ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2009  (läst 2175 gånger)

2005-04-27, 23:53
läst 2175 gånger

Jonas Leonardsson

Det har aldrig varit så lätt att få sin släktutredning publicerad, sedan internet och bredband gjort sitt intåg i vår vardag. Men hur ser dessa egentligen ut, ur ett källperspektiv?
 
Jag har undersökt 145 antavlor (i olika format). Dessa har jag bedömt utifrån en tregradig skala: bra, medel och usel. (bra = god källhänvisning, tydlig angivning var en viss uppgift är hämtad. medel = källhänvisningar finns i viss mån, främst i formen  FVD och om en uppgift inte kommer från kyrkoarkiven. ”FVDsjukan”. och usel = saknar helt källhänvisning.)
Av dessa 145 antavlor fick hela 110st betyget uselt, medan endast sex fick bra!!!  
 
Det finns dock undantag: Nina Ringboms släktwebbplats, http://www.ninaz.com som inte enbart har bra källhänvisningar, utan även källutdarg i form av bilder.
 
Seglar detta verkligen hur vi anger källor i våra baser?
Det är svårt, om inte omöjligt att svara säkert på denna fråga, men om man utifrån det program jag själv använder, minsläkt. Det är också det program som flest antavlor är skapade med, 72st. Av dessa saknas källor i 46 antavlor, vilket motsvarar ca 2/3 av de med minsläkt skapade antavlorna. Detta kan säkert till stor del förklaras med att man kan välja att utelämna sina källor vid ett utdrag.  
Vad som därimot är mer allvarligare är att ca 1/3 (eller 23st) lider av FVDsjukan, då detta måste betyda att de sa inte för någon ordentlig källhantering.
 
Att man i ett program kan, vid utdrag, utelämna en sådan sak som källnotering, är helt förkastligt! Hur det ser ut i andra program vet jag inte, då jag inte känner till hur dessa fungerar. Det jag vet är dock att det i Holger för närvarande inte går att ha en ordentlig källhantering och att Disgen visserligen har en bra utbyggd källhantering, men att dessa inte följer med vid utdrag (åtminstone till Html).
 
Varför väljer då så många att inte ha med en källredovisning då de publicerar sina rön?
För mig är detta en helt obegriplig att man väljer att inte ta med sina källor då man publicerar forskningsrön, det borde vara självklarhet att man för fram det underlag man bygger sina rön på. Hur skall annars andra kunna bedöma sanningsvärdet av de publicerade rönen?
Jag kan endast komma på ett par tänkbara orsaker:
kontroll; Man vill ha kontroll över var ens uppgifter kan tänkas hamna. Om man då inte publicerar källorna blir läsaren tvungen att ta kontakt. Men varför publicera  överhuvudtaget? Dessutom borde det vara större chans att en kontakt etableras med källpublicering, då detta borde ge ett bättre intryck. utrymme; man kan att det tar för stor plats att även publicera källorna och att källorna tynger.
 
Vad får man lära sig om ”källhantering” (källkritik och källnotering) i en nybörjarcirkel?
Eftersom jag är en självlärd släktforskare, och således inte deltagit i dylik verksamhet, kan jag självklart inte uttala mig om detta.
Om man dock ser till hur ämnet tas upp i en av de populäraste läroböcker, Släktforska Steg för steg, så kan manlätt få intrycket att det inte är ett av de populäraste ämnena att tala om. Vilket i så fall skulle förklara att det är ett nästan bortglömt kapitel av släktforskningen. Riktigt så dåligt tror jag dock inte att läget egentligen ser ut, dock ar det helt klart att det behövs talas mer om.
 
Vilka krav ska man då kunna ställa på en källnotering?
Lättbegripliga och entydiga; Alla skall begripa var en uppgift är hämtad. Korat och konkret; En källnotering på tio sidor är inte att rekommendera, å den riskerar att aldrig bli läst. En rekommenderbar längd är max två rader. Oförändlig över tiden; en källhantering som bygger på t.ex. SVAR:s kortnummer eller på Genlines Gid är inte lämpliga att använda, då detta enbart refererar till en specifikt källåtergivning, inte källan i sig.
 
Hur skall man då skriva källnoteringarna?
Hur man skriver själva noteringsringen beror mycket på typ av källa, men nedan följer en lista på hur man kan skriva
 
För ministertalböcker
(födda, vigda och döda) kan man skriva: Socken, typ, volymens årsomfång (arkivbeteckning) ex:Härslövs fb. 1860-1869 (C:8). Att endast ange f, v, d eller hfl kan leda till en del missförstånd, dock kan det i vissa fall vara att rekommendera.
 
Husförhörslängder och uppgifter ur det övriga kyrkoarkivet
anges på precis samma sätt som ministertalböcker, dock bör här även sidan anges: Socken, typ, volymens årsomfång (arkivbeteckning) sidan. ex: Härslövs hfl 1861-1865 (AI:29) Sid.50.
 
Övriga arkivarier
anges med: förvarande arkivinstution, arkivets namn, volymtyp, volymens årsomfång (arkivbeteckning) sida eller annan identifiering ex: LLA, Rönnebergs häradsrätt, domb 1860 (AIa:103) VT§50.
 
Tryckta källor
anges med: författare: titel (tryckort tryckår) sidorna Hemby; Edith: Här är den bygden, härslöv genom tiderna (Helsingborg 1958) Sid. 113-119.  
 
För artiklar i tidskrifter
här bör man ange författare, titel, tidskrift, utgivare, utgivningsår, nummer och sida t.ex.: Enochsson; Runa: Den gamla gravsten på Ödestu kyrkogård., SHF 1999#2(SSF) Sid.8-10.
 
Internet
har medfört att vi genealoger kan sprida vårt material på ett helt nytt sätt, vilket har sina positiva såväl som sina negativa sidor. Nätet är ett dynamiskt publikationsmedium, det är därför viktigt att vi ger hämtningsdatum (den kan ju ha ändrats till nästa gång).  
En bra modell för internathänvisningar är: författare, titel, adress stycke(utskriftsdatum). En större webbsida brukar ha ett antal stycken med en egen adress (hela sidans adress + #stycke). Ex: Leonardsson; Jonas: Källhänvisar, http://hem.passagen.se/leonardsson/div/kell.html#hur (2000-07-08).
 
För uppgifter man får från annan forskare
får man inte bara kopiera dennes källförteckningar, det är ju inte dina källor. Därför skall du ange denne forskare som källa. Vad gör att han har rätt? Detta är en bra modell för sådana källor: Datum forskare, bostadsort (adress eller e-postadress). Ex: 2000-02-10 Kalle Anka, Ankeborg (kalle.anka@ankeborg.cs.us).
Dessutom skall man när möjlighet ges, kontrollera mot den källa som uppgiftslämnaren uppgett.
 
För muntliga uppgifter
bör man ange: uppgiftslämnaren, datum och intervjuaren t.ex.: Muntlig uppgift från Marit Larsson vid hennes samtal med Jonas Leonardsson den 1999-07-07
 
Arkiv i privata ägor
Andra viktiga källor är sådana man hittar i sin byrålåda eller på faster Matildas vind. Dessa källor kan tex. vara: ett brev från någon släkting som emigrerat, farmors gamla dagbok eller den anteckningsbok som morfar nerteckna med de historier om släkten som han ofta hörde som barn. Ett par exempel på källhänvisningar till en källa i en privat samling:  
Brev: Vem som skickat brevet (var han sände brevet ifrån och när) vem som fick brevet (var denne bodde). (förvaringsplats och när) ex: Brev från Joakim von Anka(Ankeborg 1960) till Kalle Anka (Ankeborg), (förvaras 1975-01-01 hos Kalle Anka (Ankeborg)). Dagböcker: Vems dagbok, när den är skriven, datum för notisen eller annan identifiering så som t.ex.: sidan, förvaringsplats och när ex: Kajsa Ankas dagbok för 12/03 1960 till 19/09 1963: den 1962 23/7 sid.255. (förvaras 1969-02-03 hos Kajsa Anka, Ankeborg)
 
 
Det jag skulle önska att förbundet gjorde:
tog fram en liten skrift med rekomenderbara källnoteringar. varför inte mitt förslag :-) tog fram en liten skrift om hur man sammanställer en antavla i testformat. (rentav i samma skrift?) verkar för en svensk minimistandard för de svenska släktforskningsprogrammen, med bl.a. god källhantering och icke avvalbara källutskrifter
 
ps. Ang. min undersökning. Den urvalsmetod jag har använt är: tagit halva alfabetet slumpvis och ur Forskarkatalogen plockat de hemsitor som återfanns under respektetive bokstav. Därutöver har även drykt hälften av de länkar som återfanns på MinSläkts webbplats, vilket kansje, åtminstonde till en del, kan fölrklara detta prkograms övervikt...
Vill du se resultatet av min undersökning i detalj, kan ladda hem en
xls-fil
 (7 k)
med en mycket enkeluppstälning.

2005-04-28, 07:05
Svar #1

Bo Nordenfors (Nob)

Jonas,  
Intressant att höra vad du anser om de så kallade Family Trees, som finns under World Connect på Rootsweb. De måste ju anses vara helt förkastliga, om man nu håller sig till vad som borde vara standard. Samma fenomen har man ju även på Geneanet och en del andra ställen.
 
Mvh
 
Bo Nordenfors

2005-04-28, 13:17
Svar #2

Utloggad Magnus Påhlsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 810
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:47
    • Visa profil
Jonas
 
Jag kan bara svara för hur jag tänker angående detta och det är att om jag väljer att pressentera min antavla på internet så vill jag, och kräver jag, att de som hämtar uppgifter från den skall ange mig och min hemsida som källa. Och inte bara skriver av vilka källor som jag har till mina uppgifter. Det är ju till sist och synes min tolkning av originalen som jag pressenterar och inget annat. Man kan ju aldrig vara 100% säker på att dessa uppgifter är helt rätt även om man strävar mot detta.
 
Att tro att avsaknad av källor på en internetpublicerad antavla är samma sak som att personen inte skriver upp några källor är att gå för långt. Mina källor är inte hemliga, men jag kräver som motprestation att man skriver ett mail till mig och frågar vilka källor jag har till de intressanta uppgifterna. Vilket i mitt tycke inte är för mycket begärt.
 
Nu undrar du säkert varför jag vill ha det så här. Och svaret på den frågan är att jag har hittat mina uppgifter i andras antavlor på internet. Med samma felläsningar och stavfel som jag vid senare tillfällen har rättat till. Men man har lagt ut dessa uppgifter som om det var deras egen forskning, inskrivna med endast mina källor och inte mitt namn. Det värsta exemplet som jag har råkat ut för var en person som hade gjort så här och som senare skrivit ett mycket argt mail till mig eftersom en tredje utomstående person hade hittat ett fel och klagat på hans forskning. Det han inte visste var att jag hade hittat hans antavla på nätet och var i och med detta inte speciellt road av att hjälpa honom med att rätta hans stulna uppgifter. Personen i fråga har inte längre antavlan ute på internet och han skriver inte längre några insändare här på anbytarforum, så man får väl hoppas att intresset har svalnat av att bli ertappad.
 
Men missförstå mig inte! Jag tycker också att Nina Ringboms hemsida och hennes sätt att pressentera släktforskningen är så nära idealet som man kan komma. Ibland känner jag att även jag skulle vilja göra detta, men med min erfarenhet av stölder och påhopp så drar jag mig för detta. Och betänk då att jag ägnar en stor del av min släktforskning med att skapa olika register och avskrifter! Så inte är jag speciellt ogin med att dela med mig av min forskning.

2005-04-28, 20:27
Svar #3

Utloggad Elisabet Arvidsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2023-04-10, 00:47
    • Visa profil
Hej Jonas!
Du undrar vad man får lära sig på släktforskarkurser ang källangivelse?
 
Den kursen jag gick på så sa läraren att all källa ska skrivas ner och så noga som möjligt, men han berättade också att han personligen hade delgivit en släkting sina uppgifter och finner dessa på nätet senare som släktingens forskning utan ens ett tack till den person som givit uppgifterna.
Sedan har jag sett lite fel  i vissa släkttavlor som jag har fått i min hand och förstått att andras tavlor är inte att lita på förrän jag har gjort samma koll. På en hemsida står jag som uppgiftsutlämnare till spec. uppgifter och då har det ju gått rätt till, men jag tror inte att den personen kollade upp mina uppgifter vilket i sin tur är fel.
 
Men till kursen -- en hel kväll gavs till detta särskilda ämne, om hur viktigt det är med källanvisningar.
mvh
elisabet

2005-04-28, 22:03
Svar #4

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Jonas utredning var intressant läsning. Jag vill dock anmäla avvikande mening på en punkt (gissa varför!).
 
Det Jonas kallar fvd-sjukan tycker jag inte är någon särskilt allvarlig åkomma. Om jag skriver att Brita Sofia föds i Österby, Näshulta (D) 1820-10-19 och som källa anger fb. Då är detta en lika entydig kälhänvisning som att skriva Näshulta 1812 - 1846 (C:3). Det finns bara en födelsebok för det aktuella året i Näshulta. Av de c:a 10000 födelseuppgifter jag har i min databas är praktiskt taget samtliga av denna enkla typ och för de få, som inte är det, krävs i alla fall en förklaring (barnet fött och döpt i en annan socken än där föräldrarna är skrivna).
 
Ambitionen att ha källhänvisningar som alla kan läsa är nog inte lätt att uppfylla. Att skriva Näshulta hfl. AI:7A, sid. 15 begrips inte av många fler, än de som förstår, att om jag nämner en persons bosättning i Österby, Näshulta under åren 1828 - 32, som källhänvisning har AI:7/p15, vilket är min metod.
 
När jag härom året skulle sammanställa en tryckt antavla över min farmor, för att dela ut till ett antal kusiner och sysslingar, tog jag bort alla källhänvisningar. Ingen av de tilltänkta mottagarna hade sysslat med släktforskning, eller hade några uttalade intressen i den riktningen. Detaljerade redovisningar med källor hade dels gjort den lilla boken dubbelt så tjock, den var dyr nog ändå, dels gjort den till en mycket mindre njutbar läsning. Jag bifogade istället en diskett med hela innehållet i denna del av min databas och en förklarande lapp om saken. Om i en framtid någon av mottagarna eller deras barn/barnbarn vill börja släktforska, kan de kanske hitta någon som minns vad en diskett var och få tillgång till materialet.
 
Tanken att släktforskningsprogrammen skulle göra det omöjligt att välja bort källhänvisningarna är i mitt tycke (ursäkta modeordet) alltför fundamentalistisk. Jag kommer att tänka på radioapparaterna i det gamla Sovjetunionen. De kunde bara ta in en station. Det finns kanske fortfarande i Kina.
 
Per Thorsell.

2009-09-19, 03:03
Svar #5

Sten Magnusson

Detta inlägg kommer väl kanske något sent men liksom Jonas anser jag att källhänvisningar ska utan undantag lämnas och då framförallt vid publicering på Internet. Vad gäller de tre sista punkterna i inlägget förefaller det synnerligen rimligt att något sådant åtminstone blev föremål för en grundlig utredning.
 
Vad gäller Magnus inlägg kan jag bara säga att detta hände mig också för ett antal år sedan. Jag citerar här Magnus: Och svaret på den frågan är att jag har hittat mina uppgifter i andras antavlor på internet. Med samma felläsningar och stavfel som jag vid senare tillfällen har rättat till. Men man har lagt ut dessa uppgifter som om det var deras egen forskning, inskrivna med endast mina källor och inte mitt namn.
 
Jag fick en gång ett mail från en person om ett antal förfäder vi hade gemensamt. Jag sände då ett svar som bl.a. innehöll en antavla inkl. källhänvisningar och diverse löpande text.
Efter ett tag upptäckte jag när jag gick in på personens hemsida att dessa uppgifter kopierats av och lagts dit med exakt de källhävisningar m.m. jag skickat till personen. Ingen referens fanns/finns till vem det var som lämnat dessa uppgifter d.v.s. jag i detta fall.
 
Nu ska vi ju också komma ihåg att källhänvisningen är dels till för att man ska kunna kontrollera en uppgift i efterhand och dels värdera sanningshalten i en lämnad uppgift, säg t.ex. att en person anges vara 111 år vid sin död.
 
Mvh/Sten Magnusson
 
(Meddelandet ändrat av viking 2009-09-19 03:12)

2009-09-19, 08:29
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Sten!
 
Utan att veta hur dina uppgifter såg ut, så bör väl som källa räcka i vilka kyrkböcker uppgifterna finns. Att det skulle vara du, i detta fall, som letat fram dem, måste väl vara irrelevant. Det viktigaste är ju att man kan kontrollera uppgifterna. Övrig text, som du tydligen också hade med, är svårt att ha några synpunkter om.
 
Tyvärr så blir det så, att man aldrig blir omnämnd om man lagt ned stor möda på att utreda t ex fel födelseår på en person och dessa uppgifter sedan kopieras in i en databas, som är till försäljning.
Ann-Mari Bäckman

2009-09-19, 15:49
Svar #7

Sten Magnusson

Om jag publicerar min släktforskning på nätet eller på annat sätt är det självklart att jag då ska uppge varifrån uppgifterna kommer. Se för övrigt första inlägget i denna diskussion där bl.a. följande text finns:
 
För uppgifter man får från annan forskare  
får man inte bara kopiera dennes källförteckningar, det är ju inte dina källor. Därför skall du ange denne forskare som källa. Vad gör att han har rätt? Detta är en bra modell för sådana källor: Datum forskare, bostadsort (adress eller e-postadress). Ex: 2000-02-10 Kalle Anka, Ankeborg (kalle.anka@ankeborg.cs.us).  
Dessutom skall man när möjlighet ges, kontrollera mot den källa som uppgiftslämnaren uppgett.
 
Se också vad Magnus skriver om detta och som jag citerat i mitt förra inlägg.
 
För min del tycker jag att om jag t.ex. får en släktutredning i min hand, vilket då ej är någon primärkälla, att de uppgifter som där finns utan undantag ska kontrolleras. Annars kan man ju hamna på fel spår direkt, vilket leder till onödigt merarbete när man ska rätta felaktiga uppgifter.
 
Det är ju detta som är källkritik.
 
Se för övrigt detta citat ur Nationalencyklopedin:
källkritik, historievetenskaplig metod som syftar till att identifiera en källa, dess upphovsman och hans eller hennes avsikter med den, att avgöra om den är sann eller falsk, närheten i tid mellan källan och dess upphovsman samt källors beroende av varandra.
 
Däremot kan ju de källor som angivits i t.ex. en släktutredning anges om man själv kontrollerar dem och finner att de stämmer med de uppgifter som lämnats. Man bör ju ändå hänvisa till uppgiftslämnaren av den släktutredning eller dylikt som man fått.
 
Mvh/Sten Magnusson
 
(Meddelandet ändrat av viking 2009-09-19 17:02)

2009-09-19, 17:16
Svar #8

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
1. Självklart skall man ange den källa man har använt, dvs får man en släktutredning från en annan forskare är det den som är källan; inte de källor denna forskare använt i sin utredning. Även om man kontrollerar uppgifterna i utredningen mot primärkällor  bör man ge ära åt den som utfört den ursprungliga forskningen genom att ange detta.
 
2. Forskningen skall vara kontrollerbar, dvs källor skall anges, men den behöver inte alltid kontrolleras. Det är en milsvid skillnad. Om vi inte skulle kunna bygga på andras forskning utan ständigt behöva återupprepa den genom att alltid kontrollera alla detaljer då förlorar vi alla väldigt mycket tid. Ibland har man dock anledning att kontrollera tex en släktutredning man fått. Om man finner skäl att misstro en enskild uppgift i den, ja då kan det finnas skäl att kontrollera inte bara den utan även andra uppgifter. Om man tror att man kan komma längre än utredningen vill man självklart gå till botten med vad de uppgivna källorna verkligen säger. Det finns ofta goda skäl att kontrollera olika uppgifter, men att ha som princip att alltid kontrollera allt är ett slöseri med tid.
//Michael Lundholm

2009-09-20, 10:09
Svar #9

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Instämmer med Michael!
 
Jag förstår dock Ann-Maris tanke att som släktforskare är det primärkällan man vill åt, för att kolla uppgifterna med egna ögon. Men som nämns ovan i historisk forskning och därmed också släktforskning i vetenskaplig bemärkelse gäller den källkritiska regeln att man ska ange vem eller varifrån uppgiften kommer, i första hand. Se punkt 1 i föregående inlägg. Men det är förstås en fördel, men inget absolut måste, att även ange den källans källor om de är angivna. Det underlättar kontroll för en själv och andra som tar del av ens uppgifter.
 
Att tala om vem eller varifrån uppgifterna kommer hör också, förutom själva sakupplysningen om källa, till självklarheterna som uppskattning av andras arbete och i många fall gäller även upphovsrätt vid högre verkhöjd än rena sammanställningar av faktauppgifter och avskrifter.  
 
När det gäller punkt 2, så ligger min uppfattning närmare Michael än motsatsen. Men se http://www.genealogi.se/debatt10.htm för där finns redan många synpunkter på detta! Liksom på fler ställen på Anbytarforum tidigare.....
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-20, 13:34
Svar #10

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Det är inte alltid jag har möjlighet att själv kolla den källa som en person har angett, t.ex. här på AF.
Jag brukar då skriva: Källa: Namnet på personen som jag hämtat uppgiften av, därefter var jag hittat uppgiften, t.ex. AF eller en bokitel. Därefter skriver jag: Som källa/or har NN angivit: osv.
Vad anser de källkritiska?
Är detta oantastligt??
Tacksam för synpunkter,
Sylvia

2009-09-20, 13:52
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Sylvia, det är precis som jag beskriver ovan!  
 
Sen finns det inget i forskarvärlden som är oantastligt för alla, se ovan.  
 
Men det är källkritiskt korrekt, ja.  
 
Vill man sen vara mer säker, så är alltid bra att se det med egna ögon, för att minska risken för fel. Fast om en mindre läskunnig person ska omtolka en mycket läskunnig person, så kan det bli tokigt. Därmed inte sagt att alla tolkningar den mer läskunnige personen gjort är rätt!  Förhoppningsvis har denne då markerat vad som är osäkert.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-20, 14:19
Svar #12

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Stefan, jo jag ser att du har skrivit om källans källor.
 
Självklart vill man med egna ögon se ursprunget till en uppgift, men också ta del av andras tolkning och förhoppningsvis komma fram till det mest korrekta.
 
Detta med angivande av källans källor är väl något som man förhoppningsvis så småningom ska kunna ta bort och i stället ange den riktiga källan som man själv hittat.
 
Men ska jag hinna kontrollera alla källor i alla arkiv som jag hittills har som andrakälla, så måste jag leva till minst 105 år och ha massor av pengar att spendera på detta.
Vänligen,
 
Sylvia

2009-09-20, 14:41
Svar #13

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Helt överens med dig Sylvia! Så är det för mig också, trots att jag spenderat mer tid än de flesta på Landsarkivet i många år, så finns det uppgifter som jag inte hann kolla där och framförallt i andra Landsarkiv och andra arkiv.
 
Där bidrar ju digitaliseringen till att det blir lättare att göra det, när man kan göra det hemifrån.  
 
Men det kommer under lång tid framöver att finnas tillräckligt med nya uppgifter att bita i för en besatt släktforskare för att man ska ha tid att kolla alla uppgifter man fått från andra forskare och andra källor. Därför är det extra viktigt att man anger varifrån uppgifterna kommer, så noga som möjligt, för att man själv, men också alla andra, ska se skillnaden på vad man läst och tolkat själv och vad som kommer från andra.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-20, 17:09
Svar #14

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Jag använder MinSläkt. När jag har fått uppgifter från någon person skriver jag denne som källa precis som en del av er gör. När jag sedan letat reda på notisen för att kontrollera den så skriver jag in källan tex Hällaryd C:4 s. 136. Jag kopierar namnet på den person jag fått uppgiften av från början och klistrar in det i rutan noteringar precis under primärkällan. Jag vet då att jag först fått uppgiften från någon annan och sedan kollat upp det och fört in primärkällan. En samvetsfråga: Hur gör ni andra när det gäller uppgifter man sett på exempelvis Disbyt? Oftast står ju endast ett årtal. Visserligen kan ett årtal bespara mig en del letande men jag får ju ändå leta reda på exakt datum och skriva in primärkällan. Vem skall man då skriva in som den som tagit fram uppgiften?
 
Mvh
 
Birgitta

2009-09-20, 21:34
Svar #15

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Jag för normalt sett inte in uppgifter från Disbyt eller liknande i min databas. Jag tar gärna del av sådana uppgifter när jag ägnar mig åt ett avgränsat problem men betraktar dem som arbetsmaterial. I den mån uppgifterna flyter in i min databas anges den forskare som genomfört forskningen som källan.
//Michael Lundholm

2009-09-21, 15:38
Svar #16

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Birgitta, om jag lägger in DISBYT-uppgifter, så skriver jag den som lagt in uppgiften, eller möjligen om det är flera, så skriver jag DISBYT som källa.  
 
När sedan kollat en uppgift emot kyrkböckerna, så anger jag dessa som källa, men i textdelen i släktforskarprogrammet, så anger jag då vilka som lagt in personen i DISBYT och som då sannolikt har någon släktskap med samma person eller dess närmaste.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-09-21, 23:16
Svar #17

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Sten Magnusson
Vill du ha dina uppgifter intakta, skriv ned dem till en PDF-fil innan du sänder vidare.
Det är då lite svårare att klistra och klippa, eller i sämsta fall via brev och snigelposten.
Även jag har råkat ut för samma fenomen, men då har jag tagit vederbörande i örat om denne ej har skrivet varifrån han har fått uppgifterna. De flesta som jag har haft kontakt med har också varit mycket tydliga varifrån de har fått uppgifterna när det gäller mig. Sedan spelar inte källan ngn roll, det är en annan sak än att leta genom 20 socknar i alla böcker. Det tar tid och en liten notis att J-C fann uppgiften kan ju vara på sin plats, eller hur???
Jan-Christer

2009-11-16, 07:41
Svar #18

Sten Magnusson

Här en annan diskussion om publicering av forskningsresultat på Hemsida.
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/22540/115305.html?1258351764
 
Mvh/Sten Magnusson

2009-11-16, 19:26
Svar #19

Utloggad Susanne Pettersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 17:41
    • Visa profil
Om man ska se hemsidorna som rent akademiska forsknigssidor så skall naturligtvis alla källhänvisningar finnas med. Nu är det långt ifrån alla släktforskningssidor som passar in i den kategorin, och kanske inte heller vill det. Många, liksom jag, har det som en hobby men vill ändå delge våra upptäckter med andra släktingar och släktforskare. Det betyder inte att det saknas källor, bara att dom kanske inte är angivna på hemsidan. När jag började släktforska för 10 år sedan antecknade jag bara källorna för hand på ansedlarna, sedan som notering i programmet och nu som bilder av källan. Om jag skulle vänta med att publicera tills jag har hunnit mata in alla källor i programmet på de första årens källor skulle det aldrig bli någon hemsida och jag skulle ha gått miste om de kontakter jag har fått från släktingar i USA som sökt sina svenska rötter. Vilka jag nu har fått en fantastisk kontakt med. För att inte tala om de svenska släktingar som kontakten har brutits med för någon generation sedan som vi nu har lyckats återuppta tack vare hemsidan.
 
Naturligtvis ska man göra en notis om man har någon speciell att tacka  
 
MVH
Susanne Pettersson

2009-11-16, 21:04
Svar #20

Utloggad Susanne Pettersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 17:41
    • Visa profil
Mitt inlägg kanske även passar in under 30 Internet, netikett och webbpublicering
Hemsida?
 
Susanne

2009-11-17, 08:16
Svar #21

Sten Magnusson

Jag funderar på om man inte ska vända på frågeställningen, med hänvisning till diskussionen 30 Internet, netikett och webbpublicering Hemsida?
 
Publicering av en antavla på webben innebär ju rimligtvis att den som publicerar sagda antavla ska ta ansvar för de uppgifter som kommer fram. Att då inte ange sina källor (korrekta eller felaktiga) ger då en eventuell släkting till den som publicerat antavlan en massa onödigt merarbete ifall en gemensam ana född 1793 visar sig ha enligt 1/en far vid namn Erik Jönsson och en mor vid namn Kjerstin Halvardsdotter istället för enligt det korrekta 2/far Erik Persson och mor Carin Isaksdotter.
 
Vad finns det då för anledning att underlåta källpublicering? Skulle det vara rädsla för att någon kommer på detta?
 
Av ovanstående resonemang följer att om man t.ex. får en upplysning om en felaktig ana ska gå tillbaka till sina anteckningar, göra minst en extra dubbelkoll av dessa samt om det då visar sig att uppgifterna är korrekta, upplysa den som påstår att de korrekta uppgifterna är felaktiga att det är den personens uppgifter som är fel. Har han/hon inte lämnat sitt underlag bör man begära att få detta så att även det kan kollas. Det torde ju vara till gagn för båda parter att man får ett korrekt anträd istället för bara för en av parterna. Därav följer också att den som har felaktiga uppgifter i sitt anträd upplyser på hemsidan om detta och att korrigering sker snarast möjligt, givetvis med tillägg av nya källhänvisningar.  
 
För övrigt är det väl som du säger större sannolikhet att nå ut till släkten via ett offentligt forum som detta där kanske någon okänd släkting i t.ex. U.S.A., Kanada eller Australien kan se vad vi diskuterar här.
 
Mvh/Sten Magnusson

2009-11-17, 08:41
Svar #22

Sten Magnusson

Jag upptäckte just en sak Michael skrev den 19 september 2009.
 
Jag gör här ett par korta utdrag.
då förlorar vi alla väldigt mycket tid. Det finns ofta goda skäl att kontrollera olika uppgifter, men att ha som princip att alltid kontrollera allt är ett slöseri med tid.
 
Min kommentar.
Är det inte värt att göra ett så grundligt arbete som möjligt som gärna får ta lite extra tid istället för att t.ex. efter 5 - 10 år upptäcka att en persons farfarsmor inte föddes i Västra Ämtervik 13 km söder om Sunne utan i Lysvik ett par mil norr om Sunne? Det stod ju t.ex. i Sunnes husförhörslängder i 54 år utan att det för den skull var riktigt.
 
Mvh/Sten Magnusson

2009-11-17, 08:51
Svar #23

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 745
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 15:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Men man kan inte utforska allt om allting utan måste fokusera på det som är det huvudproblem man har för handen. Då är det rimlig att när det gäller i förhållande till huvudproblemet perifera frågor bygga på befintliga resultat och litteratur utan att göra om den forskning som ligger till grund för dessa. Det finns två mycket bra  artiklar i årets upplaga av Släktforskarnas årsbok bla om släkten Baaz som på ett utmärkt sätt exemplifierar detta.
 
Om man måste kontrollera allt måste ju all forskning göras om hela tiden. Då skulle framtida släktforskare få helt omöjliga uppgifter framför sig; man skulle inte kunna producera något nytt.  Forskning skall vara kontrollerbar men den behöver inte hela tiden kontrolleras.
//Michael Lundholm

2009-11-17, 08:54
Svar #24

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jag tycker att Susanne beskriver det hela mycket bra! Full förståelse för hur det är för många släktforskare som lägger ut sina hobbyresultat på nätet och får många goda kontakter.
 
Bra att du kompletterar med källhänvisningar där sådana saknas sedan tidigare.
 
Sedan är det förstås som Sten påpekar bättre om källor finns med redan från början och Förbundet, föreningar och studiecirklar ska naturligtvis verka för att upplysa om fördelarna med källangivelser och uppmuntra detta och i egna publikationer kräva detta.  
 
Men att kräva att varje enskild släktforskare ska ha källangivelser i allt de publicerar är varken praktiskt möjligt att uppnå i ett slag eller önskvärt om det hindrar släktforskare från att publicera eller delge sin forskning till andra eller i värsta fall tar död på lusten att förska överhuvudtaget!
 
Självklart kämpar jag för mer källhänvisningar och vill helst att alla använder sig av detta utmärkta sätt, men då byggt på egen medvetenhet och lust, snarare än krav.
 
I akademisk forskning är naturligtvis källhänvisningar ett krav. När det gäller journalistisk verksamhet borde det vara det, men saknas tyvärr allt oftare.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-11-17, 09:03
Svar #25

Sten Magnusson

Vad gäller anträdens storlek är det väl i första hand inte det väsentligaste att samla på sig flera tusen personer utan det är väl snarare en fråga om att man grundligt går igenom en persons livsöde från vaggan till graven och därefter nästa på samma vis o.s.v. Att man då samlar på sig en mängd anteckningar och felaktigheter är väl då kanske oundvikligt, men det är ju därför källnoteringar behövs, inte bara för den enskilde forskaren utan för alla som läser det han/hon publicerar. Kompletteringar och rättelser kommer givetvis efterhand men det ska då bygga på det underlag som medföljer.
 
Mvh/Sten Magnusson

2009-11-17, 09:14
Svar #26

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Håller förstås med Michals inlägg som skrevs samtidigt som mitt!  
 
Men vill förstås påpeka vilken glädje det är när man själv några få gånger lyckats avslöja vedertagna sanningar som felaktiga och kunnat rätta till det!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-11-17, 09:20
Svar #27

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Jag tror inte det finns någon motsättning i att å ena sidan samla på sig flera tusen namn och å andra sidan grundligt gå igenom en persons livsöde. Jag tror snarare det handlar om en kombination. För att finna en person tillräckligt intressant för att studera närmare kanske andra får läggas till handlingarna så länge. Jag vill framhäva att släktforskning är en hobby som skall vara rolig, det är inte ett arbete som måste utföras vare sig man vill det eller inte.

2009-11-17, 09:31
Svar #28

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Jimmy du skrev vad jag fick lust att skriva! Men tack var dig så får jag tid att följa min lust att släktforska! Vilket just nu består i att jag lägger in uppgifter från DISBYT om gotländska prästsläkter (=släktsamlar) för att få bättre grepp om hur de hänger ihop med övriga personer som jag har i min släktdatabas!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2009-11-17, 09:44
Svar #29

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Läste för övrigt det första inlägget av Jonas Leonardsson igen och ser att ingen svarat på hans efterfrågning om att Förbundet skulle ge ut något om källkritik.  
 
Det har redan skett i form av en utredning som sedan sammanfattades i en liten broschyr OM BRYGGOR OCH BOJAR av Håkan Skogsjö som sändes till alla dåvarande medlemmar och delades ut på många andra ställen som i föreningar och på arkiv, anbyterier, släktforskardagar, mm.
 
se också diskussionen
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna