Noteringar i mantalslängder

[Mats Olander]

Hej!
Jag ägnar mig på lediga stunder åt mantalslängder för Älvsborg, fn runt 1750. Jag har två frågor:
 
- Vad betyder ab i anteckningskolumnen?, att man tagit nattvarden, är frånvarande eller absolutist??
 
- I en del fall står mannen nämnd med namn men antalskolumnen för man och hustru är tomma. I anteckningskolumnen anges ex vis fyra skattskrivna barn. I ett fall är jag ganska säker på att hustrun dött och mannen gift om sig. Är det alltid så, och fick barnen faktiskt även fysiskt bo kvar och klara sig bäst de kunde?
 
Hälsningar Mats Olander

[Torbjörn Norman]

Hej Mats
Jag läser mantal i Uppland. Vad som står i anmärkningskolumnen varierar mycket mellan åren och de olika häraderna. Nattvard och absolutism har i varje fall inget med mantal att göra.
Om föräldrarna är sjuka, invalidiserade, utfattiga och ibland överåriga (62år) brukar de inte få någon etta i sin ruta. Det kan även bo en osynlig äldre generation på gården som passar barnen. Det finns mycket att läsa mellan raderna i mantalslängderna.  
Släkthistoriskt Forum nr 2/1989 av Håkan Skogsjö är ett specialnummer som bara handlar om mantalslängder. Gösta Lext har också skrivit en bok i ämnet.
Hälsningar Torbjörn Norman

[Göran Johansson]

Hur noterades i mantalslängderna en skattebonde som under 1650-talet ägde 2 gårdar men i skilda socknar? Jag antar att bonden och hustrun redovisades med sina namn på båda gårdarna - eller hur gjorde man? Om det finns någon som kan svara så vore jag mycket tacksam.  
 
Mvh
Göran Johansson

[Torbjörn Norman]

I mantalslängden skall han (Ersson) bara finnas med där han bor. Är andra gården utarrenderad, står arrendatorns namn och familj där. Finns endast dräng eller piga bosatt på andra gården kan det stå Erssons tjänstefolk. Bor ingen där kan det stå Ersson brukar med eget folk. (Hustru till levande man brukar aldrig stå med namn angivet.)
Mantalslängden är en personskatt och det viktiga är antalet personer som angivits efter bondens namn.  
I jordeboken däremot kan bonden stå med namn på bägge gårdarna. Men betalar arrendatorn jordeboksräntan kan hans namn stå där. Det sägs även att gamla ägares namn kan stå kvar länge i jordeboken. Så länge myndigheterna fick sin skatt så var det inte så noga med vem som betalade. Se även min notis ovan.
Torbjörn Norman

[Hans Egeskog]

Hej Mats Olander//
Ser först idag din fråga rörande förkortningen ”ab” i mantalslängden. Jag skulle tro att det betyder ”absentes” - d v s frånvarande.
 
Torbjörn//
Du skriver att hustrun till levande man aldrig brukar stå med namn angivet. Det är nog det vanliga. Därför blir man desto gladare när undantagen dyker upp, som t ex i mtl för Jönköpings län och Norra Vedbo härad och Säby socken 1648. Här har skrivaren inte bara angett hustruns förnamn, utan båda makarnas hela namn, d v s både för- och efternamn. Sånt blir man riktigt glad över att återfinna. Men det hör som du säger till undantagen.
 
Sen har jag en fråga som rör marginalanteckningar i Livgedingets mantalslängder för Vadstena län och Malexander socken 1714. Frågan är redan ställd under Malexander men jag inser nu att detta är rätta platsen. Så jag tar mig friheten att formulera den igen.
Tre av socknens invånare får detta år följande marginalanteckning:
flött till höfdingedömmet
Är det någon som kan ge mig en idé om vart de flyttat eller var jag skall söka detta ”höfdingedömme”?

[G. Johansson]

Torbjörn,  
Tack för ditt svar. Anledningen till min fråga var följande:  
 
Skattebonden Nils Hane, h. Kerstin och sonen Nils  har kring 1660 av skrivaren angetts med namn på 1 mtl Furuby, Furuby socken (3 personer). Nils Hane ägde bevisligen också (uppgifter i domböcker) 1/2 mtl Lessebo, Hovmantorps socken. Också där redovisas för samma år namnet Nils Hane och h. Kerstin (2 personer). Kan man då med säkerhet räkna med att det handlar om två familjer Nils Hane vars hustrur båda hette Kerstin?  
 
Tillhörde gästgivare vid samma tid kring år 1660 en yrkeskategori som inte behövde betala personskatt?
 
Hustrurs namn i småländska mantalslängder från 1600-talet är mer regel än undantag tycker jag. Ofta finns dessutom namnen på de äldre barnen.
Mvh/Göran

[Torbjörn Norman]

Göran
Jag kan bara svara för de mantalslängder jag läst nämligen för Uppsala och Kopparbergs län. För Björklinge finns gästgivarna i Läby medtagna 1671. De uppgifter som visas detta år är by eller gårdsnamnet, mannens namn eller hans änka (möjligen i stället hustru Kerstin), sedan kolumner för markering av bonde, hustru, son, dotter, sonhustru, måg, dräng, piga och inhyst. Längst till höger står namn på de inhysta. Senare år försvinner de inhysta och då skrivs drängarnas och pigornas förnamn i högra kolumnen.  
 
I ditt fall är det som du nämner bättre att jämföra med traktens skrivares sätt att redovisa. Om du följer de bägge familjerna genom åren får du ju besked om något inträffar. Någon dör eller så. Om bägge gårdarna har samma ägare, är det kanske en son som är bosatt på den ena. Skulle de blivit dubbelbeskattade tror jag Nils Hane skulle protestera, något som så småningom kan hamna i en avkortningslängd. Där man krediterar skatter som av olika anledningar inte går att kräva in. Dessutom är de 3 på ena gården och 2 på den andra.
 
I Vika socken (W) står ibland efter namnet skrevs i staden vilket kan tolkas att han äger gården men även ett hus i Falun där han bor och skattar. (Hade man råd lät man nog familjen bo på landet för kring Kopparberget var det väldigt ohälsosam miljö med all rök från koppar-bearbetningen.) Då fanns det inga streck inskrivna efter namnet i Vika mantalslängd.
Torbjörn

[Marcus Boman]

I ett mtlregister för Värmland 1606 (mikrorulle+läsapparat på RA, rullen hade beteckningen CD3143) står det något om nämnden i Fryksdalen (eller snarare sagt, jag tror att det står nämnden, men det kan mycket väl stå något annat, samma sak gäller länsmannen). Där framgår det att Fryksdals härad har fyra socknar, under Sunne s:n nämns sex personer plus länsmannen(?), i de tre övriga socknarna (Fryksände, Ämtervik och Lysvik) ser det ut att vara sex personer per socken. M a o sammanlagt 24 nämndemän(?) och en länsman(?). Mina funderingar är (minst) två till antalet.
 
1. Brukar det inte vanligtvis vara 12 nämndemän samtidigt per härad, om så är fallet i Fryksdalen år 1606, vad är då de ovannämnda personerna för några i så fall?
 
2. Efter varje man nämnd i listan (förutom för hela Ämtervik och en person i Lysvik) finns figurer (symboler) alla olika, dock påminner en del om varandra. Varför förekommer dessa symboler och vad står de för? (Totalt 18 symboler).

[Carl Szabad]

Marcus! Det kan röra sig om sexmännen, dvs förtroendemän kopplade till kyrkan med uppgift bl a att granska tionderäkenskaperna. Symbolerna är troligen deras bomärken som de skrev under längden med, skrivkunnigheten var ju inte särskilt utbredd på den tiden.

[Olle Elm]

Marcus, är Du säker på att det är länsmannen som nämns/undertecknar? I ex vis ÄL II 1613 är det prästen och sexmännen som undertecknar, i alla fall i Östergötland och Småland.

[Marcus Boman]

Olle, nej jag är inte säker, så jag bör nog vid nästa besök på RA försöka tyda skriften litet bättre, då jag nu har erhållit tips vad som bör stå, kanske det går lättare att tyda. Samt kan jag undersöka ÄL II 1613 för Värmlands del och se om du har rätt, vilket du säkerligen har.  
 
Carl, det låter rimligt att det rör sig om sexmän, men då är min fundering om det per socken fanns sex män som var sexmän? Detta vore ju tämligen logiskt.

[Karin Edvardsson]

Jag har microkort över Katarina Stockholm A1:56 för åren omkring 1826. I dem står en massa namn med ett nummer efter. Nu undrar jag över vad numren står för? Vart söker jag vidare när jag vill se hela familjen? Finns det andra mera utförliga sammanställningar över familjerna?
Var det samma regler då som nu att ett nyfött barns födelseförsamling blir densamma som moderns vid tidpunkten för nedkomsten?

[Mikael Jageklint]

Hejsan,
 
Jag undrar om någon kan säga mig vad de olika stora bosktäverna vid underteckningarna har för betydelse?
 

 
/mikael

[Claes-Göran Magnusson]

Underskrifter. En del skrev sitt namn, en del skrev initialer, en del ritade bomärken och en del satte sigill.

[Mikael Jageklint]

Tack, mycket intressant.
 
/mikael