätten Oxenstierna och hade 1645 bytts in till kronan. Detta gavs år 1649 till Andreas J. Saebyensis och dennes hustru Emerentia Olofsdotter på livstid. Prästen fick också disponera hemmanet Bredvassa i Loftahammars socken som stomhemman [Herrgårder i Sv. under reformationstiden, Småland, J.E. Almqvist].

2006-01-14, 21:42
Svar #11

Göran Johansson

Bemötande av Niclas R. inlägg 13/1. Det var Stefan Lemnius som var med i stamboken. Inte dennes fader Vilhelm. Stefan L. var Catharina Olofsdotter (dotter till Olaus S. Clarevallensis farbror Olof Jonae Luth och Kristina Larsdotter [Phase]). Stefans hustru var således Vasa-ättling och hennes mormorsmor kusin till Gustav Vasa och dennes syster Emerentia Eriksdotter. Släkten Sasse var inte alls besläktad med släkten Luth/Clarevallensis vad jag kan förstå.  
 
Stefan Lemnius hustru Catharina var släkt med Emerentia Olofsdotter (stamboksägarens hustru) via fädernet och möjligen också på mödernet. Om inte annat så tyder detta på att denna stambok mer kan ha karaktären av släktbok än andra stamböcker, vars ägare oftast fått sina autografer under den tid då de vistades på olika universitet, hemma och utomlands.
Niclas frågar sig också om det kan vara någon 1700-tals charlatan inom släktforskningen som var på resebesök i Horns prästgård. Han frågar sig vidare om anteckningen i kyrkoboken verkligen har existerat. Mot bakgrund av informationen ovan om noteringen i en sekundär 1600-talskälla så förefaller den eventuella texten i kyrkoboken (som troligen tillkommit senare) knappast ha varit ditskriven på annat sätt än i god eller möjligen rätt tro. Varför i alla sina dar skulle man vilja föra in en förfalskad anteckning i en kyrkobok? De motiv som Niclas anför är inte trovärdiga.

2006-01-14, 23:36
Svar #12

Göran Johansson

Samuel Enander adl. Gylleadler. Vet någon vad nedanstående handskrifter innehåller? Uppgiften funnen på  
 http://www.ediffah.org/search/present.cgi?id=ediffah:kb:872447:x000001601&termlist=BISKOP  
 
Bibliotek/Arkiv:  Kungliga bibliotekets handskriftsektion KB1  
Arkivbildare:  GYLLENADLER, SAMUEL (1607 - 1670)  
Titel:  SAMUEL GYLLENADLER

2006-01-15, 21:53
Svar #13

Göran Johansson

Sökte runt på internet och fann en intressant upplysning om Stefan Lemnius (autograf i stamboken) far som jag tidigare missat:
 
http://www.smartguiden.nu/sjukhus/HISTORIA.asp
Erik XIV gemak  
Erik XIV hade en holländsk livläkare, Guilhelmus Lemnius, som gjorde ett utkast till ett rymligt och sunt sjukhus för fattige sjuke.
 
Pontus Möller nämner också detta i sin artikel Släkten Lemnius i Släktforkarnas årsbok 1995, sid 200. Stefan Lemnius far var således en person som i egenskap av livläkare bör ha stått hovet mycket nära även på det intima planet.

2006-01-15, 23:16
Svar #14

Göran Johansson

Uppgiften i biskop Prytz likpredikan över biskopinnan Enander om att Margareta var dotter till en förnämlig kyrkoherde kan ha följande förklaring. Om Margareta Eriksdotter verkligen var ett utmäktenskapligt barn till Erik XIV (därmed absolut inte sagt att det förhåller sig på det sättet), så måste man kunna förutsätta att modern (frillan) senare blev gift.  
 
Margaretas enda son i äktenskapet med Olaus S. Luth döptes till Samuel. Enligt regelverket för namnsättning så borde sonen i första hand ha döpts till Simon efter farfadern. I andra hand till Erik (om Erik XIV eller den förnämlige kyrkoherden hette så). Nu fick sonen namnet Samuel, av en oförklarlig anledning. Det kan ju faktiskt vara så att en styvfar kan ha burit lust det namnet. Dvs, frillan gifte om sig med en förnämlig kyrkoherde vars namn var Samuel. Den förnämlige kyrkoherde som biskop Prytz syftar på i sin likpredikan skulle faktiskt i så fall kunna avse styvfadern.
 
Ovanstående kan kritiseras för att vara ett s.k. cirkelresonemang, men kanske ämdå kunde vara en alternativ utgångspunkt som bör studeras.

