Äldre inlägg (arkiv) till 11 september, 2009

[Christer Öberg]

Hej.
 
Jag försöker ta reda på ungefär när ett sågverk i Norrbotten lades ned med hjälp av mantalslängder och födelse-, dödböcker.
 
I mantalslängden år 1858 anges arbetarna som före detta inspektor och före detta sågdrängar. I födelse- och dödböcker anges de som sågdrängar fram till 1860. Jag undrar därför om man ska lita mer på mantalslängderna (där anges emellertid samhället som Hälleströms såg fram till 1860)?

[Gunnar Jonsson]

Christer.
Efter 1725 upprättades mantalslängderna under hösten året före. Man började i november och var ibland inte klar förrän i januari. Något att tänka på i sammanhanget.
 
(Meddelandet ändrat av kilagenealogen den 04 februari, 2008)

[Peter Anderson]

Min tipoldefar udrejste fra Göteborg til Danamrk - afrejste den 22.11.1855, findes i utrikespassjournalen under den 23.11.1855.
 
Han hed Carl Andersson og havde yrket målargesäll.
Det er ret sikkert, at han levede i Göteborg i årene inden afrejsen.
Fødedatum og sted kendes ikke.
Carl var cirka 22 år gammel på rejsetidspunktet.
 
 
Kan man finde ham i mantalsliste?
Hvordan gør man  det?
 
Venlig hilsen
 
Peter Anderson
 
(Meddelandet ändrat av peteranderson den 06 februari, 2008)

[Anders Klinteberg]

Jag har en stilla undran - Vem kan man lita på?
 
I min forskning har jag upptäckt att uppgiften om på vilken gård min farfars far bodde i Gödelövs socken ett visst år skiljer sig mellan husförhörslängden och mantalslängden. Är det möjligt att säga vilken av dessa källor som är mest trovärdig d.v.s. vilken kan man lita mest på?

[Tomas GH Johansson]

Har du kontrollerat när mantalslängden upprättades? Ofta är den upprättad i slutet av året före det angivna årtalet.

[Anders Klinteberg]

Jag har t.ex. en Ola Andersson som enligt mantalslängden för Gödelövs socken i Torna fögderi bodde på gården Gödelöv 11 åren 1866, 1867, 1868 och 1869. Däremot i husförhörslängden står det att samma år bodde Ola på gården Gödelöv 12. Det var och är än idag två olika fastigheter.

[Bengt-Göran Nilsson]

Och då har Du ju själv svarat på vilken längd som är mest trovärdig.

[Carl Szabad]

Mantalslängden upprättades varje år med föregående års längd som underlag för korrigeringar. Det är alltså den som borde vara säkrast.

[Gunilla Brolund]

Hej!
 
Jag gick in i mantalslängderna för Fryksände, Värmland, för att kolla upp en person. Jag började 1758 och gick bakåt. Personen ifråga, Per Olofsson i Bada, fanns med. Men när jag kom till 1747 så var han inte med, istället fann jag hans hustru, Ingeborg Larsdotter. När jag fortsatte bakåt så fanns hon med varje år, med beteckningen Hustru, men inte han (jag gick till 1735). Och det fanns ingen markering för husbonde, utan bara för henne själv i spalten Hustru och ibland också för en dräng.
 
Jag kan inte förstå varför. Var fanns husbonden? Under dessa år jag kollade, 1735-47, så fick de åtminstone ett par barn, en dotter Ingeborg 1738 och en son Nils 1744. De fanns också båda med i Hfl 1741-49.
 
Eller betyder det att mannen är ur mantal pga t ex sjukdom? Han återkom dock 1748 och fanns med till sin död omkring år 1758, medan däremot hustrun försvann ur mantal 1755 (hon var då 50 år) - men då står hon också i Hfl såsom bräcklig, så det var kanske därför.
 
Tacksam om någon mer erfaren forskare kan förklara det som verkar som ett mysterium för mig.
 
Hälsningar,
Gunilla

[Gunilla Brolund]

Hej!
Någon forskare som vet varför en man verkar försvinna ur mantalsregistren under ett antal år, men ändå får barn? Se min efterlysning ovan.
 
Hälsningar,
Gunilla

[Niclas Rosenbalck]

Hej Gunilla!
 
Han kan ha varit mantalsbefriad av olika anledningar. Dessa befrielser skulle även framgå i verifikationerna till mantalslängderna, och en del har blivit bevarade men ej blivit filmade (egentligen borde Riksarkivet omfilma mantalslängdsvolymerna, både de på Kammarakivet som på Landsarkiven, och därtill hörande räkenskaper - många är rätt dåligt filmade hos SVAR men fullt läsbara i orginalet). För att få veta varför bör du alltså kontrollera verifikationerna till mantalslängderna - helst i det ofilmade exemplaret som finns på landsarkivet.
 
mvh
Niclas

[Gunilla Brolund]

Tack Niclas!
 
Jag visste inte att det fanns sådana verifikationer - toppen! Jag hade tänkt ta en tur till Karlstad i sommar, så det passar ju bra.
 
Hälsningar,
Gunilla

[Annie Larsson]

Kanske en dum fråga - men var hittar man mantalslängder. Finns dom inlagda i Genline? Det finns inte husförhörslängder längre än t o m 1895 i mina socknar i Västmanland och Örebro län. Hoppas därför på mantalslängder in på 1900-talet och vidare framåt.
Är jag alldeles ute och cyklar eller.......
 
Annie

[Carl Szabad]

Annie! På Svars sajt hittar man mantalslängder för 1642-1820.
 
Mantalslängderna upprättades i tre exemplar, varav åtminstone något och ibland alla tre finns kvar. De längder som ligger hos Svar är de s k renoverade längderna som finns i original på Riksarkivet i Kammararkivet (utom de som förkommit av en eller annan orsak) fram till 1991, när mantalsskrivingen upphörde i samband med att Skatteverket tog över folkbokföringen.
 
Från slutet av 1960-talet består längderna av datautskrifter, eftersom datorisering infördes 1967.
 
(Meddelandet ändrat av carl den 13 januari, 2009)

[Eva Dahlberg]

Annie, även ArkivDigital har en del avfotograferade mantalslängder i sitt abonnemang och på cd (men man kan se i förteckningen Produkter för vilka församlingar de har, utan att abonnera, sök på mantalslängder som arkivbildartyp). Men också här är det material från 1700-talet (enbart?).
 
Fördelen med mantalslängder från 1900-talet är att de är tillgängliga utan samma sekretess som kyrkböckerna (församlingsböckerna har 70 år om de är i original på landsarkiven eller på mikrokort från SVAR, och 85 år när de ligger i SVAR:s skannade material i Internetabonnemanget), men å andra sidan är de oftast endast tillgängliga på arkiven - dvs. inte digitaliserade. I ditt fall då troligen på Landsarkivet i Vadstena.
 
Du har däremot stor chans att hitta kyrkböckerna från 1900-talet, bl.a. församlingsböckerna som efterträdde husförhörslängderna, men då på annat håll än i Genlineabonnemanget. I första hand på mikrokort från SVAR eftersom de län du efterlyser konverterades före skanningens intåg på marknaden, men det skulle kunna finnas även i Internetabonnemang hos SVAR (för vissa områden även i ArkivDigitals material, men där är det främst från västra Sverige de har 1900-talsmaterial f.n.).
 
Läs mer här, i en diskussion som handlar om 1900-talets kyrkböcker och åtkomst till detta, så kommer det på rätt plats: .
 
Hälsningar,
Eva

[Hans Petter Engh]

I Hällaryd och Åryd församlinger bodde ifrån 1795 och til 1807 följande personer:
 
     (Johan) Christian Thode, født i 1741
      Han var avgått korporal innen han ble klockaresubstitut i mai 1795
      i Hellaryd och Åryd fs..
 
      Anna Catharina Ekegren, født 11.10.1753, død 19.1.1806  
      Hon var Thodes fru och døde i Hellaryd fs..
 
      Maria Charlotta, født 28.5.1788 i Karlshamn
      Dotter til Anna Catharina
 
      Christian Jacob Thode, født 19.8.1795 i Åryd fs.
      Begges son.
 
Jag har sökad(kollat) i alla mantallslengder och kun hittatt Maria Charlotta, som innfört i mantallslängden for 1805 i Hellaryd fs. datert den 4.11.1804 under navnet Charlotta och scholemäster Thodes dotter.
Hon var innhyst i hus No. 19, som possiderades av kyrkoherden Wanskif.
 
Vid mantallslängden i 1806, datert 5.11.1805, skrev och underteknade Christian Thode en föteckning for hus no. 25 i källaby i Hällaryd fs. for
skepparen Sven Söderlund i hnas frånvaro.
 
Varfør(Hvorfor) ble inte(ikke) Christian Thode, Anna Catharina Ekegren mantallsførte i Hellaryd fs..
Han var anstelld hos kyrkoherden Pehr Wanskif och ifrån 1798 til 1802 utförte Anna Catharina Ekegren kyrkotagningar sammen med sin mann Christian Thode på Ericsbergs Säteri i Åryd fs., som ochså utförte barndop mv..
 
Finnes det en fornuftig förklaring til varför de ikke ble innförte i mantallslängden?

[Carl Szabad]

Hans Petter! Mantalslängderna upprättades i tre exemplar, där häradsskrivarens är mest utförlig. Den finns arkiverad på respektive landsarkiv, således för Hällaryd och Åryd i Lund, eftersom de ligger i Blekinge. De längder som finns på Svars hemsida är de renoverade längderna som ligger i Kammararkivet på Riksarkivet i Stockholm. De är ibland förenklade så till vida att inhyses och tjänstefolk i mindre utsträckning är omnämnda med namn.
 
Jag rekommenderar att du kontaktar Lunds landsarkiv och ber att få kopior ur de längder du är intresserad av, eftersom de normalt inte är mikrofilmade.

[Hans Petter Engh]

Til Carl!
 
Takk for et meget godt førslag(tips). Jag skal sjekke(kolla) med Landsarkivet i Lund.
Vi har øvrigt hatt noe kontakt förut och dersom du har tid så kolla mitt innlegg under Ruuth i introducerad adel och i Debattforum i DisNorge Innleggnr. 68631.

[Lars Norrby]

Hej!
 
Har anor som befrias från mantalsskatt. Under de första åren 1720- talet uppges i mtl att en ana till mig vägrar betala sann p g a adelskap (tyskt ointroducerad!) och att han är officer.  
Hur och vart gick en överklagan om skattedebitering vid denna tid? Är det vanligt att man kan finna sådan information? Borde det inte finnas skrivelse från de som upprättar längden och vart gick de i så fall?
 
MVH
 
Lars Norrby

[Rune Johansson]

Hej
 
Jag undrar hur man noterade en ogift hustrusyster i mantalslängden ca 1650, kunde hon
noteras som dotter ?
 
Rune

[Jonas Magnusson]

Jag har renskrivit mantalslängd för perioden 1643-1652 för en socken i Småland (drygt 2000 noteringar) och min erfarenhet därifrån är att en hustrusyster som bor i hushållet uteslutande kallas piga. De flickor i hushållet som har prefixet d. eller dot. har uteslutande haft patronymikon efter husbonden/fadern, aldrig samma patronymikon som hustrun/modern (dessa mantalslängder anger både för och efternamn för i stort sett alla personer, därav mitt intresse). Men det är en socken och en mantalsskrivare bland många.

[Rune Johansson]

Hej Jonas
 
Tack för ditt svar.Frågan gäller specifikt västerbottens län,
se ev pågående diskussion under Umeå lands.
Vad jag förstår utan att vara 100 % säker blir hustruns barn från ett
tidigare gifte markerade som son och dotter under husbonden i Västerbottens län.
 
Rune

[Björn Engström]

Soldater var normalt skattebefriade. Jag har några gånger tittat på avkortningslängder där man avkortar olika skatter genom fattigdom, flyttningar och död.
 
Styvbarn och fosterbarn blir oftast betecknade som barn. Övriga bör betecknas som dräng eller piga (som också kan vara barn) Under årens lopp har de olika kolumnerna förändrats och har kanske också lokal variation. Där det saknas kolumner för måg och sonhustru har de ibland blivit räknade som son och dotter.

[Lotta Nordin]

Hej Rune,
På Arkivguiden kan du läsa en del om Mantalspenning och mantalskrivning, och där finns även bra litteraturtips.
 
Mvh//
Lotta

[Rune Johansson]

Hej
 
Tack Björn och Lotta
 
Rune

[Fredrik Salomonsson]

Ibland ser man stora svarta punkter vid sexmännens namn.
Är det deras tumavtryck? Istället för en underskrift?
Och ibland är det fler än 6 underskrifter,  varför kallas det då för sexmän?
 
(Meddelandet ändrat av Fredrik_S 2009-09-10 12:18)

[Niklas Hertzman]

Hej Fredrik !
Det är säkert sigillavtryck som du ser som svarta punkter. Ibland använder de bomärken och ibland sätter de sitt sigill (oftast med ett bomärke).

Sigillen kommer inte från en mantalslängd, men du ser hur de kan se ut.
 
På din andra fråga om sexmän har jag inget bra svar.

[Fredrik Salomonsson]

Tack Niklas!

[Gunilla T Smith]

Fredrik, ang. sexman.
Ur Ordbok för släktforskare av Henrik Anderö.  
Sexman: Av sockenstämma vald tillsynsman för kyrkans och prästgårdens underhåll samt för övervakning av tukt och goda seder i församlingen. Ämbetet förekom till 1862.
Ordet kommer alltså inte av att de var sex personer. Utan att vara språkforskare kan jag snarare tänka mig att det härstammar från ordet kön (=sexus på latin, nästa ord i ordboken), apropå tukten och de goda sederna. Någon annan som vet?
Med vänliga hälsningar/Gunilla

[Fredrik Salomonsson]

Tack Gunilla.
Det verkar konstigt om det var deras sigill, hade vanliga bönder sigill?  
Det ser mer ut som deras tumavtryck,  en del punkter är avlånga,  en del runda.