Skvaltkvarnar

[Inge Ledje]

Är det någon som kan hjälpa mig med Skvaltkvarnar. På min föräldragård finns en kvadratisk byggnad i natutsten. Den är väl 4 ggr 4 meter och väggarna är ca 3 meter höga. Att den använts som kvarn är säkert. I min barndom fanns det kvar kvarnstenar och en järnaxel. Nu håller byggnaden på att förfalla, men det skulle vara roligt om man kunde finna något belägg för kvarnen och hur den användes. Malning var ju länge ett av kungar och myndigheter uppskattat  skatteobjekt. Därför borde det väl finnas förteckningar över kvarnarna? Men var kan jag finna sådana handlingar.
Den aktuella kvarnen ligger i Berg (G).
Mvh
Inge

[Ingegärd Johansson]

Hej Inge!
 
Du skulle nog kunna hitta kvarnen i mamtalslängderna. Problemet är väl att du inte vet hur gammal kvarnen är, men ett tips är att börja leta från mitten av 1600-talet.
I domböcker kan det ibland finnas ärenden som rör kvarnar, men där är det ju som att leta efter en nål i en höstack.
 
Mvh
Ingegärd

[Leif Gson Nygård]

Hej Inge,
 
En annan väg att gå är att fråga RAÄ (Riksantikvarieämbetet) om kvarnen är upptecknad i fornminnesinventeringen för aktuell(t) socken/län.
 
Mvh Leif

[Marie Belcher (Marbel)]

Hej Inge!
Länsstyrelsen i Kronobergs län har gjort en förnämlig inventering av kvarnar och andra byggnader, bruksmiljöer etc. Denna sida är sökbar och finns på följande adress:
 
http://www.g.lst.se/kartor/kvarn/
 
Hoppas du får napp där.
 
Mvh
Marie

[Björn Engström]

Enklaste är att leta efter bouppteckningar, särskilt om det finns gårdshandlingar bevarade. I annat fall finns bouppteckningarna på landsarkivet.
Det har gjorts uppteckningar av både mjölkvarnar och sågkvarnar vid vissa tillfällen åtminstone på 1600-talet och åtminstone i vissa delar av landet. Dessa finns oftast i tingshandlingar men även landshövdingaberättelser och olika frågelistor nämner kvarnar. I en del fall finns det i tryckt form.
 
Hälsningar  
Björn Engström

[Bernhard Johanson]

Skvaltkvarnen har en vertikal axel till skillnad från de oftast mycket större hjulkvarnarna. För att undkomma skatter och avgifter, hände det att bönder byggde privata skvaltor, gärna på något undangömt ställe. Så det är väl tveksamt om din kvarn är registrerad någonstans.
 

[Inge Ledje]

Tack för alla goda tips och råd ovan.
Här kommer svaret på min specifika fråga om skvaltkvarnen på Lädja Knapagård Berg (G).
 
Ruinerna efter en skvaltkvarn i bäcken mellan Lädjasjön och Bråtsjön är förmodligen en av de äldsta bevarade byggnaderna på gården. Enligt lantmäterihandlingar daterade 1856 skall Knapagårds kvarn förbehållas ägarna däri äfven Per Danielsson, Sven Danielsson i Faxagård och Magnus Jonasson i Trulsagård äga del.  
Harrry Danielsson skriver att tillkomsten av kvarnen vid Knapagård, vilken i konstruktion är tämligen lik den i Lövhult, fast i bättre skick.
Beträffande tillkomsten kan ett protokoll från Hösttinget i Ingelstorp1784 ge en inblick: at åboarna i Lädja Knapagård upplåter ett qvarnfall till Sune Olofsson i Sörskog att bygga en qvarn, hvilken han äger och innehar så länge han och hans barn vill bruka den samt giver en daler om året vid meckelmässotiden. Tydligen gick arbetet med rekordfart och redan vid vintertinget 1785, som hölls den 15 februari, meddelades att arbetet var avsynat. De viktigaste avsnitten i syneprotokollet lyder:  
I anledning av Norrvidinge Tingsrätts gunstiga utslag och förordnande inställde sig synemännen den 7:de innevarande månad. I alla de inblandades närvaro skedde såväl från sökanden Sune Olofsson i Sörskog, hvars i denna hage uppbyggda qvarn gjort Lädja Knapagårds åbor någon orätt, och om qvarnen åstadkommer någon uppdämning till deras förfång såsom ock, huruvida orätta märken i Knapagårds rågfälla (Ålfälla?) blifvit af Sune Olofsson uppsatta.... Synemännen förflyttade sig först till qvarnen och funno att det är en qvarn med överfall, hvilket förorsakar uppdämning till skada för Lädja Knapagårds åboar, som anses till en daler specie årligen..  
Det var vid denna kvarn jag samlade skrot till ungdomsberedskapen på 1940-talet, och fann den gamla järnaxeln som burit vattenhjulet. Detta är omnämnt på annat ställe.
(Källa Bergs Krönika)
Mvh
Inge

[Anna-Carin Betzén]

Om den befintliga ruinen är efter en skvaltkvarn, så undrar jag om det verkligen kan vara samma kvarn som beskrivs i syneprotokollet? Flera saker i syneprotokollet gör mig tveksam:
 
Där står om en qvarn med överfall, vilket borde vara en helt annan typ (som Bernhard skrev så har kvarnar med över- och underfallshjul horisontal axel, medan skvaltkvarnar har vertikal).  
 
Dessutom står det att ett qvarnfall upplåts för kvarnen. SAOB definierar kvarnfall som ett vattenfall lämpligt för en kvarn; en skvaltkvarn behöver dock hastigt strömmande vatten snarare än fallhöjd.  
 
Jag har också svårt att föreställa mig en skvaltkvarn som förorsakar uppdämning. Hela id?n med en skvaltkvarn är att det är en behändig liten konstruktion som kan petas ner i strömmande vatten utan att man gör uppdämningar eller annan åverkan i omgivningarna. I andra änden av skalan finns överfallskvarnen, som är mycket mer effektiv men kräver uppdämning för att få tillräcklig nivåskillnad.

[Inge Ledje]

Hej Anna-Carin.
Du får väl åka och titta på ruinen. Den är imponerande, men inte fallet, eftersom det inte existerar. Jag antar att man behövde dämma upp vattnet även på den tiden, annars var det svårt att mala annat än när det regnade bra och vid snösmältningen.  
Jag vet för jag bor själv vid en kvarns som kallades Torremölla.
Mvh
Inge

[Anna-Carin Betzén]

Nja, det är lite väl långt för en nöjestripp så jag står över.  
 
Du har rätt i att uppdämning kan ge bättre utnyttjande även av en skvaltkvarn, när tillgången till vatten är dålig. Men om det inte finns något fall alls vid ruinen så tycker jag ändå det rimmar illa med syneprotokollets kvarn, som det uppläts ett kvarnfall till...

[H.G.Lindberg]

Här är en modell av Skvaltkvarn,
http://sabbe.fragzone.se/KPO/skvalt.htm
 
hans-göran

[Olle Andersson]

Här finns bilder på skvaltkvarnen i Hult.
 
 Skvaltkvarn
 
Kvarnen är helt renoverad och sköts av Alsters Sockens Hembygdsförening.  
OBS! Dubbelanvändningen som spånhyvel.

[Patrik Larsson]

I den gamla ordboken jag har omtryckt 1945 finns ordet skvalt med. Där beskrivs att skvalt betyder stänka eller porla. En skvaltbäck är en bäck som tidvis sinar under året. En svaltkvarn är en liten kvarn som ligger i en skvaltbäck.  
 
Med det så gör jag bedömningen att man måste ha en uppdämning för ett jämnt flöde. Eller enbart mala enbart vid hög vattenföring. Begreppet skvaltkvarn kanske används idag som större begrepp för småkvarnar utan anknytning till skvaltbäckar, för att vara en riktig benämning.

[Lasse Karlsson]

Hos oss i Medelpad användes skvaltkvarnarna oftast bara vår och höst. Dom verkar i mina trakter ha varit uppställda i vattendrag av skiftande storlek, allt i från pyttesmå bäckar till stora älvar. Byggnaderna var små, som beskrivningen ovan och användes av några bönder tillsammans.

[Stefan Simander]

Bilder på en skvalta, dvs en skvaltkvarn:
 
https://www.google.se/search?q=skvalta&biw=1600&bih=783&tbm=isch&tbo=u&source=un iv&sa=X&ei=RzONVJiUMcv-ygPH8YHoDw&ved=0CEcQsAQ
 
SKVALTA
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-12-14 08:22)