2006-01-16, 16:05
Svar #15

Göran Johansson

Margareta Eriksdotter dog den 11/11 1618. Stambokens ägare befann sig den 14/10 s.å. hos khd Nicolaus Magni  Palumbus i Rappestad ca 3 mil norr om Horns prästgård där Margareta bodde. Kan tyda på att Andreas Johannis Saebyenisis (stamboklens ägare) var i Horn i samband med hennes sjukdom och senare kanske också på hennes begravning i Hycklinge kyrka. Om det stämmer så bör han vid detta tillfälle ha känt Emerentia Olofsdotter och möjligen också varit gift med henne.
 
Nicalous Magni  Palumbus hustru Ragnild var d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson. Stegeborg kan mycket väl vara den plats dit Olaus S. Clarevallensis (då hovpredikant hos prinsessan Anna Vasa) återvände efter vistelsen i Polen. Prinsessan Anna tillbringade på 1590-talet några år på Stegeborg. Där lär hon då ha ställt till med en skandal när hon ordnade ett hemligt bröllop för sin hovdam och dennes älskade, trots att hovdamen redan var förlovad med en annan. Vem vet, kanske det var hon som också mäklade bröllop mellan Clarevallensis och Margareta Eriksdotteer.

2006-01-17, 19:14
Svar #16

Göran Johansson

Berit Sjögren eller annan som känner till norra Kalmar län och Östergötland. Vid ett möte med bygdegillet i Horn refererades av en lokal tidning varvid nedanstående sades om Erik XIV:s förmodade dotter Margareta. Vem var sageskvinnan, vilken tidning och när skrevs det. Jag har själv betraktat detta som ren dikt. Någon som vet vem som författat texten och hennes källor?  
 
Margareta var Erik XIV:s älsklingsdotter och han ville ge henne en tryggad uppväxt. Därför blev hon hovdam i Polen och tanken hade varit att hon skulle bli gift med någon ur hovet. Men kärleken ville annorlunda och Margareta förälskade sig istället i hovpredikanten Olov Simonsson. Han hade lämnat Helsningland för att förkunna det kristna budskapet vid hovet i Polen.  
 
Paret förlovade sig julen 1591 och gifte sig på julaftonen 1592. De återvände till Sverige och Olov Simonsson utnämndes till kyrkohered i Horn. 1593 kom de till Stegeborg, reste vidare till Linköping innan de tog sig till Horn. Det var en lång väg och det var svårt att ta sig fram, men till slut kom de till prästgården i Ekeby.

2006-01-18, 20:22
Svar #17

Johan Bergengren

Göran Johansson, jag följer med intresse dina försök att få klarhet i Margareta Eriksdotters eventuella släktskap med Erik XIV, eftersom jag själv tror mig vara ättling till henne. Det bygger på en släktutredning som mina föräldrar lät göra 1932. Där påstås utan reservation Margareta vara dotter till kungen. Vem som stod för denna utredning har jag glömt, men jag är fullt klar över att senare forskare kan ha kommit till andra resultat. Den diskussonen tänker jag inte ge mig in i.
Jag ser nu att du än en gång efterlyser källan till ett tidningsreferat från Horn om Margareta som kungens älsklingsdotter. Jag kan inte ge något svar nu heller. Men jag kan hänvisa till en annan källa som kanske kan ge en ledtråd. I Finnerödjaboken från 1944 redogör Gustaf Neander för Erik XIV:s frillodöttrar och kallar Agda Persdotter, Margaretas mor, den kvinna som betydde mest för Erik innan han mötte Karin Månsdotter. Sant eller ej, vad som gör artikeln intressant är källförteckningen. Där förtecknas inte bara den nu uppmärksammade Palmskiöldska samlingen utan också bl a Brismanska arkivet i Göteborg, en artikel av Helge Almquist i PHT 1911 och Paul Meijer-Granqvists bok om Gustav V. Jag har inte själv studerat dem, men kanske finns där något för dig?

2006-01-19, 11:13
Svar #18

Göran Johansson

Johan Bergengren, tack för tipsen. Jag ska gå igenoom den tryckta litteratur som finns. Gissningsvis finns inga hänvisningar vidare till primära källor. Men man kan ju inte alltid veta.  
 
För egen del anser jag att Margareta Eriksdotters svärsons stambok är synnerligen intressant av flera olika skäl, vilket jag ska försöka utveckla i en liten artikel. Visserligen kan stambokens ägare ha haft kontakt med hovet genom släktingar på eget och hustruns fäderne. Detta är väl gott och väl, men att utifrån denna sekundära position kunna förmå t.ex. Danmarks högste representant vid Gustav II Adolfs bröllop att skriva en autograf i boken tyder på en närkontakt med de kungliga kretsarna som bör ha varit något mer direkt.  
 
Jag har försökt få tag i någon som känner till källäget i Polen. Gissningsvis kan bröloppet mellan Margareta Eriksdotter och Olof Simonis Clarevallensis ha ägt rum just där. En polsk historiker har för något år sedan gett ut en liten skrift om prinsessan Anna, jag har ögnat igenom den men förstod tämligen lite eftersom den var skriven på polska. Den förefaller dock inte innehålla något av direkt värde för oss. Möjligen tar jag upp frågan om polska källor i G-gruppen.

2006-01-19, 13:52
Svar #19

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Göran J! Nej, jag har inte läst  någon artikel om Erik XIV:s frillobarn  i prästgården i Horn. Bör stå i någon östgötatidning så det blir väl att leta. Jag skulle inte ha kallat uppgiften i Elias Palmschölds samling för skröna, snarare en gammal tradition.  
Agda Persdotter kan i varje fall inte vara mor till Margareta. Läs Hans Gillingstam, ”Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia”. SoH 2001/2-3 s 156 ff. Möller åberopar sig på en handskrift från tidigt 1600-tal där 3 eriksdöttrar, Constantia, Wirginia o Anna säga ha Agda som mor (kopia s. 169) Men som han säger i not 7: flera  sena källor säger att Erik XIV hade så många frillor att man använde uttrycket ”harem”..  Någon Margareta tas inte upp i Gillingstams artikel men han ägnar sig inte heller åt andra frillobarn.
Berit

2006-01-19, 22:19
Svar #20

Göran Johansson

Berit, har du avskrifter av de upplysningar som finns i Palmskiölds samling?
 
Jag lägger in texten till en dödsruna över Andreas J. Saebyensis som Samuel Loftander som dog i Uppsala. Uppgifterna om föräldrarna är inte direkt klargörande ifråga tidigare anor:  
 
Den högt bildade herr Loftander var född år 1634, hans far var den vördige mannen ANDREAS, pastor och prost i Lofta och Tjust, en känd trakt i Östergötland; modern den kyska EMERENTIA, dotter till vördig herr Olaus, pastor i Horn.  
 
Jag tror att det sedan bl.a. står att Samuel Loftander varit informator för Laurentii Magnia barn och senare också informator för vice presidenten för kommerskollegium Israel Lagerfeldts barn. Jag vore mycket tacksam om någon hjälpligt kunde försöka att i grova drag tolka  personaliedelen (som jag hoppas är åtminstone hjälpligt återgiven).
 
Avskrift av original som finns på Universitetsbiblioteket i Uppsala:  
 
ACADEMIAE UPSALIENSIS RECTOR
CHRISTIANUS RAVIUS BERLINAS
Academicis Patribus Civibusque S.P.D.
 
Medicorum omnium ille facile Princeps, Divus Lucas, qui ex ipforummet Spectatorum Administratorumq;/Fida certaque narratione diligenter Evangelicam Histoiam consignavit, non tam optimo fuo Theophilo,/Quam nobis fideliter monendis C.XIII.primis 5.versibus notat, quomodo assuerint quidam Iesu Salvatori, qui Ei de/Galilaeos nunciarent, quod Pilatus eorum Sangvinem & Sacrisicia miscuisset, Quibus IESVS in hae verba respondit. An putatis, Galilaeos/Illos omnium Suisse Galilaeorum improbissimos, quod talia passisint? Nequaquam, inquam vobis. Sedvos, nisi ad frugem redieritis, omnes itidem peribi-/tis. Item illos duodeviginti, quos delapsa turris in Siloba oppressit, an Suisse putatis omnium Hierosolymit anorum nocentissimos Nequaquam, inquam/vobis: Sed vos, nisi frugem redieritis omnes itidem peribitis. Placuit ita quidem Divinae Providentiae,, ut Calendis Maijs elapsis,/ Praestantissimus Juvenis, DN. SAMUEL LOFTANDER infelici vel casu vel saltu dextrum crus fregerit, unde/abhinc octiduo X. Maij post facra vespertina animam exhalavit. An autem putabimus, vel Ipsum vel Ejus olim Pa-/rentes ita improbos suisse, ut ea mors huic Viro ex maledicto divino fit irrogata. Absit! Quin potius, nifi ad fru-/gem & nos redierimus, nos itidem varia paena manet, varius fatis & improvifus mortis frager sternet elidetque/Quam enim minime timide commeremur quotidianam numinis iram & praerapidum exitium, nisi ad Dei gloriam/longanimitas Caeli feriae penitentiae dierum spatia concedat! Caeterum natus erat Humanissimus nuper/Dn. Loftander anno M.D.C.XXXIV. Patre Venerabili Viro, Andrea, pastore ac Praeposito in Lofta Tuistiae, O-/stro-Gothiae noto tractu; Matre Castissima, Emerentia, Rev. Dn. OLAI Pastoris in Horn Filia. Anno Aetatis/?.Christi 1642. in Gymnasium Lincopense missus, per XI annos ingenium artibus &  lingvis subegit, moribusque/piis est imbutus. Anno 1653. non obstante immature Patris norte, statim ab obitu ejus a Matre Pientissima ad Nos/missus, mense Novembri sub Celeberrimo quondam Dn. Avsio Civitate donatus est, ut bonorum & honoratorum/Parentum sangvine natum & educatum, Lectorum cura erudatium suscipientes. Vixitque hic Patribus obsequens,/Honestatis, rectaementis, bonarumque literarum perstudiosus. Hinc ab Anno 1656. per sexennium fidelitate sum-/ma informabat Dn. Laurentii Magni filios, tum status Civilis Belliciq; in urbe Riga Camerarii: qua fide altiora me-/ruit. Nam ante annum fere Nobilissimi D. Israelis Lagerfeldij, in Collegio Commerciorum Vice Praesidis Filium magnae/spei, Patri cognomoinem, informandum suscipiens, utriq; simper charus, quia simper fidus:mox prodivini numinis/voluntate beato faltu in aeternam Academiam cstadoptatus, postquam VIII.Maij sacrosanctum Corporis & Sangvi-/nis J,C. viaticum plenus votorum esset persruitus, idque anno aetatis vicisimo nono fere exacto. Vos quaeso Patres/Civesque Academici Facultatum Ordinumque omnium, ultimo honore exequias Fratris nuper nostril condecora-/bitis hobie frequentes, in solatium cognatorum, & spem immarcescibilis Coronae, repositae, fi ipsi quo-/tidie moriamur mundo. Esserectur autem funus exaedibus Praeclarissimi Dn. Collegae, Dn. Verelii, Hospitis nuper/benignissimi, ad tumulum in aede Cathedrali locatum. Valete P.P.Upsaliœ XVII. Maij MDCLXIII.

2006-01-21, 12:24
Svar #21

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
I mitt inlägg 19/1 skrev jag att Agda Persdotters dotter Anna var frillobarn till Erik XIV. Anna Johansdotter var född i Agda P:s gifte med Johan Fleming. Se Hans Gillingstam SoH 2001 s 156ff.Jag försökte rätta till misstaget men inlägget kom aldrig in i Rötter. Palmschölds notering om Margareta Eriksdotter som uä dotter till Erik XIV har jag i kopia men kan inte föra över till denna sida. Behärskar inte datatekniken!  
Jag är inte kapabel tyda latinet  i begravningskvädet över Samuel Loftander men kan se att han varit informator för vice president Israel Lagerfeldts barn. Enl. EÄ var dennes mor Sigrid Gestricia gift 2:o 1609 19/3 med fadern, domprosten i Linköping Israel Olai (1571-1614). Sigrid var gift 4:o 1623 med  biskopen i Linköping Jonas Petri Gothus (1587-1644) som  varit gift med Olof Clarewallius dotter Elisabet.  
Så kontaktnätet var stort i prästfamiljer Clarewallius-Loftander och utnyttjades säkert. Att Clarewallius varit hovpredikant förde honom nära hovet o andra högre dignitärer. Kallades väl klientsystem på den tiden, nätverk nuförtiden. Förekommer även nu i regeringskretsar! Och när betyg tas bort blir kontakter ändå viktigare. Betyg kom ju till för att folk skulle avancera på egna meriter! Berit

2006-01-21, 15:51
Svar #22

Göran Johansson

Palmschölds notering om Margareta kan jag själv beställa. Den är kanske inte så omfattande.
 
Klientsystem på 1600-talet har jag inte hört talas om. Att det fanns något sådant under romartiden har jag dock hört talas om.
 
Texten torde vara skriven av rektorn för Uppsala Akademi Christian Ravius Berlinas den 17 maj 1663. Han placerade anmärkningsvärt nog Tjust härad i Östergötland (ingen justering av dessa gränser hr mig veterligt ägt rum)! Samuel Loftanders liktåg tycks ha utgått från herr VERELIUS hus till graven i katadralen. Bör avse Olaus Verelius som av Axel Oxenstierna bl.a. blev utsedd att leda studierna för adelns ungdom[http://www.anst.uu.se/esbjlars/UDR/ola_winberg20030512.pdf].  
 
Var det vanligt att sonen till en landsortspräst blev jordfäst i ärkestiftets domkyrka?
 
Loftanders farfar, kyrkoherden i Liderås, var under en tid hovpredikant hos Johan III. Denne omnämns inte i texten. Däremot omtalas morfadern Olaus Clarevallensis .  
Göran

2006-01-21, 17:36
Svar #23

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Då kan jag t ex rekommendera följande översikt i ämnet:
 
Magnus von Platen (red): Klient och patron - befordringsvägar och ståndscirkulation i det gamla Sverige (Bokförlaget Natur och kulturs och Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademiens symposium den 21-22 januari 1988), Stockholm 1988.
 
Bl a medverkar Hans Gillingstam med en artikel om klientvapen från svensk medeltid.  
 
En s.k. stambok av det slag som Göran Johansson här presenterat bör givetvis analyseras mot bakgrund av det dåtida klientsystemet och prästers och ämbetsmäns sociala nätverk. En stambok var inget släktregister, men givetvis kan släktingar ändå förekomma i en stambok i egenskap av medlemmar i nätverket.

2006-01-21, 19:50
Svar #24

Göran Johansson

Tack Torsten för boktipset. Det jag nu håller på med är att analysera stamboksägarens sociala nätverk. Jag avser att publicera resultatet i någon form. Därför är jag angelägen om att försöka spåra alla de personer som bidragit min sina namn, initialer eller på något sätt i boken. Hittills har jag inte lyckats spåra följande personer:
 
Johannes (Brahe?)  
Uppsala 29 oktober 1617  
Har inte kunnat identifieras  


 
 
Carl Jönsson Arbog  
27 september 1618  
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor.  
 
”Multi ad verum et solidum eruditionem pervenirent, nisi se iam pervenissi putassent.  
Många skulle uppnå sann och gedigen kultur om de inte trodde att de redan ägde den  
Herodotus  
 
Preciosissimus thesaurus  
est in omnibus opibus,  
antecellit amicus prudens  
et benevolus  
 
Bonus amicus triplici ratione  
est melior auro.  
 
En god vän är tre gånger dyrare än guld.  
Constantia fidelitate et consiliis.”  


 
 
? Anexi (svårt att tyda - namnteckning på grekiska?)  
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang.


 
 
jöran andtsson


 
 
PP
Uppsala 30/10 1717


 
 
Är det någon som kan ge ett tips om ovanstående personers identitet? Hittills har jag fått god hjälp genom Anbytarforums läsare, vilket jag är mycket tacksam för.  
 
Eva Dillman på KB har skrivit lite allmänt om stamböckerbas historia här:
[http://66.102.9.104/search?q=cache:eBcCqmjowPgJ:www.kungligabiblioteket.se/BIBLIS/BIBLIS/Artiklar/Nr_29/dillman.pdf+stambok+-+dillman&hl=sv]

2006-01-22, 13:56
Svar #25

Karin Bergström (Athen)

Göran,
 
Jag såg Ditt inlägg härovan med en fundering över grekiskan.
Det här är gammalgrekiska och det rör sig om två verb i 1:a pers. singlularis(jag)med ett k(ai)= och emellan.  
 
Det första verbet tolkar jag till aneco(anecho) vilket betyder ungefär  jag står ut, jag uthärdar,jag tolererar. Det andra verbet är klurigare för jag kan inte med säkerhet se vilken den tredje bokstaven är, men jag tror att det ska stå apeco(apecho)vilket ungefär betyder jag tar inte del i...jag drar mig tillbaka.
 
Det var länge sedan jag läste latin. Jag får därför inte riktigt grepp om vad han skriver innan?
 
Hur som helst,jag tolkar detta som att han kan uthärda något även om han inte riktigt håller med.Kan detta vara till hjälp?
 
De här verben kan som i alla språk ha lite olika betydelse i olika sammanhang.
 
Lycka till med din forskning!
 
Önskar en ättling till Margareta Eriksdotter

2006-01-22, 19:44
Svar #26

Göran Johansson

Karin, din tolkning är intressant. Den visar att sentensen saknar författarnamn. Klarar du av den svenska texten?
 
Haff Gudh för ögon i alla  
stundh låt thenne werden  
fara
medh (swek) hon (faar) och
(-kalka) (?) togh tu tigh
wäl (?) (wara)
 
Min tolkning ser lite ledsam ut men är nog inte korrekt (kan ju knappast avse en uppmuntran till en försmådd käresta!).
 
Göran

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna