Forum > Arkiverat

Sveriges befolkning 1910?

(1/4) > >>

Helena Rohlin:
Finns det en skiva för Sveriges befolkning 1910?
 
Tacksam för svar!
Helena

Yvonne Carlsson:
Nej, det gör det inte. Arkion, http://www.arkion.se, håller för fullt på att registrera uppgifterna ur 1900 års folkräkning och på deras hemsida kan du se hur långt de har kommit. 1910 års befolkning har de inte ens börjat på.
 
Med vänlig hälsning
Yvonne Carlsson

Chris Bingefors:
Jag ser att frågan varit uppe...
Svar registrerar just nu folkräkningen 1880. Finns det några planer på Släktforskarförbundet att driva frågan om Folk 1910, Folk 1920? Man ser av Anbytarforum att det blir fler och fler som inte har äldre anhöriga som kan ge uppgifter för tidigt 1900-tal. Det kanske börjar bli dags att diskutera frågan om tillgängliga källor och databaser för tidigt 1900-tal, PUL lägger ju hinder för kyrkböckerna på nätet, allt fler har geografiskt spridda släkter under 1900-talet och kan inte alltid komma till rätt landsarkiv.

Eva Dahlberg:
Det finns för norra halvan av Sverige kyrkböcker på mikrokort att låna fram till sekretessgränsen - idag 1935 - där åtminstone församlingsböckerna ofta är tillgängliga några decennier in på 1900-talet. Beroende på församlingens storlek så täcker de olika böckerna väldigt olika tidsperioder, så det är svårt att generalisera tillgängligheten. Det gäller landsarkivsområdena Härnösand, Östersund, Uppsala och halva Vadstena.
 
Först fr.o.m. halva Vadstenas område, Visby, Stockholm och de nyss påbörjade är det skanning. Den policy Riksarkivet har för att lägga det på Internet är 100 år, vilket idag ger att materialet måste vara äldre än från 1905. Däremot är det skannade materialet tillgängligt före den sedvanliga sekretessgränsen 70 år på landsarkiven.  
 
Den s.k. tillgänglighetsutredningen (som jag just nu inte hittar informationen om på Rötter) föreslog bättre tillgänglighet på Internet, men det krävs lagändringar för det.
 
På sina håll där man ännu inte skannat eller mikrofilmat finns originalkyrkböckerna från 1900-talet på cd fram till sekretessgränsen (se HallandsRötter, www.digiarkiv.se och www.arkivdigital.se).
 
Med tanke på alla felaktigheter i de s.k. folkräkningarna (både Internet och cd-skivor) och dessutom det faktum att många bara gissar sig fram till sina uppgifter, så är många forskare enligt min åsikt mer betjänta av att forska i originalhandlingarna, även om det i början kräver ett landsarkivs hjälp att få de korrekta uppgifterna.
 
Hälsningar,
Eva

Chris Bingefors:
Hej Eva
 
Tack för ditt svar. Jag är den förste att hålla med om att det är kyrkböckerna som man ska använda, det är dessutom det (och andra primärkällor) som är det roliga. En ren registerforskning blir bara ett namnsamlande av typ dataspel, som kanske dessutom är felaktigt.
 
Tyvärr är det så att många bekanta jag försökt hjälpa att komma igång har svårt att hitta en ingång till kyrkböckerna, var ska man böja leta. Där är sökbara register t ex folkräkningar med alla sina brister ett utmärkt hjälpmedel. Man vet kanske inte alls vad släkten hette eller var i landet de fanns för 100 år sedan. Visst, man kan få god hjälp på landsarkivet, men det gäller att få upp intresset i början ändå. Att på måfå leta i Svars digra sortiment och skicka efter microkort kan ta massor av tid och pengar. Dessutom måste man ha en läsare. Att lägga ut data senare än 100 år kan bara ske på CD idag, men det skulle ändå vara ett sätt att komma in i släktforskningens spännande värld för många yngre personer. Sökbara register i kombination med Genline och SVARS scannade kyrkböcker har ju faktiskt betytt att man kan sitta hemma och leta på de kanske korta stunder man har tid och man kan göra det även om man bor långt bort, eller är i stugan på landet. De digitalfotograferade CD som finns och Hallands Genealogiska förenings initiativ med CD för 1900-talets kyrkböcker är också värda allt beröm.
 
Datoriseringen har inneburit stora fördelar för släktforskningen. Man kan jämföra med min dagliga verksamhet som forskare och univerisitetslärare. Tidigare ägnade man mycket tid åt logistik, leta information på tidsödande sätt samt åt manuella beräkningsövningar. Vi har alla fått anpassa utbildning och metoder efter den nya tiden, den absolut största fördelen har varit att nu kan vi ägna mycket mer tid och kraft till det viktiga, avancerad käll- och metodkritik samt fördjupande analyser. Därför tror jag att sökbara register fyller en viktig funktion för kvaliteten, att sedan söka originalkällorna och bedriva rejäl källkritik kan få en mer framträdande plats och det rena namnsamlandet blir mindre intressant.
 
Jag vill också ge en stor eloge till alla frivilliga som sitter och transkriberar kyrkböcker i föreningarna, var annars ser man sådan idealitet idag?
Och landsarkiven - som anställd inom samma departementsområde är jag fylld av beundran. Vi som kämpar med minimala, krympande anslag för att åtminstone försöka ge någorlunda adekvat utbildning till våra studenter vet hur neddragningarna frestar på (idag får vi betala ur egen ficka för nödvändig utrustning och litteratur). Men åtminstone de landsarkiv jag besökt har en fantastisk service, tänk att vi helt gratis har tillgång till trevliga forskarsalar, kunnig personal som finns på plats hela tiden samt till och med trevliga lunchrum! Jag betalar gärna en avgift för att använda både Genline och Svar så att fler originalhandlingar blir tillgängliga på nätet, samt för olika register på CD, då kan jag lägga den tid och de pengar jag har över på att forska i originalhandlingar på arkiven.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida