ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Angående Tio goda råd till dig som släktforskar  (läst 904 gånger)

1999-02-04, 16:31
läst 904 gånger

Utloggad Anders Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 117
  • Senast inloggad: 2011-06-21, 23:01
    • Visa profil
Sitter med en skrift som Håkan Skogsjö författat. Tio goda råd till dig som släktforskar. Tyvärr innehåller boken i mitt tycke ett par mycket grundläggande felaktigheter. Det gäller framför allt punkten 4. I punkt 6 pläderar författaren för att man skall vara uppmärksam mot innehållet i forskningsresultat som sprids, allra helst det som sprids via databaser och Internet. I punkt 4 uppmanar han sedan till ren källförfalskning som jag ser det. På seminarier , konferenser och datariksdagar har det här diskuterats. Min uppfattning är att man varit överens om att uppgifterna i databaser och register skall skrivas av bokstavstroget för att materialet skall få ett historiskt värde. Vidare skiver författaren i samma punkt, Forskaren hittar korrekt stavning av ortsnamn på CD-skivan Sveriges ortnamn. Korrekta närdå? Jo idag, inte när kyrkoböckerna skrevs. Vidare skriver författaren att personnamn stavas enligt Sveriges släktforskarförbunds namnlista. Författaer borde med sin erfarenhet veta att den listan är oerhört omdebatterad och att det inte är ett namnskick som råder i vårt avlånga land utan massor av olika lokala. I slutet av punkten påpekar författaren att ovanstående endast skall gälla vid sammmanställning av materialet, inte när forskaren skriver av en särskild källa. Hur nu detta skall vara möjligt?
Nej, sluta uppmana till förfalskning av källmaterialet. Behöver uppgifterna standardiseras kan detta göras i efterhand utan att det påverkar originaluppgiften.
 
Anders Svensson
Projektledare  
Demografisk databas Södra Sverige
 
http://ddss.klm.se
anders.svensson@klm.se

1999-02-04, 18:46
Svar #1

Carl Szabad

Den som bedriver ren källförfalskning är Anders Svensson med sitt inlägg eftersom han inte citerar skriften korrekt. Håkan har inte uppmanat till källförfalskning, tvärtom.
 
Det torde vara allmänt vedertaget att man i sökbara sammanhang måste normalisera namnen eftersom de annars kan vara omöjliga att återfinna. Att man vid avskrift av originalhandlingar återger namn bokstavstroget torde också vara vedertaget, vilket också Håkan skriver i punkt 4, längst ner. Detta innebär att man vid dataregistrering lämpligen använder dubbla fält för vissa uppgifter som person- och ortnamn. Ett bokstavstroget, som då kan användas för presentation om så önskas, och ett normaliserat för sökning och sortering.
 
Anders hävdar att den listan (Sveriges släktforskarförbunds namnlista) är oerhört omdebatterad. Källa, tack! Ett särtryck med namnlistan gick ut till alla förbundets medlemsföreningar, då drygt 100, utan att någon som helst oerhörd debatt uppstod. Reaktionen var i stort sett = noll. Därefter har reaktionen mest bestått i att det på den sida i Rötter som debatterar förnamn tillförts nya namn och namnformer. Namnlistan bygger mycket på Roland Otterbjörks bok Svenska förnamn och han torde ha varit en av de största, om inte den allra största, auktoriteten inom området på sin tid.
 
Svenska ortnamn (som tyvärr ännu inte kommit ut) bygger på Lantmäteriets topografiska karta med de namnformer som gäller i dag. Jag tror inte någon blir klokare av om jag berättar att någon bodde i Öffuersiill (Årliga räntan 1550, Resele, Ångermanland) när han i själva verket bodde i Översel. Att etymologin för ortnamnen naturligtvis måste spåras via äldre namnformer är en helt annan sak, den här skriften riktar sig till de som släktforskar (se framsidan).
 
Anders ifrågasätter också att användaren ska kunna konstatera att Pähr och Per är samma namn, Hur nu detta ska vara möjligt?. De flesta användare inser nog det.
 
Och sedan avslutar han med att konstatera att Behöver uppgifterna standardiseras kan detta göras i efterhand .... Vilket är exakt vad Håkan skriver också!
 
I en skrift som är avsett att ge forskare en stabilare grund i sin forskning måste man med nödvändighet hålla nere textmängden för att folk ska orka läsa igenom allt. Personligen tycker jag Håkan har lyckats mycket bra med sin koncentration av de viktigaste frågorna.

1999-02-04, 20:15
Svar #2

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Det mesta som behöver sägas har redan sagts av Carl ovan. Ett tillägg är dock nödvändigt.
 
Ordet databas har på sätt och vis två betydelser, något som Anders Svensson inte riktigt verkar ha förstått. Dels kan man skriva av källskrifter och samla uppgifterna i en databas för att på så vis göra dem mer tillgängliga. Då motsvarar databasen de personregister till exempelvis bouppteckningar och kyrkböcker som arkiven manuellt har upprättat sedan 1920-talet. Men en databas kan också bestå av de uppgifter som en forskare samlar under sin forskning. Databasen hjälper forskaren att hålla ordning på uppgifterna och skriva ut antavlor, stamtavlor och andra släktutredningar. Program som Holger och Disgen skapar sådana databaser.  
 
I den senare typen är det självklart att person- och ortnamn måste normeras, precis som normerade namnformer används när man publicerar släktutredningar i exempelvis Släktforskarnas årsbok och Släkthistoriskt Forum.
 
Eftersom Tio goda råd... vänder sig till släktforskare - inte till tillverkare av register - är det självfallet den senare typen av databaser som omtalas i skriften. Om inte annat gör sammanhanget detta uppenbart.
 
Det är lite oroväckande att en person som driver ett stort registreringsprojekt som syftar till att hjälpa forskare, inte inser denna fundamentala skillnad som finns mellan å ena sidan en mekanisk registrering av källmaterialet och å andra sidan den analys och värdering av samma material som i bästa fall kan leda fram till goda forskningsresultat. Och att dessa två sysslor kräver olika metoder.
 
Dessvärre är han inte ensam om att inte kunna upprätthålla denna distinktion. Följden blir en tidvis förvirrad debatt, som ingen gagnas av.

1999-02-09, 08:52
Svar #3

Utloggad Anders Svensson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 117
  • Senast inloggad: 2011-06-21, 23:01
    • Visa profil
Det blev mindre debatt än jag trodde. Tydligen är det ett ämne som inte direkt intresserar Rötters läsare( mer än Carl o Håkan som väl måste svara). Jag är mycket väl medveten om skillnaden mellan Demografisk Databas-projektet och vanlig släktforskning. Vad jag tycker är synd är att en skrift som så uppenbart vänder sig till nybörjare inte mer noggrannt förklarar vad man menar. Det har gjorts och kommer att göras tusentals dataregister av olika källor. Vi har i projektet gått igenom hundratals som erbjudits oss att ingå i databasen. Tyvärr är det ett försvinnande litet antal som uppfyller de kriterier vi ställt upp. Det är detta som är så synd. Massor av forskare lägger ner ett jättearbete, men genom en långt driven normalisering av materialet blir det tyvärr oandvändbart för en bredare forskning. Carl beskriver i sitt svar det jag egentligen vill komma åt, att använda dubbla fält vid registreringen för att bevara källtrogenheten. Man kunde önska att denna möjlighet fanns i de olika släktforskarprogram som finns på marknaden.
Vad det gäller namn-listan är det nog ändå så att namnskicket är oerhört lokalt. Man normerar inte likadant i Halland som i Stockholm. Detta har diskuterats i många år och kommer så att fortsätta diskuteras. För att komma framåt har vi i projektet beslutat oss för att normera oerhört mjukt, syftet är egentligen bara att komma åt alla de stavningsvarianter på samma namn som finns, inte att fastställa namnets ursprung.
Vad det sen gäller ortsnamnen och vad som är korrekt så är det min uppfattning att ortsnamnet skall följa tidsperioden. Alltså är Knisslinge Knisslinge under 1800-talet men Knislinge under 1900-talet eftersom detta var den officiella stavningen just då. Att sen hitta alla varianter är precis som namn-normeringen bara en fråga om teknik.
Debatten lär väl fortsätta, jag hoppas bara att den leder till en högre kvalitet på allt det arbete som läggs ner runt om i Sverige. Det var mitt syfte med inlägget, sen må vi ha olika uppfattningar om hur det skall gå till
 
Anders

1999-02-09, 09:56
Svar #4

Carl Szabad

Jag svarar inte på en debatt för att jag måste, utan när ämnet engagerar mig. Jag är nämligen också engagerad i registreringsprojekt där jag använder de principer jag redogjorde för i förra inlägget.
 
Jag vidhåller fortfarande att man i ett sökbart dataregister måste använda en normerad stavning vid sökningen, annars är det omöjligt att bland 10-tusentals eller ännu fler poster hitta det man söker efter. Detta gäller i minst lika hög grad ortnamn.
 
Hur man sedan presenterar dem ur registret eller i sitt forkningsresultat är vars och ens ensak men min privata åsikt är att en släktkrönika i tabell- eller fritextform blir trögläst om det kryllar av stavningsvariander och bokstavstrogna citat ur domböcker. Något enstaka belägg kan vara av intresse för att påvisa just stavningregler (eller brist på sådana) under den period det gäller.
 
Ett exempel som jag brukar nämna som bevis på det orimliga i att försöka använda någon tidstypisk stavning är ett domprotokoll i Resele där en person på samma rad i samma mål står skriven som först Pähr och sedan Peder! Vad ska man kalla honom? Om inte Per.
 
Skriften vänder sig alltså till släktforskare, inte person- eller ortnamnsforskare.

1999-02-09, 10:22
Svar #5

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Möjligen har debatten uteblivit därför att andra har läst Tio råd... mer noggrant än Anders Svensson. Där står:
 
»När forskaren antecknar vad som står i en särskild källa, en födelsebok eller en husförhörslängd, är det bäst att skriva av den så exakt som möjligt.»
 
Med andra ord just det som Anders Svensson argumenterar för.

1999-02-10, 18:52
Svar #6

Kerstin Larsson

Till Anders Svensson.Demografiska Databasen
Finns den programvara som ni använder vid registrering av kyrkböcker  tillgänglig för oss
andra som inte ingår i projektet? Var kan man i så fall köpa den och vad är priset?
Mvh Kerstin Larsson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna