ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Erik XIV:s frillobarn  (läst 2813 gånger)

2009-03-08, 15:17
läst 2813 gånger

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Lotta! Det kanske inte var mörkläggning. Texten i kvädet kan ju tolkas på olika sätt.Berit

2009-03-08, 16:18
Svar #1

Lotta Nordin

Jag kommenterade bara din teori, Berit, ingenting annat.

2009-03-08, 19:18
Svar #2

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Berit, Hertig Johan av Östergötland och hans furstendöme. Lindberg, Folke, 1903-1988, Stockholm, 1940 finns enligt Libris endast på KB och RA. Ganska märkligt. Har du själv boken?
mvh
Göran

2009-03-08, 20:10
Svar #3

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Göran! Uppsatsen finns i serien Historiska handlingar som jag angivit. Jag har läst den på Carolina UUB. Historiska handlingar bör finnas även i Lund.Jag tog kopia på den. Berit

2009-03-08, 20:11
Svar #4

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Olaus S. Clarevallensis var hovpredikant i prinsessan Annas hov. Så långt är vi nog överens. För min del har jag trott att Clarevallensis var en trogen protestant främst p.g.a. att han felaktigt (se inlägg ovan 08 mars 2009 - 00:22) angripits av papister i Gråmunkeholmskyrkan. Han har uppenbarligen förväxlats med en annan herr Olof. Det öppnar andra möjligheter. Det finns kanske anledning att tro att han hade katolska böjelser som passade ganska bra in i Johan III:s reform-katolicismen. Han utbildades i den skola på Gråmunkeholmen som Johan III instiftat och prästvigdes sannolikt där.  
 
Andra tecken på papistiska tendenser: Peter Eriksson (Petrus Petrosa) blev brutalt avrättad i Örebto 1606-04-26 anklagad för att vara papistisk spion. Han anklagades tydligen också falskeligen för att försöka mörda Carl IX. På sin hemresa år 1605 besökte han (enligt protokoll i Stockholms stads tänkebäcker) bland andra prästgårdarna i Ryssby, Ålem och Högsby i Kalmar län och också herr Erik i Vimmerby. Avsikten var att han också skulle besöka prästgården i Målilla männ der war hann intet inne ty ståthållaren i Calmare Hanns Erickzon war der. Petrosa besökte också prästgården i Horn (Ög) nära gränsen mot Kalmar län.  
 
Genom Uppsala mötes beslut den 5 mars 1593 blev den ”Augsburska bekännelsen” antagan. Efter beslutet uppmanade ordföranden alla som ville uppträda till ”Liurgiens försvar” att göra det. ”Ingen enda rörde på sig, alla sutto tysta. Då vände sig ordföranden förebrående till biskoparne och sporde, »huru de då kunnat antaga denna lära?» De tre närvarande biskoparne, som varit liturgiens vänner, biskop Petrus i Linköping, Bellinus i Yesterås och Erik i Åbo, sökte, hvar på sitt sätt, förklara sitt antagande af liturgien, afsäga sig den och bedja om förlåtelse. Efter biskoparne kommo stadspresterne, skollärarne, konung Johans hofpredikanter och; till sist stiftens presterskap, och alla återkallade sitt godkännande af Liturgien. Dervid tilldrog sig, att när en norrlandsprest framkallades och af ordföranden tillspordes om sin mening rörande liturgien, svaradedenne med sin landskapsbrytning: »Jag gjäfver!* Mäster Nils sporde ännu en gång, hvad han menade med liturgien, men presten upprepade endast sitt:»Jag gjäfver». Då frågade mästet Nils: »Hvem gifver du henne?» - »Jag gjäfver henne fanen!» - blef prestens svar. Men mäster Nils sade: »Skall du så bortgifva din matmoder, som dig i många år rundeligen födt och uppehållit hafver?» Presten hade nemligen genom sin tillgifvenhet för liturgien fått ett af de bättre gällen. Nu flyttades han till ett mindre. Källa: Berättelser ur den Svenska historien del 3.  
 
Olaus Simonis Helsingius blev kyrkoherde i Horn just 1593. Horn lär, enligt en teolog som jag talat med, under 1500-talets slut ha varit ett hyfsat pastorat. Kan det ha varit så att Olaus Simonis Clarevallensis efter omvändelse av hertig Carl förlänades med ett hyfsat gäld i Östergötland? Han låg förstås fortfarande bra till hos Johan III:s familj. Donationer från kung Carl IX av hemman torde väl inte ha kommit ifråga för hustrun Margareta Eriksdotter om hon nu vore kungadotter.
 
Religionshistoria är definitivt inte min starka sida. Göran Stenberg kanska vill kommentera om det finns uppenbara felaktigheter i texten ovan.
 
mvh
Göran
 
PS
Tack Berit, lyckades missa din upplysning om Historiska handlingar!
 
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 08 mars, 2009)

2009-03-08, 21:41
Svar #5

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Det stämmer som Martin konstaterar att jag tänkt fel vad det gäller vilket av namnen uppnämnd syftar på.

2009-03-09, 12:08
Svar #6

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 463
  • Senast inloggad: 2018-05-26, 18:58
    • Visa profil
Hej Göran!
Av allt du skriver har jag fäst mig vid ditt inlägg 8/3 00.22 om förväxling mellan Olaus Olai och Clarevallensis (rätta mig om jag missförstått något; den diskussion som uteslutande berör honom borde nog in under en egen rubrik).
Uppgiften 1599 om Olaus Olai bevisar väl egentligen inget om var Clarevallensis fanns 1593?!
Visst kan man misstänka att en förväxling skett men inte utgå ifrån det.
Långt tidigare i diskussionen har du angivit en annan (sekundär) källa till det beryktade uppträdet. Hur stämmer den med din nya hypotes.
Det finns olika uppgifter om vem Clarevallensis egentligen varit hovpredikant åt men att vistelsen i Polen tyder på att det varit åt prinsessan Anna står klart. Håller med Niclas om att det knappast varit åt lille hertig Johan. Observera att prinsessan Anna alltid stod fast vid sin lutherska tro (SBL). Då passar det som hand i handske att Clarevallensis stridit mot papisterna 1593.

2009-03-09, 13:28
Svar #7

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hej Lars!
 
Du har kanske rätt i att man borde föra diskussionen om Olof Clarevallensis under den egna rubriken (släkten: Luth). Den finns å andra sidan nackdelar med en fragmentering av diskussionen som jag ser det. Den fråga som handlar om predikanten i Gråmunkeholmskyrkan har mycket med denna diskussionen att göra eftersom uppgifterna tidsbestämmer Clarevallensis vistelse tillsammans med sin hustru Margareta Eriksdotter.
 
Om du läser i Stockholms stads tänkeböcker så finner du att herr Olaus Olai predikant i klostret 1597-09-19 och 1597-09-27 då fortfarande var verksam. 1599-05-23 kallas han däremot fordom predicant i Klöstered liksom år 1601 (då patronykikon saknas). Den 23/8 1602 uppträder den förre predikanten herr Olof (utan patronymikon) tillsammans med Erik Skepperus, den kh i Storkyrkan som också blev antastad av mobben i Gråmunkeholmskyrkan 1593. Tycker nog att det är ganska osannolikt att det handlar om en annan predikant än den som omtalas 1593.  
 
Författaren D. Almqvist har i registret till Tänkeboken placerat skrivit följande: Olof [Simonis Clarevallensis] hovpredikant hos fröken Anna, Johan III:s dotter, herr Oleff. Jag tolkar hakklammern som om att han gjort detta tillägg själv (sannolikt felaktigt) utan att fundera på alternativa möjligheter. Styvfaderns namn Simon har säkert också bidragit.
 
Lägg märke till att Johan III varnade sin dotter Anna för Mag. Abrahamus Andreae Angermannus i det brev* till henne där han meddelar att han sänt hovpredikanten (O.S. Clarevallensis) till Polen i sällskap med Erik Turesson Bielke (som under vistelsen i Polen antog han katolska läran)! Efter studier i Rostock blev Angermannus predikant i Stockholm där han kritiserade Johan III och de katolikvänliga hårt.  
 
* Brevet finns återgivet  här
 
mvh
Göran

2009-03-11, 21:47
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Ätterna Bielke och Bååt förekommer i stort antal i Saebyensis stambok. Tydligen var det framför allt dessa två familjer som Margareta Eriksdotters svärson kände. Samtliga autografer i boken är skrivna av män och av de skälet har jag tagit med deras hustrur i nedanstående bilder.
 

 
 
 
De personer vars namn som är placerade på gul botten har skrivit autografer.  
 
På Bielkes stamtavl har jag placerat in Erik Turesson Bielke eftersom han följde med Clarevallensis på resan till Polen. På Bååts stamtavla har jag markerat Elin Erlandsdotter [Bååt] som var gift med Måns Persson, son till Per i porten.
 
Claes Bielke (se ovan onsdagen 11 mars 2009 - 21:47) fängslades av hertigen Carl 1598 på grund av sympatier med Sigismund. Anklagad inför ständerna i Linköping 1600 och jämte de övriga rådsherrarna utförd till avrättsplatsen men benådad. Förvisad ur landet 1606-05-27. Vistades i Danmark 1606-1616. Återkallad 1615-06-26 (källa: Elgenstierna). Endast ett år därefter skrev han i Saebyensis stambok. Ytterigare ett samband med Polen.
 
mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 11 mars, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)

2009-03-11, 22:38
Svar #9

Utloggad Göran Sollin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 481
  • Senast inloggad: 2020-03-11, 23:36
    • Visa profil
Johan III:s hustru drottning Gunilla Johansdotter Bielke (1568-1597) skänker 1593 till Säby kyrka en dopfunt huggen av stenhuggarmästaren vid Vadstena slott, Bernt von M?nster. ”Haufuer drotning Gunill nådhen skennckt till enn kyrkie utj Småland benempd Säby, en funt som Bätnn steenhoggere haufer hugget och därför utj arbitzlön opb:t korn och malt 2 pd 6 span samt 1 får”
Kyrkoherde i församlingen var då Johannes Andreæ Linderosensis, far till Andreas Johannis Sæbyensis. Kan det vara via Emerentias make kopplingen till de förnäma personerna finns? Benedictus Johannis Sæbyensis är 1616 hovpredikant åt hertig Johan av Östergötland (konung Johan III och Gunilla Bielkes son).
 
Mvh Göran Sollin

2009-03-11, 23:41
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Det är inte alls uteslutet. I vilken källa har du funnit Benedictus vara hovpredikant hos hertig Johan? Deras far Andreas Johannis Linderosensis var hovpredikant hos Johan III. Det fannas förstås, som sagt, starka kopplingar till hovet också ifråga om Olaus S. Clarevallensis och dennes andra svärson Jonas Petri Gothus, som genom bevarade brev bevisligen hade mycket goda kontakter med Johan III:s barn och släktingar. Om Margareta Eriksdotter hypotetiskt vore dotter till kung Erik så får ma väl påstå att Anderas J. Saebyensis vore ett bra gifte för hennes dotter Emerentia.
 
Fyra personer som skrivit autografer i stamboken kan vara fränder till Andreas J. Saebyensis:
1. Johannes Petri Linderås, som möjligene kan vara en släkting. Finns det någon som vet mer om denne präst?
2. Benedictus Joannis Schedviensis, se Göran Sollins inlägg
3. Petrus Andrea Saebyensis, möjligen är farbror?
4. Samuel Magni i Asby, g.m syster.
 
Benedictus Joannis barn kallade sig Pihl och det gjorde också ett av Andreas J. Saebyensis barnbarn. Jag har tidigare funderat på varifrån detta namn vara hämtat. Det finns en släkt Pihl i Finalnd vars anor inte med säkerhet har kunnat klarläggas.
 
Frilloanknytningar hos personer som skrivit i stamboken:
1. Jakob de la Gardie, g Sofia Gyllenhielm, dtr Johan III
2. Petrus Banér, g Hebbla som var brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming
3. Bengts Sparre till Eknaholm - en herrgård förlänad till Agda Persdotter
4. Knut Drake vars fader Axel var svåger till Virginia Eriksdotter g. Hand  
 
mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 12 mars, 2009)

2009-03-12, 10:29
Svar #11

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Skriften Hertig Johan och hans furstedöme (Historisk tidskrift 1941) rekommenderad ovan av Berit Sjögren är definitivt intressant. Jag har en fråga med anledninga av den. På s 125 anges att hertig Johan lämnade resebidrag till studenter. Två av dem namnges; Andreas Johannis Prytz och Jonas Petri, vilka efter varandra skulle komma att inneha Linköpings biskopsstol. Den sistnämnde var Margareta Eriksdotters svärson men är det  tänkbart att Andreas Johannis Prytz egentligen avser Andreas Johannis Saebyensis; Margaretas andra svärson? Användes släktnamnet Prytz i den typ av källor som åberopas i detta fall - Norrköpings tullräkenskaper, utgiftskolumner (Tull och Accis 463, KA)?
mvh
Göran

2009-03-12, 16:44
Svar #12

Utloggad Lars Hasselblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 463
  • Senast inloggad: 2018-05-26, 18:58
    • Visa profil
Göran, för din jämförelse anger jag de barn jag funnit, i sekundära källor, till Johannes Andreas Linderosensis, J III:s hovpredikant.
En del är förhoppningsvis rätt, medan något kan vara fel. Det skulle alltså vara syskon till Andreas Saebyensis.
Magnus Johannis Saebyensis 1578-86, kh Klockrike, alla barn dör ut.
Benedictus Johannis 1584-1652 kh Skedevi, åtskilliga ättlingar
Petrus Johannis Saebyensis 1585-   Wittenberg 1606 Rostock 1608, källa PHT
kan tyvärr inte uppge årgång och sida  men har det som kopia. Dennes senare öden okända?  
Samtidigt med honom var Ivar Nilsson Natt och Dag från Säby, född i socknen, i Wittenberg...(PHT)
Zacharias Johannis ? d 1681 kh Eksjö, barnlös. Minns inte nu vad som kopplade ihop honom hit men det kan mycket väl vara en miss! Någon som vet?
Dessutom finns ju systern Karin 1590-1650 g kh Samuel Magni i Asby

2009-03-12, 17:34
Svar #13

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Kyrkoherde i Eksjö Zacharias Johannis, död 1682 26/5 i Eksjö; g.m. Kerstin Pedersdotter Drysenia f. i Brewik (Eksjö)  jfr här.  Christina Drysenia var gudmor när Johannes Törning och Christina Loftandra när deras tvillingbarn Emerentia döptes 1671.03.08. Kan ju tyda på släktskap med Zacharias Johannis.
 
mvh
Göran

2009-03-13, 15:11
Svar #14

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Lotta Nordin! Instämmer du i min tolkning av begravningskvädet av Andreas Prytz 1652 över Margareta Jonsdr i mitt inlägg 8 mars 2009 kl 12.46. att det kan läsas som att det var hon som var dotter till en kyrkoherde? Syftningen är oklar. Du instämmer inte i min teori om att Prytz medvetet skulle vara otydlig, men instämmer du i analysen av texten? Jag förstår inte ditt svar. Berit Sjögren

2009-03-13, 15:41
Svar #15

Lotta Nordin

Berit,  
Nej, jag tycker inte att syftningen är oklar, även om det säkert hade framgått ännu tydligare vem som var dotter till kyrkoherden om hela genealogidelen i likpredikan hade skrivits ut, inte bara den lilla biten som handlar om mormodern Margareta.
 
Och som sagt, jag tror inte att varken Prytz eller Enander skulle ha medverkat till att en osanning publicerades (eller framfördes muntligt) i en likpredikan. Inte ens om dom av någon anledning hade velat dölja Margareta E:s ursprung, i sådant fall tror jag att dom hellre hade utelämnat den biten helt och hållet.

2009-03-13, 19:10
Svar #16

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Göran Stenberg skrev ovan: Enda anledningen till att denna mormor alls nämns är nog just att den avlidna bär hennes namn.  Troligen menar han att släktrelationen var mindre viktig. Den vaga formuleringen, utan angivande av namn på den kyrkoherde som avsågs, är förståelig om det i praktiken vore så att Margareta hade fostrats av en kyrkoherde. Även om Erik XIV vore hennes fader, vilket vi inte vet, så kan denne kung näppeligen och omöjligen ha uppfattats som en fadersgestalt för Margareta Eriksdotter. Samtiden skulle nog betrakta kyrkoherden som den rätta barnafadern - även om han bara vore styvfar/fosterfar - om den enda anledningen till den inskjutna meningen i likpredikan vore att berätta att mormodern och dotterdottern bar samma namn. Det vore kanske t.o.m mer sant än den genealogiska sanningen.

2009-03-14, 10:57
Svar #17

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas Rosenbalck, du har ibland antytt att Andreas J. Saebyensis skulle ha varit hovpredikant. Har du någon källa som bekräftar ditt påstående? Eller är det bara ett löst antagande?
mvh
Göran

2009-03-14, 13:27
Svar #18

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Hej Göran!
Uppgiften kommer troligen ifrån dig i någon diskussion. Mycket bra du lyfter fram hans tidiga tjänst. Det är en viktig fråga för hela stamboksdiskussionen. Vad gjorde Andreas Johannis Saebyensis vid hovet och vilken tjänsteroll hade han där?
 
Du har tidigare nämnt två tillfällen vid hovet som du anser vara specifika för Saebyensis närvaro. Han ska ha fått personer att skriva i sin stambok åren 1617-1620 med början i Uppsala strax före, under och efter Gustav II Adolfs kröningshögtid den 22 oktober 1617. Vilket mer högtidligt tillfälle omnämns (hittar ej var du skrivit detta tidigare)?
 
Frågan vi bör ställa oss, utifrån Göran Johanssons resonemang att dra in Andreas Johannis Saebyensis stambok i denna diskussion om Erik XIV förmenta utomäktenskapliga dotter Margareta Eriksdotter, är om det är rimligt att Andreas Johannis Saebyensis närvaro vid kröningen 1617 etc skulle vara påbjuden  utifrån att hans kommande/nyssblivna (vi vet ej när han gifter sig!) avlidna svärmor (Margareta Eriksdotter) var en senast i början av 1560-talet utomäktenskapligt född dotter till Erik XIV (dvs nästan 60 år tillbaks i aktuell tid)?    
Skulle han blivit vip-gäst för denna hypotetiska släktkontakt?
Jag hävdar att så inte är fallet och att Andreas Johannis Saebyensis närvaro enbart var på grund av någon hovtjänst, som vi dock inte vet något om (eller...?). Göran Johansson menar tvärtom, att Margareta Eriksdotters börd skulle inviterat Andreas Johannis Saebyensis närvaro. Synpunkter?

2009-03-14, 14:22
Svar #19

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, tror aldrig det har nämnts att prosten i Lofta tidigare skulle ha varit hovpredikant. Däremot förekommer en uppgift  här om att brodern Benedictus skulle ha varit hovpredikant hos hertig Johan av Östergötland.  
 
Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop den 25 november 1620. Detta bygger han troligen bl.a. på det faktum att Holger Rosencrantz skrivit sin autograf i stamboken den 20 november 1620 och tyder väl också på att Saebyensis var närvarande vid bröllopstillfället. Något år tidigare, den 26/6 1619 i Stockholm, hade Saebyensis på samma dag och troligen vid samma tillfälle också träffat bröderna Peter och Ivar Nilsson Natt och Dag, vars styvmor var Erik XIV:s dotter Sigrid samt ett par månader senare, den 29/10 1619 i Frösvik, greven Gabriel Bengtsson Oxenstierna.
 
Har fått följande upplysningar om brodern Benedictus av Göran Sollin: Benedictus Johannis studerar först i Uppsala, och blir sedan anställd vid hovet i Stockholm som hovmästare för konung Karl IX:s pager. Han prästvigs 1609.05.05 i Vadstena, och blir 1609.05.05 adjunkt i Skedevi socken, Finspångs läns härad, Östergötlamds län. Benedictus Johannis är 1616 hovpredikant åt hertig Johan av Östergötland, och blir 1617 utsedd till kyrkoherde i Skedevi socken.  (Källa: Wilstadius, Paul; Smolandi Upsalienses, Karlskrona 1968). Wilstadius brukar väl ange sina källor? Finns det någon med tillgång till Smolandi Upsaliensis som kan kolla vad det står?  
 
mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 14 mars, 2009)

2009-03-15, 15:57
Svar #20

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Fortsätter ihärdigt med Margareta Eriksdotter och 1600-talet.  
 
Emerentia Olofsdotter och Andreas J. Saebyensis (blev kh i Lofta 1623) bör ha varit gifta när Gustav II Adolf firade sitt bröllop den 26 november 1620. Prostens son Johannes föddes 1722 och det är troligt att han var familjens andra barn. Systern Margareta (döpt efter mormodern) och gift med Eskil Persson Utterberg var troligen äldre. Uppgift om var hon föddes är inte känd.  
 
Gissningsvis vigdes prosten i Lofta 1618 men det är inte uteslutet att det kan ha varit tidigare. Jag påstår dock inte att giftemålet med Margaretas dotter Emerentia var anledningen till att Saebyensis fanns med vid krönings- och bröllopshögtiderna.  
 
Däremot kan det ha varit utmärkta tillfällen till att knyta allianser mellan släkten Luth å ena sidan och Saebyensis från Småland och Jonas Petri Gothus från Östergötland ( g. 1618 med O. Luths dotter Elisabeth) å den andra. Samtliga parter kan ursprungligen ha haft olika anledningar till att närvara vid Gustav II Adolfs högtider.
 
mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 15 mars, 2009)

2009-03-15, 20:50
Svar #21

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Niclas, om du sitter inne med svaret på Margareta Eriksdotters fader så hoppas jag att du lägger korten på bordet. Diskussionen handlar tyvärr om gissningar så här långt. Det finns en hel del indicier som pekar mot kung Erik, men .....!
Vänlig hälsning
Göran

2009-03-20, 20:02
Svar #22

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Fyra inlägg som inte hörde till ämnet har tagits bort. Observera att under Släkter så diskuteras endast det som är relevant ur släktforskningssynpunkt för den aktuella rubriken. Andra kommentarer tas bort eller flyttas till lämpligt ställe.
 
Respektera hädanefter att hålla diskussionen till Erik XIV:s frillobarn och inget annat.
 
Mvh
Anders Berg
Moderator Släkter

2009-03-21, 22:40
Svar #23

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hertig Johan lämnade resebidrag till studenter   se här. Riksarkivet, som alltid är hjälpsamma har ögnat igenom den källa varav det framgår att Andreas Johannis Prytz och Jonas Petri tagit emot resebidrag av hertig Johan. Tyvärr utan framgång.  
 
Frågeställningen var om det i räkenskaperna verkligen står Andrea Johannis Prytz eller enbart Andreas Johannis. I det senare fallet skulle mottagren rent hypotetiskt kunna ha varit Margareta Eriksdotters blivande svärson Andreas Johannis Saebyensis. Det löser visserligen inte frågan om Margaretas anor men har betydelse för kartläggningen av prosten Saebyensis tidiga kontakter med hovet.  
 
Tullräkenskaperna omfattar 200 sidor med mängder av transaktioner. Jag förstår att det ligger utanför Riksarkivets möjligheter att göra en sådan detaljläsning som krävs. Tyvärr är handlingarna, vad jag vet, inte scannade. Det innebär att man måste resa till Stockholm själv. I mitt fall från Skåne. Lokala tullräkenskaper vol 463 ersätter nu Tull och accis 463. Är Folke Lindberg som presenterat uppgiften i en not i Historisk tidskrift 1941  tillförlitlig som källa?
 
mvh
Göran

2009-03-22, 15:53
Svar #24

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Man kan ju fråga sig vad det tillför denna debatt när man tar upp fråga om prästen Saebyensis tidigare historia och kontakt med hovet. I sämsta fall inget, förutom att det ger en fylligare personalia för Saebyensis som spinnoff effekt. Författaren till  detta inlägg är inne på samma linje. Jag har också av en god vän fått veta att Folke Lindberg var en högt aktad historieprofessor med skolad kritiskt tänkande. Att studera de lokala tullräkenskaperna vore därför befogat endast av ren nyfikenhet; att lära vad en sådan källa kan innehålla eftersom den tycks kunna vara av intresse för forskning om kungligheter.

2009-04-08, 14:08
Svar #25

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Sex inlägg mellan 3 och 8 februari 2009 har tagits bort eftersom de endast kommenterade hur diskussionen fördes och inte höll sig till ämnet.
 
Bakgrund:
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=113052&post=872237#POST872237
 
Påföljande inlägg som endast ifrågasatte beslutet har också tagits bort.

2009-04-20, 20:49
Svar #26

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Låt stå!
 
Berit Sjögren, Göran Stenberg, Lars Hasselblad, Bo Persson m.fl. Tack för en givande diskussion. Jag ämnar lämna såväl Abytarforum som detta ämne, vars rubrik bär ett löjets skimmer. Det är dessutom är svårt. Vi som bidragit med  sakuppgifter i avsikt att driva frågan framåt har ständigt tvingats gå i svaromål. Ironiska och ibland illvilliga kommentarer har framförts. Hypoteser har medvetet(?) omtolkats som fakta av opponenter. Omdömen vars rätta innebörd är djupt kränkande har fällts.  
 
Lotta Nordin, som säkert är en trevlig dam, är enligt min uppfattning den som gått längst i detta avseende och anledningen till att jag nu drar mig tillbaka. Jag är visserligen själv inte att betrakta som en god förebild ifråga om artighet. Men ett antal andra forskare och jag har faktiskt ändå bidragit med upplysningar som borde kunna betraktas som värdefulla. Anledningen till nuvarande ointresse är negativism och illa dold ironi från opponenter. Detta har varit regel mer än undantag. Till slut blir det tröttsamt. Jag vill bara ta ett enda exempel.  
 
Denna fråga ställde Lotta Nordin till mig den 2 februari 2009 kl. 15:34: Hur många har dött på Eknaholm utan att vara släkt med vare sig Erik XIV eller Agda Persdotter?.  Frågan är retorisk och betyder i korthet att någon är korkad. Meningen är alltså oerhört försåtlig och sårande. Min bild av dig Lotta var därmed klar.  
 
Nu har det faktiskt funnits forskarkollegor ovan som har påtalat för Lotta Nordin att hon faktiskt har blivit tämligen hyggligt bemött av mig. Av någon anledning tycks detta goda stöd för min och andras sak ha raderats av moderatorn. På motsvarande sätt kommer sannolikt denna text att inom kort försvinna eftersom den troligen inte anses höra till ämnet och dessutom behandlar en nu levande person.  
 
Med vänliga hälsningar
Göran Johansson
 
(Meddelandet ändrat av passord den 20 april, 2009)

2009-04-20, 21:51
Svar #27

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Det verkar som att denna diskussion kommit till vägs ände. Den har länge varit väldigt svår att överskåda med nästan 800 inlägg, och nästan ingen orkar att läsa igenom den. Jag kommer därför att stänga den.  
 
Diskussionen skall givetvis fortsätta om Erik XIV och om eventuella illegitima ättlingar, men det är bättre att vi från och med nu startar nya trådar som är mer avgränsade till specifika frågeställningar. Det tror jag alla har glädje av, även vi som endast är intresserade av att läsa diskussionen. Denna gamla diskussion kommer givetvis att ligga kvar, och det går bra att länka till olika inlägg.
 
De inlägg som senast togs bort var av karaktären Nu får ni sluta att bråka. och Håller med dig fullkommligt! och var helt utan relevans för ämnet. Ingen behöver vara orolig för att något viktigt tagits bort.
 
Jag vill också säga att en retorisk fråga inte per automatik innebär att någon är korkad, och jag läser inte in detta i Lotta Nordins inlägg.

2018-09-27, 20:24
Svar #28

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Nedanstående inlägg publicerades av mig kring 2006. Gav upphov till en livlig diskussion. Vill väcka frågan om Margareta Eriksdotters anor ännu en gång.

"En vänlig foskarkollega gav mig anteckningen nedan. Källa: Örnbergska samlingen, Släkter C-E, SE/VALA/02109/Vol 9/9 s. 472. Texten torde väl kunna anses verifiera att anteckningen i den försvunna kyrkoboken verkligen har existerat. Anses Örnberg vara en trovärdig källa?
 
Margaretas svärson Jonas Petri förrättade tydligen jordfästningen. Det är en nyhet för mig."

2018-12-27, 19:47
Svar #29

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 320
  • Senast inloggad: 2019-05-30, 19:06
    • Visa profil
Den försvunna noteringen i Horns kyrkobok 1618 efter Margareta Eriksdotter har diskuterats tidigare här under den vidlyftiga titeln "Erik X!V:s frillobarn". Efterlyser en utskrift av den handskrivna noteringen att publicera här. Av ev. handskrift skulle något kunna utläsas, ex. om ålder.
Inte heller finns en utskrift av likpredikan 1652 där det sägs att hustrun till biskop Samuel Enander, Margareta Jönsdotters  mormor skulle vara Margareta Eriksdotter "en förnämlig prästs dotter". Återgivet här 2 mars 2009 0ch 6 mars 2009 på latin, kommenterat av Urban Sikeborg. Är prästdottern Margareta Jönsdotter eller hennes mormor Margareta Eriksdotter? Klarhet skulle nås om vi får se utskriften.
Om kopior på dessa 2 utskrifter fördes många hypotetiska resonemang. Hoppas få se hur de ser ut i verkligheten!
Innan dess är allt teorier. Berit Sjögren

 

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna