ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Uppskattade årtal  (läst 1152 gånger)

2005-01-08, 13:47
läst 1152 gånger

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag ägnar mig då och då åt diverse diskussioner om källkritik. Ett av de ämnen som då och då dyker upp är uppskattade årtal.
I vilka lägen är det lämpligt att ange ett uppskattat årtal på en person?
 
Ofta kan man se uppgifter som Erub Månsson (1537-1589), när vad vi vet om Erub i själva verket är att han var brukare av Byhåla yttergård i Odenskyrka socken 1567 och 1577-82, samt att hans son Teofob tog över bruket 1590. Vi vet även att Erubs barnbarn tvistade om rätten till hans gård 1633.
I detta fall, och naturligtvis även mer extrema, tycker jag att det är solklart, ange inga årtal!
 
Däremot så finns det ibland en nytta med att för egen del uppskatta när någon har levt, helt enkelt för att bedömma om en del släktförhållanden håller kronologiskt. Men dessa bedömningar bör man nog inte sprida, och dessutom så får man vara medveten om att Erub kan ha varit så väl 20, som 50 när han nämns första gången. Å andra sidan kan denna information ibland räcka för att avvisa släktskap. En man som nämns som död 1511 kan knappast ha varit hans far oavsett namnlikhet, däremot är det åtminstone teoretiskt möjligt att en man som dräptes 1522 var hans far. Däremot så kan inte heller en man som var ungkarl 1653 vara hans far. Men allt detta för egna resonemang.
 
I andra fall är jag lite mer tveksam till hur jag skall göra. Om till exempel Cornelius Lorensson i Åldermannagården i Brännboka socken, där kyrkoböckerna tyvärr är uppbrunna, 1763 börjar skattebefrias som man över 62 år, så kanske man skulle kunna tänka sig att skriva att han är född 1701. Men å andra sidan var det väl tämligen vanligt att man passade på att bli 62 så snabbt som möjligt för att slippa skatt, så vad man egentligen vet är att han var född tidigast 1701. Om det dessutom var så att han i mantalslängden fyllde 16 1721 så vet vi att han då var åtminstone 16, och kan sätta att han var född 1701-1705. Men vågar man skriva född ca 1703, eller är risken för stor att han blir född 1703 i andras material?
 
Och hör gör man med gamla änkan Guru Göksdotter, som 1690 dör vid en ålder av 99 år enligt begravningsboken? Hennes ålder är väl knappast pålitlig? Om hon däremot 1690 dött vid 37 års ålder hade jag nog vågat lita mer på åldern, och om hon angetts vara 36 år, 9 månader och 16 dagar, vilket faktiskt kan förekomma vid denna tid, så hade jag köpt uppgiften. Hur klokt är det? Jag är även mer benägen att tro på åldrar som inte är jämna tiotal. Är det en god regel?
 
Och hur hantera gamle Bamse Björnsson i Varghåla, som i ett tingsvittnesmål 1687 säger sig vara över 80, och som vid sin död 1694 sägs vara 90, stöder verkligen de uppgifterna varandra, mer än att han var gammal?
 
Det finns alltså rätt många frågor att diskutera i detta ämne, inte minst eftersom att vi så ofta ser årtal uppskattade med svagt källstöd.

2005-01-08, 18:11
Svar #1

Utloggad Annelie Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 101
  • Senast inloggad: 2009-01-21, 21:41
    • Visa profil
Jag kan tyvärr inte svara på hur man ska kritisera primärkällor. Däremot har jag lite andra åsikter om sånt du nämner.
 
Att man ska behöva stå till svars för att andra människor skriver av ens uppgifter felaktigt tycker jag är lite mycket begärt. Därmed inte sagt att man inte ska vara så tydlig man bara kan.
 
Jag tycker att det är mycket rimligt att man, där man uppskattar årtal, berättar varför man uppskattar och varför just det årtalet.  
 
Ex: N. N:son är uppskattad till att vara född XXXX då kyrkböckerna N socken brann inne år XXXX. Uppskattningen kommer av att han nämns i en dombok från år XXXX och benämns där vara XX år.

2005-01-09, 23:35
Svar #2

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Visst, jag är lite känslig vad det gäller att åberopas som säker källa för uppgifter jag inte är säker på. Jag har haft en del hemska upplevelser hur en uppskattning blivit en gudagiven sanning. Men om man motiverar sig blir det ju oftast bättre.
 
PS
Dödboken är ingen primärkälla till personens ålder i allmänhet, så vida det inte rör nyfödda som enbart förs in där.
DS

2005-01-10, 21:09
Svar #3

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Trots att dödboken inte är någon primärkälla till åldern, är åldersuppgiften ändå en mycket värdefull upplysning (oerhört mycket bättre än att inte ha någon ålderangivelse alls), som inte bara bör noteras för egen del, utan fastmera skrivas in i personakt, antavla etc. (dock på någon av de sätt som angives nedan).
 
Vi bör emellertid komma ihåg att åldersuppgiften sällan stämmer exakt, inte ens när den ger synnerligen detaljerade upplysningar om år, månader, veckor och dagar. De gånger man har möjlighet att kontrollera uppgiften mot en bevarad födelse/dopuppgift, märker man att det inte sällan slår fel på inte bara dagar och veckor, utan påfallande ofta på något år. I synnerhet gäller detta socknar som saknar äldre husförhörslängder och födelseböcker där saken annars hade kunnat kontrolleras, samt för personer som inflyttat till den aktuella socknen. Påfallande ofta förefaller dessutom den avlidnas arvingar saknat kännedom om faderns/moderns verkliga ålder (hade de rentav glömt bort det själva??). Dessutom finns en viss tendens att gamla (utgamla, uråldriga...) personer görs äldre än de i verkligheten är. En gubbe på 76 år kanske görs till 80; och en gumma på 83 kanske blir 90 i dödboken.
 
Sådana extremfall är dessbättre inte så vanliga, om det inte är fråga om i sammanhanget kända skräcksocknar, som t.ex. Kisa och Tjärstad socknar (båda Kinda härad, Östergötland) under första hälften av 1700-talet, där ålderuppgifterna ibland är starkt överdrivna, ibland lika starkt underskattade (medan en tredje kategori dock är helt korrekta). På de flesta håll stämmer dock uppgifterna på något (ibland några) år när.
 
Man bör dock alltid ange att det är en ålderuppgift, tagen ur dödboken, och inte en riktig, källmässigt säkerställd uppgift, det är fråga om. Man kan t.ex. redovisa den sista siffran (året) inom parentes, ex.: 166(5), och de två sist siffrorna (tiotalet) inom parentes, när man är osäker på vilken sida om decenniestrecket det är fråga om, ex.: 16(80) [för 167(9), 168(0) eller 168(1)], eller man kan sätta ca (= cirka) framför eller efter det angivna året, ex.: ca 1675 eller 1675 ca. Allra bäst är kanske om man lägger till åu (= åldersuppgift) efteråt, ex.: 167(8) åu eller 167(8)* med fotnoten: * = åu.

2010-08-21, 19:41
Svar #4

Sten Magnusson

Jag kommer här på ett exempel från den egna forskningen.
 
En dam vid namn Ingeborg Påhlsdotter angavs i husförhören i Sunne, Värmland vara född 1723.
 
Här mina anteckningar om varför det torde vara fel.
 
Lucka i födelseboken fr.o.m. 1717-07-15 nr 47 till årsskiftet 1717-1718.  
Enligt dödbok (se nedan) blev Ingeborg 51 år gammal, vilket torde innebära att hon föddes någon gång under den tiden. Husförhörslängdernas uppgifter om hennes födelseår 1723 torde därmed vara fel.  
 
Död 'af lungsjuka' 51 år gammal 12 februari 1769 i Södra Soneby, Sunne (S) (Sunne C:6 1759-1774 sid 524 nr 32).
 
Mvh/Sten Magnusson

2010-08-22, 17:33
Svar #5

Carl Szabad

Grundprincipen är att ju närmare händelsen i fråga, desto säkrare uppgift. Åldern vid dödsfallet är alltså minst säker. Det troliga är väl, om hon inte finns med i födelseboken, att hon är född någon annanstans. Om andra källor säkert kopplar henne till namngivna föräldrar i Sunne ställs frågan naturligtvis i ett annat ljus.

2010-08-22, 21:14
Svar #6

Sten Magnusson

Tack för det.  
 
Nu verkar det emllertid vara så att de flesta husförhörslängderna i Sunne på 1700-talet hade årtalsuppgifter som kunde skilja sig minat 5 år från födelseböckerna. I den aktuella familjen var f.ö. denna Ingeborg min ff ff fm. Barnen i hennes familj verkar med angiven far och mor vara nästan konsekvent 5 år yngre i husförhörslängderna jämfört med födelseböckerna, medan hennes far Påhl Påhlsson är 6 år äldre.  
 
Kan det vara så att vissa familjer försökte få lägre skatt genom att uppge att barnen skulle vara yngre än i verkligheten?  
 
FF FF FF:s familj har däremot identislka årtal i såväl husförhörslängder som födelseböcker.
 
Mvh/Sten Magnusson

2010-08-22, 22:21
Svar #7

Utloggad Östen Händel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2022-10-19, 01:31
    • Visa profil
Hej Sten!
Ingeborg dog av magsjuka och inget annat(jämför hur maj är skrivet)
 
mvh Östen

2010-08-22, 23:42
Svar #8

Carl Szabad

Hon tar i alla fall nattvarden första gången 24 mars 1737 (Sunne AI:4 sid 117), vilket tyder på att 1723 är ett rimligare födelseår. Man konfirmerar sig inte i 20-årsåldern.

2010-08-23, 08:32
Svar #9

Sten Magnusson

Nåja, jag får väl göra ytterligarre kontroller på den familjen. 1723 finns i alla fall ingen vid namn Ingeborg som föds i Sunne och beträffande fadern stå det en Pål i dopboken 1686 medan det står 1680 i husförhören. Vad jag har grundat antagandet om Ingeborgs födelseår på är att det som synes fattas födelsebok i ca ett halvt år 1717-1718 och att med dödsuppgiften 51 år som utgångspunkt ger vid handen att hon skulle vara född andra halvåret 1717-1718.
 
Vad gäller dödsorsaken ger jag mig. Tyckte från början när jag först såg det att det såg ut som ett L i början av ordet men nu ser jag att det skulle vara ett M i stället. Nu är det ju också lättare att läsa direktfotograferade böckder än delvis suddiga mikrokort.
 
Här ser man ju också vikten av källhänvisning resp. -kritik så att det snabbt kan kollas upp.
 
Mvh/Sten Magnusson

2010-08-23, 10:54
Svar #10

Carl Szabad

Hypotetiskt (men knappast troligt) är Ingeborg borta från familjen, exempelvis som piga, tills hon återvänder 1737 och återigen börjar ta nattvarden ihop med dem. Det kan man kolla genom att gå igenom åtminstone Sunnes husförhörslängd och leta efter en piga Ingeborg Pålsdotter i någon annan by, som försvinner efter 1736. Troligast är dock att prästen missat att föra in henne i födelseboken 1723, eller att modern tillfälligtvis befunnit sig någonstans utsocknes när nedkomsten skedde.
 
Födelseår kommer med i Sunnes husförhörslängder först 1750, vilket ger en klar osäkerhetsfaktor. Visserligen kunde en energisk präst gå tillbaka till födelseböckerna för varje enskild person och försöka leta rätt på korrekt uppgift, men det sågs säkert inte som särskilt viktigt för kyrkan att hålla rätt på. Dessutom var Sunne en stor socken, så det torde handlat om tusentals personer. Det var mer en fråga för det lokala fögderiet, som skulle hålla reda på när mantalspenningarna inte längre kunde utgå. För ungdomar som ska börja betala mantalsskatt stämmer säkert uppgifterna efter 1750 betydligt bättre.
 
Om fadern Pål anges vara född 1680 eller 1686 är således ointressant för den lokala administrationen. 1750 betalar han ingen mantalspenning oavsett vilket födelseår som är korrekt.

2010-08-24, 12:06
Svar #11

Sten Magnusson

OK! Tack för detta.
 
Den här funderingen om mantalsskrivningen har jag baserat på att som jag läst det togs upp där i åldern mellan 16 och 65 år och då borde det väl ha påverkat en del om man angav barnens ålder som 5 år yngre och t.ex. föräldrarnas som ca 5 år för gamla?  
 
Nåja jag får titta vidare på Ingeborgs vistelseorter (tack förresten för tipset)  
 
Sedan blir ju också uppgifter av det här slaget kanske också mer osäkra ifall man inte ens kan kolla de källor som normalt skulle funnits. Sunne har glapp för födelseböcker bl.a. 1693-1706 och dödböcker 1693-1736 samt som nämnts ovan bl.a. andra halvåret 1717.
 
Mvh/Sten Magnusson

2010-08-24, 12:43
Svar #12

Carl Szabad

Den övre åldersgränsen för mantalsskrivning var då 63 år, inte 65. Av det skälet var det ointressant om Pål var född 64 eller 70 år tidigare.
 
Källor till vigsel- och döduppgifter hittar man ju också i kyrkoräkenskaperna, där brud- och testamentspengar betalas. För Sunne finns obrutna längder från 1600-talet. ArkivDigital har dock bara fotograferat de två äldsta volymerna eftersom man bestämt att L-serien (räkenskaper) inte är prioriterad. SVAR och Genline har däremot alla volymer för hela 1700-talet.
 
Mantalslängderna är ju också en hjälp vad gäller datering av vigslar och dödsår.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna