Felaktigheter i Elgenstiernas Adelskalender (EAK)

[yvonne]

Vid ett tillfälle när jag jämfört vad som står om en viss släkt hos Elgenstierna stämmer inte alltid kalenderns uppgifter när man ex. jämför med information om personer och födelsedata i husförhörslängder.  
 
Jag misstänker att Elgenstierna mestdels gått efter informationen i dopböcker...
 
Har någon av er mött liknande problem i EAK?

[Anders Ryberg]

På vilket sätt är det ett problem om man använder sig av primärkällor till födelsen som dopböcker, istället som sekundärkällor som HFL? Problemet är väl om man gör tvärt om?

[Bengt-Göran Nilsson]

Om det förekommer att datum i HFL inte stämmer i jämförelse med dopboken, eller motsvarande, så är det den sistnämndas uppgifter som gäller. Den är alltså en primärkälla, dvs den källan där man först noterar händelsen. ( det kan dock hända att även här kan det uppstå fel)
I HFL ligger man längre ifrån det aktuella datumet och risken för fel är här större.

[Jörgen Tollesson]

Detta påstående ser man ofta, alltså att födelse- och dopboken är en primärkälla och husförhörslängden är en sekundärkälla. Men det kan man absolut inte säga rent generellt!
 
Det var mycket vanligt att dop m.m. först antecknades på lösa lappar (ofta av klockaren), vilka renskrevs i födelseboken långt efteråt. Jag har själv stött på visitationsprotokoll, där biskopen strängeligen har förmanat kyrkoherden att skriva in flera års (!) lappnoteringar i kyrkoboken! I det fallet är alltså födelseboken en sekundärkälla, och lapparna primärkällan.
 
Husförhörslängden skulle däremot hållas aktuell hela tiden (åtminstone fr.o.m. 1749, när tabellverkets befolkningsstatistik inleddes), så där kan mycket väl den nyfödde ha skrivits in innan noteringen i födelseboken. Om det däremot gäller en husförhörslängd längre fram i livet (alltså en längd som inte är samtida med födelsen), så har naturligtvis födelsboken företräde - om det inte finns andra omständigheter som tyder på att födelseboksnoteringen är felaktig. Man bör alltid följa en person genom alla husförhörslängder för att se när och var ett eventuellt fel har uppstått.

[Jonas Kuschner]

Elgenstierna (och jag förutsätter att det är ättartavlorna du avser, inte adelskalendrarna) har i första hand utgått från Gabriel Anreps äldre ättartavlor samt de publicerade och opublicerade rättelser och kompletteringar till dessa som hade ansamlats fram till 1920-30-talen.
 
Anrep utgick i sin tur från de äldre otryckta riddarhusstamtavlorna som ännu finns i Riddarhusets arkiv. Somliga rättelser förelåg redan på Anreps tid, men Anrep förbjöds av Riddarhusdirektionen att göra en fullt så genomgripande revision av riddarhusstamtavlorna som han hade önskat. (Se Elgenstiernas biografi över Anrep i Svenskt biografiskt lexikon, bd 2, s. 55ff.)
 
Det är möjligt att Elgenstierna i vissa fall själv kontrollerat uppgifter i kyrkböckerna, men generellt kan man nog utgå från att han inte har gjort det.
 
(För att gå ett steg längre: Värdet på uppgifterna i de otryckta stamtavlorna som Anrep har utgått ifrån är i sin tur avhängigt av när och i vilket syfte de är tillkomna och hur nära i tiden de ligger till de personer och släktsammanhang som de behandlar. Detta kräver en särskild undersökning i varje enskilt fall.)

[Bengt-Göran Nilsson]

Håller med Jörgen att det ibland kan bli fel även i primärkällor, som jag även skrev i min parentes.
Den tidigaste noteringen måste nog i alla fall ses som en primärkälla, såvida inte lapparna finns kvar. I början av 1700-talet skriver en präst som ankommer till Nederkalix Vid min ankomst till pastoratet fanns födde, vigda o  begravda antecknade på en tavla. - En primärkälla som inte finns kvar.
Min erfarenhet är att det i husförhörslängderna är oerhört mycket mera fel än i typ födelseböcker, ofta är endast årtal angivna. Fel har uppstått mellan flyttningar i HFL m.m. Så rent generellt så anser jag att Hfl är sekundärkällor, men undantag kan ju finnas. Och att gå genom alla längder där info kan finnas är ett bra tips.

[Anders Ryberg]

Naturligtvis så var inte heller mitt syfte något annat än att ge en tumregel att utgå ifrån.

[Stellan Svensson]

jag stötte på en liten märklighet i Elgenstiernas Svenska adelns ättetavlor från 1927, enligt honom så skall  Lars Båtman som senare adlades till Palmencrona ha varit gift med änkan efter handelsmannen Jonas Radhe i Göteborg,Ingrid Bergling,en av döttrarna som hon hade tillsammans med Jonas Radhe,Johanna Catharina skall ha gift sig med handelsmannen Christen Hammar i Uddevalla, men när jag går in i födelse boken i nämnda stad så står det  när deras första barn föds 1710, Jonas,  inget namn för modern utan bara sali Raddes änka i Göteborg(Uddevalla C:1 sid 90)och när dottern Elisabeth föds 1720 så heter modern Maria Radhe(Uddevalla C:1 sid 161)Jonas Radhe hade en dotter som hette som hette Maria Elisabeth enligt Elgenstierna men hon var gift med professorn vid Lunds universitet Petrus Auriwillius, vem var Christen gift med? Johanna, Maria eller änkan? är det någon som vet?och är det vanligt med sådana här motsägelser hos Elgenstierna.