Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-19

[Anders Ryberg]

Nja, att jag stavar fel ibland är väl inte så noga, men att placera en svensk storman i Ronja Rövardotters närhet är värre.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Kan inte hålla mig från skratt nu heller (gällande Carin! inte elakt menat)!!! Och Anders R: Du har så rätt!

[Andreas Snildal]

Wikipedia er nok i hvertfall ikke stedet å hente genealogiske opplysninger. I den norske utgavens artikkel om Martin Luther stod det at Luther hadde etterkommere i Norge gjennom en Paul Schubert, prest i Loppa i Finnmark. Noen prest Paul Schubert har det aldri vært i Loppa, og påstanden om at Luther hadde norske etterkommere har vist seg å stamme fra et bestillingsverk fra begynnelsen av 1900-tallet.
 
Jeg har fjernet denne påstanden tre ganger, men kort tid etter hadde noen tilbakestilt min endring i Wikipedia. Nå har jeg gjort det en fjerde gang, og nå ha endringen fått lov til å stå siden i dag tidlig...

[Anders Ryberg]

Jag har nu raderat uppgiften om Anund Jakobs språkreform, får se vad som händer...

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Att döma ut Wikipedia som källa p.g.a dess fria redigering har inte särskilt stor intellektuell höjd. Det förstår var och en att en källa som många (alla) kan redigera aldrig kan göra anspråk på att vara trovärdig som referens- eller primärkälla.
 
Samtidigt är många artiklar på Wikipedia mycket informativa och skrivna av personer med god teoretisk kunskap på sitt område. En del artiklar överglänser de som finns i kvalitativa uppslagsverk. Ett exempel är artikeln om svarta hål, som av flera nominerats till att vara bättre än motsvarande artikel i Nationalencyklopedin. Dessa artiklar bidrar, i kombination med referensverken, till att stimulera utforskandet.
 
På detta sätt påminner Wikipedia mycket om Anbytarforum. Även här kan vem som helst skriva ett inlägg och påstå vad som helst. En del inlägg är bländande vad gäller sakkunskap. Andra är mer tveksamma. Och precis som på Wikipedia tar någon även tveksamma uppgifter som säkra medan någon annan lite senare (ibland flera månader) svarar att de var felaktiga.
 
På Wikipedia försvinner felaktig information när någon ändrar. All historik sparas och kan återskapas. Det gör att Wikipedias artiklar förändras över tiden och det är ytterligare ett skäl till varför de inte kan användas som primärkälla. En artikel som användes som referens för en månad sedan kan vara närmast helt omskriven nästa månad. Men ofta behövs det inte, eftersom de som lägger energi på att skriva artiklar för Wikipedia i en stor andel av fallen är seriösa.
 
Precis som på Anbytarforum behöver avsaknaden av akademisk status inte betyda att man skriver dåliga artiklar.
 
Wikipedia är intressant som fenomen och jag tycker det är närmast fantastiskt hur bra det fungerar i detta tidevarv där spam och klotter är förhärskande. Klottrare tas om hand och felaktigheter rättas till av seriösa skribenter.
 
Några ler i mjugg över Wikiartiklar innehållandes sakfel inom ert specialområde. Men Wikipedia bygger på att du som har mer kunskap inte sitter tyst, utan bättrar på de artiklar där du har bättre sakkunskap än den som skrev före dig.  
 
Wikin är ingen ersättning för referensverken, precis som Anbytarforum inte är en ersättning för kyrkböckerna. Men livet skulle vara lite tråkigare utan både Wikin och Anbytarforum.
 
Om en universitetsstudent använder Wikipedia - eller Anbytarforum - som primärkälla för ett arbete är det inte källornas artiklar som skall kritiseras, utan studentens och handledarens omdöme.
 
/Patrick

[Michaël Lehman (Philippos)]

Pro primo kan Wikipedia mycket väl användas som primärkälla i en uppsats - om frågeställningen gäller exempelvis elektroniska anslagstavlor och klotterplank på Internet. Däremot är Wikipedia per definition aldrig någonsin en primärkälla, om frågan handlar om exempelvis ätten Bielkes medeltida släkt- och personhistoria. I sådana fall kan Wikipedia inte anses vara annat än en (förhållandevis dålig) elektronisk referens (vilket är en högst väsentlig skillnad).
 
Pro secundo är min erfarenhet av svenska Wikipedia, att sakkunskap inte alltid uppskattas. Dessutom görer ?principen om minsta möjliga överraskning? att Wikipedia konserverar historiska missuppfattningar enbart därför att man alltid förr har hållit något felaktigt för sant. Felaktigheter, som rättas till, ändras snabbt igen...

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Jag var nog otydlig i min framställning. När jag skrev primärkälla menade jag huvudkälla eller enda källa för det arbete man gör.
 
Dålig elektronisk referens...ja, det beror väl på vem som skriver artikeln? Om du kan mycket om ett område och skriver en omfångsrik och pedagogisk artikel kring det hela så är det väl en tämligen bra elektronisk referens?
 
Problemet är givetvis att kvaliteten är svår att mäta. Men samtidigt kanske din fantastiska artikel aldrig kommer att publiceras i Nationalencyklopedin och då är det ju bra att kunna ha den i exempelvis Wikin (om man tror på fri information).
 
Alternativt kan man lägga artikeln på sin egen hemsida och göra en extern länk från en mindre omfångsrik artikel i Wikin, för att göra det tydligt vem som har skrivit artikeln och skydda upphovsrätten.
 
Sakkunskap tror jag visst uppskattas, men däremot krävs lite pedagogik vid större ändringar. Varje sida på Wikipedia har en diskussionssida under egen flik, där innehållet i själva artikeln kan opponeras. Där kan man t.ex. skriva Den här artikeln innehåller en stor mängd sakfel, varför jag tänker mig att skriva om den eller något liknande. Då kan man diskutera detta ett tag innan själva ändringen genomförs för att undvika s.k redigeringskrig.
 
Detta gör att man skiljer på själva artiklarna och debatten kring dem, trots att de finns ett musklick ifrån varandra.
 
Här på Anbytarforum finns ett stort antal personer som säkert har en mycket hög kunskapsnivå inom olika områden. Jag är övertygad om att de skulle kunna bidra till att utveckla Wikipedias artiklar, men de tycker det är roligare att slå ned på andras intelligenskvot. Tyvärr är jag inte förvånad.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej bäste Patrick!
Tror nog att ingen här påpekar problem med Wikipedia för att dessa påpekanden skulle ha en stor intellektuell höjd (tycker att det inte är särskilt uppbyggande och respektfullt att säga så). Det är säkerligen alldeles såsom Du framställer situationen. Man får ju anta, att alla (!) vet detta. Du menar säkert, att hela diskussionen är onödig. Det tycker inte jag. En kritisk genomgång av även Wikipedia expressis verbis är på plats som för allt annat.
Dessutom är det faktiskt STUDENTEN, som skall förstå att gå till primärkällorna.

[Anders Ryberg]

Jo, Patrik, det stämmer att det är att slå ner på andras intelligens att påpeka att deras argument har låg intellektuell höjd...
Problemet är i sak att både jag och Micha?l på olika sätt har erfarenhet av Wikipedias moderatorer, och att en del av dessa inte bara saknar källkritik, utan är uttalade motståndare till det. Därför är det mycket, mycket svårt att städa upp där. Dessutom har jag inte tid att sätta mig och röja upp bland tusentals Wikipediaartiklar, den tid jag har över att svara på frågor lägger jag på Anbytarforum.
Ett minikrav jag har är att man skall ange sina källor, vilket saknas i de flesta artiklar.

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Johan Brandt t. Gr.:
Tror nog att ingen här påpekar problem med Wikipedia för att dessa påpekanden skulle ha en stor intellektuell höjd (tycker att det inte är särskilt uppbyggande och respektfullt att säga så).  
 
Men det är uppbyggande och respektfullt att säga att Wikipedia kan användas för sociologiska undersökningar om intelligenskvot? Faktum är att ditt inlägg i debatten var något av det mest respektlösa och nedsättande jag har läst på länge. Det lockade mig tyvärr att hoppa ned i sandlådan. För det ber jag om ursäkt.
 
Diskussionen är ingalunda onödig, det menar jag inte. Vad jag menar är att man bör balansera sina argument något om de skall bli trovärdiga.  Det har flera andra gjort i denna tråd. Att angripa skribenters intelligenskvot är inte en kritisk genomgång, det är argumentum ad hominem. Överhuvudtaget känner jag en stark olust inför de som gör sig lustiga på andras bekostnad när de som angrips inte finns närvarande för att försvara sig.
 
Jag skrev väl att det är just studentens omdöme som skall ifrågasättas om han använder Wikipedia som bärande källa för sitt arbete? Men det kan väl också finnas anledning att kritisera en handledare som inte styr upp källanvändningen?

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Anders Ryberg:
Jo, Patrik, det stämmer att det är att slå ner på andras intelligens att påpeka att deras argument har låg intellektuell höjd...  
 
Nej, det tycker jag inte. Jag vet att här finns mycket kunniga personer, vilket jag också skrev i mitt inlägg. Jag tycker dock att det är lågt att ifrågasätta intelligensen på de som skriver och därför använde jag den där passusen om intellektuell höjd. Det är väl skillnad på intelligenskvot och intellektuell höjd på ett inlägg?
 
Sedan håller jag med dig i sakfrågan. Källkritik och källhänvisningar är en brist hos många som skriver på Wikipedia. Och visst finns det många skribenter som kanske t.o.m har lite väl dåliga sakkunskaper och inte tillräckligt mycket självkritik för att medge det. Därför kommer Wikipedia som helhet aldrig att kunna bli trovärdig som referens.
 
Men om den kan locka fler att intressera sig för ett ämne eller område p.g.a ett antal välskrivna artiklar som saknas i referensverken så är väl det något bra?
 
Om man nu skall tala om sociologiska experiment så är det väl mycket mer intressant att se hur människor, okända för varandra, kan samarbeta (eller inte lyckas samarbeta) för att framställa kvalitativ information inom något ämne?

[Anna-Carin Betzén]

Vitsen med källhänvisningar är väl att man själv eller andra ska kunna gå tillbaka till källan senare, för att kontrollera uppgifter eller bilda sig en egen uppfattning. Och då är det väl per definition meningslöst att hänvisa till en källa som ständigt förändras? (Annat än om man studerar just den källan som fenomen, som Micha?l påpekade.)
 
Problemet i Wikipedia-fallet är, som jag ser det, inte främst uppgifternas kvalitet, utan deras brist på beständighet. Dåligt underbyggda böcker finns det ju också, men hänvisar man till ett tryckt verk, så tar man ju med uppgifter om förlag, utgåva och tryckning för att göra det möjligt att gå tillbaka till exakt samma källa som anges. Dvs, man säkerställer att det står exakt samma sak där oavsett vem som läser det eller när. Med Wikipedia som källa faller hela den id?n, eftersom det kan stå en sak där idag, och en annan i morgon. Därav min tidigare liknelse med att hänvisa till något som står skrivet i sanden.  
 
I princip kan man bygga en argumentation utifrån vissa fakta i Wikipedia, skriva en uppsats i ämnet, och när en opponent granskar uppsatsen går han tillbaka till källan, och hittar helt andra fakta under samma uppslagsord, varpå han på den grunden kan såga uppsatsen totalt. Hur någon skulle vilja riskera att sätta sig i den sitsen, överskrider min fattningsförmåga.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jag förmodar, att det är argumentum ad hominem som avses.
 
Jag var nog också otydlig i mitt inlägg (18 dec 2004 kl. 01.55; detta som en kommentar till Patrik [Anna-Carin hann emellan]). Wikipedia är en källa, om och endast om frågeställningen avhandlar någonting, som har med Wikipedia som fenomen att göra, eller om det rörer sig om en text- eller argumentationsanalys av någon av de deltagande skribenterna, eller om man vill göra en jämförande analys mellan Wikipedia och andra uppslagsverk, elektroniska anslagstavlor, och klotterplank på Internet, eller liknande frågor. Om man använder artiklar för sakupplysningar om exempelvis ätten Bielkes medeltida släkt- och personhistoria, är Wikipedia en elektronisk referens och inte en källa (inte ens en sekundär eller tertiär sådan).
 
Som jag ser det, kan man därför mycket väl använda Wikipedia ?som bärande källa för sitt arbete?. Däremot är det en undermålig referens. Och detta är inte, som Patrick skriver ovan, beroende av artikelförfattaren. Problemet är nämligen, att Wikipedia håller en så ojämn kvalitet, att det i praktiken blir oanvändbart som uppslagsverk, ty huru skall man kunna sålla agnarna från vetet, när många skribenter dessutom skriver under pseudonym? I fråga om Nationalencyklopedins redaktion, kan man nog tryggt utgå från, att den håller en jämngod kvalitet, då man har vinnlagt sig om att knyta enbart verkliga experter till sig. Så är inte fallet med Wikipedia.

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Jag håller helt med om det Anna-Carin skriver. Men jag tycker däremot inte att bristen på beständighet diskvalificerar Wikipedia som fenomen. Bristen på källhänvisningar är viktig att notera och påtala varhelst den visar sig, men jag menar att det ändå finns många bra artiklar som man kan använda för att gå vidare och söka information.  
 
Jag använder Wikipedia (precis som Anbytarforum) som en av många referenser/källor/klotterplank när jag söker information om något.
 
---
 
Micha?l Lehman:
Jag förmodar, att det är argumentum ad hominem som avses.
 
Förmodar du det eller kan du möjligen känna dig alldeles tvärsäker på att det var det som avsågs men att jag skrev fel?
 
Nåväl - din övertydlighet är säkert inte avsedd att misskreditera dina meddebattörer, så jag försöker filtrera bort den känslan.
 
Om vi då försöker komma till sakfrågan istället för att diskutera vad som är en källa och vad som är en referens - för du har säkerligen helt rätt i din framställning - så är min poäng att det finns artiklar som är mycket bra och informativa och skrivna av personer med hög kunskapsnivå och dessutom en pedagogisk förmåga.
 
Själv uppskattar jag sådana artiklar. Wikipedia kan aldrig bli en ersättning för NE, men den kan vara ett komplement just därför att det finns intressanta artiklar som knappast ens berörs i verk som Nationalencyklopedin.
 
Men till syvende och sist kommer nog Wikipedia som många andra liknande projekt att falla offer för vandaler, historierevisionister och liknande. Det hela bygger ju på att det finns de som orkar lägga tid på att städa efter andra.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Patrick,
 
Jag känner mig alldeles förödande tvärsäker på, att du skrev fel. Det görer uppenbarligen du också, då saken nu är korrigerad i det tidigare inlägget.
 
Det kan säkert finnas ett och annat guldkorn bland artiklarna i Wikipedia, men problemet kvarstår: huru skall man kunna sålla agnarna från vetet, när många skribenter dessutom skriver under pseudonym? Och som du själv konstaterar, är Wikipedia beroende av, att några orkar städa upp efter dem med bristande insikter.

[Anders Berg]

Roligt att diskussionen kommit igång igen. Jag tror vi egentligen är ganska ense om att Wikipedia
 
1) inte går att använda som källa (annat än att studera som internetfenomen)
2) inte heller går att använda som referens (på grund av dess ojämna kvalitet och obeständighet)
 
För att ändå ha en funktion för användaren så borde det i artiklarna enligt mitt tycke åtminstone ges hänvisningar till källor och referenser, för att man ska få en ingång till fortsatta studier. Det görs väldigt sällan, även om det finns undantag i välskrivna artiklar.
 
Det borde finnas med i instruktionerna väl synliga i den första texten på Wikipedia. Det borde finnas speciella funktioner för att ange hänvisningar i formuläret när man skriver sin artikel. Varför finns inte det? Kanske den som kan Wikipedias historia har ett svar?  
 
En annan fråga är varför anonyma artiklar tillåts. Det gynner onekligen den snabba tillväxten, men ökar också risken för att vandaler och liknande till sist sänker bygget.  
 
Patrick, vet du om det finns någon diskussion bland de rutinerade Wikianerna om de här frågorna?

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Micha?l,
 
Om sakfrågan kan vi nog vara i det närmaste helt överens!
 
Att jag ändrade i mitt ursprungliga inlägg var för att inte bidra till att sprida den felaktiga form som fastnat i mitt huvud.
 
Wikipedia är som sagt intressant som fenomen - jag finner själv ett visst nöje att bidra på olika områden - men som referens kan den aldrig tjäna.
 
Men vem vet - om merparten av artiklarna med tiden blir ganska bra och om man börjar ställa högre krav på källor så kanske Wikin kan överleva och bli en inkörsport till något ämne för någon...?

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Anders,
 
Låt mig först bara förtydliga en sak vad gäller obeständigheten i informationen. Visserligen är den obeständig på så sätt att en artikel kan ändras när som helst och av vem som helst. Men alla ändringar sparas och en artikel kan också rullas tillbaka när som helst och av vem som helst.
 
Det här gör att man teoretiskt kan se det som att varje artikel av Wikin är sin egen utgåva. Men jag skulle själv inte kunna uppbringa vare sig energi eller livstid att gå igenom alla artiklars fulla historik.
 
Jag kanske låter som en erfaren Wikipedian, men det är jag inte. Jag har tidigare använt susning.nu en del, men den stängde för redigering just p.g.a att vandaler härjade. Wikipedia löper en klar risk att råka ut för samma sak. Time will tell.
 
Jag tror nog att dessa frågor diskuteras en del, men hittills har jag själv inte deltagit så mycket. En del av de invändningar som har kommit fram här i tråden finns med i en artikel på Wikipedia:
 
 Svar på vanliga invändningar
 
Det finns också tankar om källkritik här:
 
 Hur man granskar en wiki källkritiskt

[Ingrid Wikberg]

Det är intressant att följa diskussionen och synen på Wikipedia; en tanke slog mig: vad hindrar att någon (om denne så vill) skriver en egen artikel i ett ämne ? En dublett alltså -även om det redan finns en...... Det kan ju då bli flera som behandlar samma sak.
Jag menar man kan ju skriva utifrån det man då anser vara rätt information och då även notera källorna i sin artikel-så de står att läsa klart och tydligt. Då kan intresserade läsa och välja! Så undviks detta raderande och ändrande i det någon annan skrivit.
 
Och för säkerhets skull måste jag tala om att jag läst mycket litet av det som finns.... Jag föredrar nämligen böcker

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bäste Patrick!
Det är jättetråkigt, att bli missförstådd!!! Jag menar ABSOLUT INTE Wikipedia-skrivare och -läsare samt deras intelligenskvot. Vad jag menade, var frågan, vad tjänar Wikipedia till. Alltså ursprungstanken och speciellt syftet med verket! Jag efterlyste eftertanke!

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Läser här nu, att även Du och Micha?l ändå tar upp just Wikipedia själv som ett intressant fenomen. Det är ju just detta, som kunde vara föremål för sociologiska studier...kanske inte om intelligenskvot, som jag något överdjärvt påpekade. Det är ju SKILLNADEN (och nu menar jag ju inte höjder eller dalar i intelligensen!) i artiklarna, som var huvudmålet för mina motargument mot Wikipedia.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Efter att ha läst diskussionen vidare, märker jag att även Anders Berg sammanfattar diskussionen med en hänvisning till en möjlighet för studier om Wikipedia som ett fenomen.
 
Ingrid! Egentligen förer detta till en möjlighet att välja emellan olika tolkningar (det kan ju vara svårt att välja mellan två goda artiklar om samma tema, som är skrivna från två olika grundsynsätt). Dessutom har jag en viss skepsis, hur många som verkligen skulle granska de angivna källorna. Men att väcka fortsatt intresse skulle källhänvisningarna vara bra för. Säger detta så här, eftersom jag - som sagt - inte tror, att de flesta skulle arbeta med Wikipedia med en vetenskaplig stringens.

[Ingrid Wikberg]

Johan, jo det var nog bara en tanke....Jag inser ju att ett vidöppet forum som Wikipedia är en inbjudan till både goda och mindre goda artiklar.Och det garanterar ju inte att någon  vetenskaplig stringens är ledljuset.
Och som du är inne på i tanken tror jag,  så är källhänvisningar troligen enbart av intresse för vissa: de som vill läsa underlag och kanske skriva något själv.

[Anders Berg]

Har redan märkt av mitt lilla wikipedande att man ibland hänvisas (dirigeras om) till ett annat uppslagsord. Kanske det är resultatet av att olika artiklar har funnits om samma sak, som administratörerna slagit ihop. Man kan ju fråga sig hur det går till praktiskt.

[Tåggas från Wikipedia]

Ingrid Wikberg
 
Dublett-artiklar (fler artiklar om samma sak) brukar slås ihop till en artikel. Artiklarna ska vara neutralt skrivna, egna åsikter i artiklar tas bort. I vissa kontroversiella fall då det finns flera tolkningar, så kan givetvis fler tolkningar nämnas i samma artikel.  
 
Och visst, det finns både bra som dåliga artiklar. Det är en sak man får ta, men dåliga artiklar kan alltid förbättras.  
 
Philippos
 
Du skrev:
Pro secundo är min erfarenhet av svenska Wikipedia, att sakkunskap inte alltid uppskattas. Dessutom görer ?principen om minsta möjliga överraskning? att Wikipedia konserverar historiska missuppfattningar enbart därför att man alltid förr har hållit något felaktigt för sant. Felaktigheter, som rättas till, ändras snabbt igen...  
 
Principen om minsta möjliga överraskning betyder att använda de begrepp som normalt används i Sverige. De allra flesta som vill läsa om t.ex. Gustav Vasa söker på Gustav Vasa och inte på Gustav I.
 
En annan sak, Philippos, vilken uppfattning tror du att Wikipedians skribenter har om dej? Vilken bild av dej är det du vill förmedla? , Din uppfattning om alla andra skribenter är ju klar, du skriver i första raden i din personliga presentation på Wikipedia, Svenska Wikipedia - den obildade pöbelns hemvist på Internet. Ska man visa någon respekt mot någon som skriver så? Tänk om jag skulle stövla in på detta forum och idiotförklara alla skribenter?  
 
Mvh
Tåggas
 
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Anders Ryberg]

Men nu är det ju det inte bara hur man skriver namn i Wikipedia som Micha?l invänder mot, utan mycket större problem, till exempel att det har förekommit kritik när artiklarna om till exempel Bureätten har sanerats från diverse uppdiktade personer.

[Stefan Simander]

Jag tror att hela den här nyttiga debatten uppkom genom att jag sökte på Google efter världens äldsta nu levande man och kvinna. Då fann jag överst en uppgift från Wikipedia som jag använde och skrev varifrån uppgiften kom. Sedan fann Anders Berg en länk därifrån till en annan sida på nätet med ytterligare uppgifter.
 
När det gäller en sådan uppgift som denna som är beroende av aktuella uppgifter, tycker jag att Wikipedia möjligen kan fungera som källa, ungefär som en tidningsuppgift. Det kan ge en ledtråd, som man sedan kan söka vidare på på andra ställen på nätet för att se om det verkar rimligt.  
 
I övrigt instämmer jag med den skeptiska hållningen ovan!

[Michaël Lehman (Philippos)]

Den pseudonyme skribenten »Tåggas från Wikipedia» menar, att »[p]rincipen om minsta möjliga överraskning betyder att använda de begrepp som normalt används i Sverige». Han bekräftar därmed vad jag tidigare skrev, nämligen att »principen om minst möjliga överraskning» leder till, att historiska missuppfattningar konserveras. Han anförer som exempel, att »[d]e allra flesta som vill läsa om t.ex. Gustav Vasa söker på Gustav Vasa och inte på Gustav I». Så är det säkert, på grund av den seglivade missuppfattningen, att Gustav I hette Gustav Vasa. Detta skulle emellertid kunna lösas genom att, som jag gjorde en gång, skapa en hänvisning från Gustav Vasa till Gustav I, så att den mer korrekta benämningen börjar sätta sig i folks medvetanden. Detta ogillades starkt av »Wikipedia-samfundet» (som de kallar sig själva), och hänvisningen spegelvändes och låstes. »Gustav Vasa» är inte den enda person, som har fått sig ett släktnamn tillskrivet i Wikipedia.  
 
Samma sak gäller prinsessan Astrid, som i Wikipedia kalldes (kallas?) »Astrid Sofia Lovisa Thyra Bernadotte» och hennes fader, som kallades (kallas?) prins Carl Bernadotte! Medlemmar av Huset Ponte Corvo har aldrig i några officiella sammanhang (utom några enstaka i vår obildade samtid) skrivits Bernadotte (jag vill minnas, att Prins Carl Philip av någon outgrundlig anledning kallades Bernadotte som rekryt, och pressen kallar ofta konungahusets medlemmar Bernadotte ). Personer av släkter med territorriella eller populära titulaturer förer icke släktnamn, och ingen av Konungahusets medlemmar kallas »Bernadotte» i officiella register (vem som helst kan kontrollera detta i exempelvis Skatteverkets folkbokföringsregister via allmänhetens terminal i närmaste skattekontor).
 
I övrigt kommenterar jag inte kritik från pseudonyma skribenter (något som till skillnad från Wikipedia inte är tillåtet här i Anbytarforum), som inte ens kan stava till »dig».

[Stefan Simander]

Vill för säkerhets skull bara slå fast att jag inte instämmer med nedsättande uttryck som Svenska Wikipedia - den obildade pöbelns hemvist på Internet

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Jag känner att jag håller med många här, men jag tycker samtidigt att det möjligen finns en liten missuppfattning. Wikipedias mål är inte att ersätta t.ex. NE utan att vara en alternativ encyklopedi. Självfallet skulle man enkelt kunna skapa en Wiki som kräver att användarna är experter med akademiska meriter och endast skriver artiklar inom sitt område. Men sådana encyklopedier finns ju redan. De kostar 10-50.000 kronor och går att beställa i alla möjliga affärer.
 
Det är, hävdar jag, intressant att se om en sådan alternativ och fri encyklopedi kan bli ett komplement till de referensverk som redan finns och hur den i så fall utvecklar sig. Den här debatten är intressant och nödvändig, men vi skall inte göra misstaget att tro att Wikiepedias mål är att vara istället för Britannica, NE eller något annat verk.
 
Vad gäller principen om minsta möjliga överraskning så är det hela en balansgång. Även om jag håller med Michaël om att man inte skall konservera felaktigheter så är det ändå så att det inte endast finns svart eller vitt på en skala. ?Gustav Vasa? är det namn han går under i historieskrivningen och jag tycker därför inte alls att man skall flytta artikeln om honom till ?Gustav I?. Istället skall man, precis som gjorts, påtala förhållandet i artikeln samt skapa en referens från ?Gustav I?. Så sker ju inte bara i Wikipedia utan också i t.ex. Nationalencyklopedin och där har jag inte sett dig stå på barrikaderna.  
 
Om någon generation kanske man beslutar sig för att göra tvärtom i referensverken och då kan väl Wikin hänga med. Men innan dess tycker jag det vore helt fel att bryta de konventioner som gäller allmänt. Det gäller tydligen fler. Det s.k ?Wikipediasamfundet?, som du hänvisar till, är bara en grupp av Wikipedianer som tycker att man skall arbeta i Wikipedias demokratiska grundanda och därför har de endast motsatt sig att du på ett nonchalant sätt har gjort dessa ändringar utan att diskutera med andra. Wikin fungerar inte så. Är man missnöjd med en artikel påtalar man först det på diskussionssidan och för en debatt i demokratisk andra, något som kan vara svårt man tycker att man besitter bättre sakkunskap än andra. Men det är helt nödvändigt - särskilt när det inte är ett solklart fel i Wikin, eftersom den speglar exakt det förhållande som råder i NE. Jag förstår därför att en del reagerar mot dina ändringar.
 
Namn- och språkbruk förändras över tiden och olika personer är mer eller mindre benägna att hänga med. Att du, Michaël, t.ex. vill använda dig av former som ?görer? och ?huru? har jag personligen inga problem med (annat än att det framställer dig som väldigt högtravande, men det är ju ditt val, inte mitt), men idag är det andra former som är accepterade.
 
Du måste kanske också acceptera att Gustav Vasa är det namn historien har använt på Gustav Eriksson under åtminstone de senaste 300 åren?