ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Mantalslängden - tolkning och innehåll ?  (läst 3221 gånger)

2009-09-11, 21:35
läst 3221 gånger

Gunilla T Smith

Fredrik,
det var p.g.a. sexman som jag halkade in på den här tråden, om sigill vet jag knappast något alls. Din bild här ovan ser ut att komma från SVAR, stämmer det? Oavsett kvalitén, så ser man att det blänker i vissa fingeravtryck som alltså snarare bör vara lack/sigill. Storbönder hade säkert någon form av bomärken även om det inte var direkt sigill. Vad är det för bönder och i vilken tid? Berätta vilket dokument det är taget ur. Snart är det nog dags att börja ett annat ämne än mantalslängd...
Med vänlig hälsning/Gunilla

2009-09-11, 21:43
Svar #1

Gunilla T Smith

Nu ser jag att Niklas har ju besvarat frågan om sigillen här ovan, ursäkta. Det var sexmännen som förledde mig.
God natt/Gunilla

2009-09-11, 23:22
Svar #2

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2015-10-17, 22:16
    • Visa profil
    • www.btz.se
Fredrik,
 
I SAOB står det:  
 
sexman om var o. en av de urspr. sex (sedan till antalet varierande) förtroendemän l. ämbetsmän i en socken som tillsattes (av socken- l. kyrkostäm­ma) fram till kommunallagarnas införande 1862 o. som till en början hade viktiga befogenheter rö­rande förvaltningen av kyrkans tillhörigheter, övervakningen av kyrkotukten o. d. men med ti­den fingo en mera underordnad ställning (med en­bart l. huvudsakligen verkställande befogenheter); äv. liktydigt med: rotemästare (se d. o. 2 a; särsk. i pl., om den institution l. den myndighet som nämnda förtroendemän l. ämbetsmän konstituerade (äv. i uttr. kyrkans l. socknens sexmän); i fråga om förh. efter 1862 om en av kyrkostämma l. kom­munalstämma i vissa socknar tillsatt kommunal änbetsman tjänstgörande ss. biträde åt kommu­nalnämnd o. kyrkoråd (vid utdelning av debet­sedlar, inkallande av personer till dessa myndig­heter o. d.).

2009-09-11, 23:49
Svar #3

Utloggad Fredrik Salomonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2192
  • Senast inloggad: 2019-08-26, 17:17
    • Visa profil
    • Hemsida

2010-03-31, 13:47
Svar #4

Utloggad Hans Kihlström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 211
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 16:54
    • Visa profil
Jag har två frågor angående tolkning av mantalslängder.
 
1. Namn
 
För personer med dubbla efternamn (patronymikon + familjenamn) har jag noterat i några fall att mantalslängderna genomgående använder patronymikon t ex Erik Jansson Sundblad kallas bara Jansson (i hans fall vet jag att han var född Jansso och själv har tagit sig namnet Sundblad). I ett annat fall är det tvärt om. Sven Bengtsson Torsell stårdeti den första mantalslängden, sedan bara Torsell. Kan man av detta dra slutsatsen att han är född Torsell.  
 
Gustav Månsson Warlind kallas genomgående i mantalslängderna bara för Gustav Månsson. Kan man därav dra slutstsen att han tagit namnet Warlind och är född bara Månsson.
 
Kan man alltså räkna med att namnskicket i mantalsländerna ärkonsekvent härvidlag?
 
2. I kolumnerna för barn tycker jag mig ha funnit att det inte alltid stämmer med det man kan beräkna utgående ifrån barnens födelseålder.
Och det är väl inte så konstigt. Men jag har också träffat på fall där inga barn nåonsin finns noterade trots att man ur kyrkböckerna kan utläsa att det fanns åtminstone fyra barn som uppnådde mogen ålder. Ren försumlighet? Eller kan det ha funnits någon tanke bakom?
 
Mvh
 
Hans K

2010-03-31, 16:51
Svar #5

Bertil Johansson

Hej Hans,
1. Man kan inte räkna med någon konsekvens i namnuppgifterna. Namnet var inte viktigt för mantalsskrivningsförrättarna, bara man kunde identifiera den som avsågs.
2. Det beror helt på vilken tid det gäller, då regler och rutiner kring mantalsskrivningen förändrats avsevärt över tiden.
 
MVH
Bertil Johansson

2010-03-31, 18:57
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9197
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 22:42
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Om man vill veta mer om hur mantalslängderna fördes under olika tider, och vilka regler som gällde för dem, så bör man läsa Gösta Lexts bok Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 (1967, nytryck 1979).

2010-05-30, 23:13
Svar #7

Utloggad Solveig Gavik Husar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1969
  • Senast inloggad: 2016-07-18, 21:38
    • Visa profil
Om det i en mantalsslängd 1805 står uppräknat en mansperson på rad 1
en piga namngiven på rad 2  
och på rad 3 ett mansnamn och till höger på samma rad 3 anges ett barn som är 2 år.  
 
Då jag vet att barnets mor är den piga som står noterad på rad 2 hur skall man tolka vem som är far till barnet, den mannen som står på rad 1 eller den mannen som står på rad 3?

2010-05-30, 23:49
Svar #8

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Mantalslängden visar vilka personer som fanns i hushållet, men släktskapet dem emellan kan man egentligen inte dra några slutsatser om alls, om det inte uttryckligen står.
 
Och hur längden var uppställd - en rad för alla i hushållet, eller uppdelade på olika rader - det kunde variera.
 
Vilken mantalslängd gäller det - socken, sida, gård, familj?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2010-05-31, 20:21
Svar #9

Utloggad Solveig Gavik Husar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1969
  • Senast inloggad: 2016-07-18, 21:38
    • Visa profil
Jörgen Tollesson
 
Det gäller mantalslängd 1642-1820 (via SVAR) Rösarp Övre i Kalv (P) år 1805, SE/RA/55203/55203/15/127 sidan 987.
 
Här finns:  
Löjtnant Schedvin på rad 1
piga Johanna på rad 2
Jöns Andersson på rad 3 och Anders 2 år på samma rad.  
 
Pigan Johanna Arvidsdotter hade fått denne son Anders 1803 i Östra Frölunda med fader okänd. När barnet var 5 år gifte hon sig med denne von Schedvin, då hade hon hunnit få ett barn till 1805 men i Kalv utan namngiven fader. Man kan ju spekulera i om Jöns Andersson hade något med saken att göra. Johanna anges som hans hushållerska när de gifte sig i Kalv 1808.  
 
Tyvärr vet jag inte riktigt hur jag skall klistra in urklipp ur mantalslängden.

2010-06-01, 01:29
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det finns fyra bruk i Övre Rösarp, vardera bestående av 1/4 mantal; det framgår av noteringen i spalten Hemman. Och Rökar, som är spalten närmast före personnamnen, är det samma som hushåll.
 
Schedvin finns på ett av bruken; och pigan Johanna hör dit, eftersom det inte finns någon markering för hushåll framför hennes namn.
 
Jöns Andersson finns på ett annat bruk, med hustru och 2-årige Anders.
 
Det är alltså bonden Jöns Anderssons son Anders. Han finns i Kalvs födelsebok den 27/1 1802 (Kalv C:3, sidan 158). 1805 års mantalslängd upprättades i slutet av 1804; Anders var då ännu inte fyllda 3 år.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-06-01 11:17)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2010-06-01, 10:48
Svar #11

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Jörgen.
 
En detalj: Råkar heter vanligen rökar.
 
SAOB har:
(om ä. förh. på landsbygden) (urspr. av ett hushåll bestående) kameral enhet för utgörande av vissa skatter o. pålagor (stundom liktydigt med: prästmantal);... jfr MANTAL 3, MAT-LAG 2 a.
 
På 1700-talet var det en vanlig benämning på hushåll i samband med pålagor av olika slag, där varje hushåll belastades på ett eller annat sätt. En statdräng med familj var alltså en egen rök, medan en ogift dräng eller piga som hade maten hos husbonden inte var det.

2010-06-01, 11:22
Svar #12

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Självklart heter det rökar!
 
Och det står också rökar (inte råkar) i mantalslängden - men det råkade visst bli ett litet tyrckfel i mitt förra inlägg (men det är rättat nu)...  
 
(Meddelandet ändrat av jts 2010-06-01 11:29)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2010-06-01, 21:30
Svar #13

Utloggad Solveig Gavik Husar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1969
  • Senast inloggad: 2016-07-18, 21:38
    • Visa profil
Tack för hjälpen Jörgen. Jag är inte så van vid att utläsa mantalslängder men då kan man undra var Anders, son till Johanna född 1803-10-06 i Östra Frölunda finns noterad i mantalslängd i Kalv om det är Jöns Anderssons son som också heter Anders finns medtagen i Kalv. Johanna fick även ett barn i Kalv 1805 och ett barn till 1807 och då står von Schedvin som far till detta tredje barn. De gifte sig 1808 och det är inte helt självklart att von Schedvin är far till de 2 första barnen. Om nu fadern inte var närvarande i bygden 1803 borde han väl ändå nämnas vid namn ändå och om det var ett oäkta barn brukade det också noteras men kanske inte alltid? Anders född 1803 är noterad som son till von Schedvin i bouppteckningen och i husförhörslängder senare i Kalv och Hillared. Kan man med 100% säkerhet säga att Anders född 1803 är son till Daniel Magnus von Schedvin? Två andra släktforskare, ättlingar har gått efter husförhör. Den ena är säker på fadern medan den andre är lite mer tveksam.

2010-06-02, 19:06
Svar #14

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Var Anders finns noterad i mantalslängden 1805 kan jag inte svara på (kanske har han helt enkelt missats), men jag tror att jag vet var Schedvin höll till 1803.
 
Men jag fortsätter under Introducerad adel: Schedvin (von Schedvin), eftersom personerna redan diskuteras där.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2010-06-04, 12:19
Svar #15

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 22:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Mantalsålder:  
1627-52 = 12 år;  
1652-1841 = 15 år;  
1841-1857 = 17 år; 1857 = 18 år.  
Före 1652 finns ingen regel för högsta ålder, därefter blev det 62 år, om det inte gäller den som är skriven för gården el ett familjeöverhuvud;  
1863 försvinner högsta ålder.¨
 
Källa: www.mhsf.se/html/MR/MR-08-2.pdf
 
-----------------------------------------------
 
Se också:
 
 
-------------------------------------------------------------------------------- -----
 
Mantalsskrivning var i äldre tider i Sverige en årlig registrering av befolkningen i mantalslängd. Den motsvaras i dag av folkbokföringen som förs av Skatteverket, det lokala skattekontoret.
 
Mantalskrivningen grundades, sedan 1946, på kyrkobokföringen per den 1 november året innan mantalsåret. Det i sin tur innebär att den som mantalsskrivs i en viss församling och kommun får en rättsligt hemvist ett år i taget för beskattning m m.
 
År 1652 bestämdes det att alla vuxna mellan 16 och 63 år skulle betala mantalspenning. Åldern höjdes år 1841 till 17 år och år 1857 till 18 år. Många var befriade från skatt: gamla, fattiga, sjuka, soldater, båtsmän, adel m fl. Mantalsskrivningen ägde rum i slutet av varje år, då hushållsföreståndaren, oftast fadern, anmälde hushållets sammansättning i en så kallad mantalsuppgift (adress, namn, befattning, födelseår och -församling mm). Mantalsuppgifterna samlades ihop av skattemyndigheterna som sedan skrev in upplysningarna i mantalslängder. Begreppet mantalsskrivning har idag upphört och nu är det de uppgifter som finns i folkbokföringen den 1 november som styr var beskattningen ska ske.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mantalsskrivning
 
------------------------------------------------------------------
 
http://www.arkivguiden.net/ag/ag02/ag02006.htm
 
Där finns också följande goda Litteraturtips:
Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 (Gösta Lext, 1968)  
Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler (Arvid Wannerdt, 1982)

 
---------------------
 
Släkthistoriskt forum, nr 2 1989 är en klassiker för den som använder mantalslängderna som källa.  
Temanumret heter Mantalslängderna och Släktforskaren och är skrivet av Håkan Skogsjö.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-07-08, 08:46
Svar #16

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
Jag har en gäckande anfader - Jöns Danielsson Wadman/Ekegren - som i början av 1700-talet var soldat för Tuddarp rote i Västra Stenby socken, Östergötland (antagen år 1709, fången i Tönningen år 1713 och därefter hållen i dansk fångenskap till år 1719).
 
Han nämns inte i mantalslängderna för Västra Stenby (något som kanske är naturligt eftersom soldater i regel inte förekommer i dessa längder, om jag har förstått saken rätt?).
 
Samtidigt finns han dock noterad, tillsammans med sin förmodade mor Maria och syster Greta, i mantalslängderna för Snyttringe, Allhelgona socken, Östergötland, enligt följande:
 
1709: Hustru Maria.
1711: Jöns Danielsson (i marginalen noteras att hustru Maria överg. bruket till sonen Jöns).
1712: Jöns Danielsson, drängen Lars, pigan Brita.  
1713: Jungfru Greta Danielsdotter och pigan Brita.
1714: Jungfru Greta Danielsdotter.
 
Han försvinner således lämpligt ur längden, med tanke på att han går i fält och tas till fånga, men finns det något annat känt exempel på att en person står skriven på/för en gård och samtidigt är soldat för en rote i en helt annan socken?
 
Eller är det helt uteslutet att det kan röra sig om samma person?
 
Det skulle lösa en STOR släktforskarknut för mig om någon kunde hjälpa mig att reda ut detta...
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

2010-07-08, 11:07
Svar #17

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Hej Christian,
 
Det har jag flera exempel på i släkten.
Farmors anfader Lars Orre, var skriven i sin hemförsamling och samtidigt i Karlsborgs Garnisonsförsamling.
När han dog blev det inskrivet i båda församlingarna. Och jag har sett fler exempel på detta.
 
Ha en bra dag - Eivor

2010-07-08, 11:21
Svar #18

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Eivor,
 
Jättekul att höra ifrån dig (allt väl på Sveriges framsida?) och jättetack för ditt snabba och glädjande svar!
 
Du har verkligen gjort min dag!  
 
Ha en härlig sommar,
 
Christian

2011-02-13, 10:52
Svar #19

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 15:38
    • Visa profil
Ni som kan mantalslängder från äldre tider! En brist i mina kunskaper märker jag.
 
Gårdar som ägdes av frälse, när finns de med i mantalslängderna? Bara när de bebos av ofrälse bönder? Adeln betalade ju inte skatt. Jag sitter och går igenom 1600-talet i Motala och vissa gårdar förekommer bara vissa år. Jag vet att de varit ägda av adeln, men åtminstone tidvis brukade av frälsebönder.

2011-02-13, 12:16
Svar #20

Utloggad Tomas GH Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 616
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 23:11
    • Visa profil
I mitten av 1700-talet har jag sett att adelspersonernas namn och gårdar är med, men utan några markeringar i kolumnerna. (Detta är alltså innan det kommer speciella kolumner för adeln.) Eftersom det handlar om skatt så vore det inte förvånande om gårdarna utelämnas helt och hållet.
 
Det ska bli intressant att få reda på hur det förhåller sig.

2011-02-13, 12:24
Svar #21

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 22:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Chris, har du skriften Mantalsskrivningen i Sverige före 1860 (Gösta Lext, 1968) som är standardverket för mantalsskrivningar?
 
Se även: http://www.nog.nu/folkbok.html
 
Samt Släkthistoriskt forum, nr 2 1989 är en klassiker för den som använder mantalslängderna som källa.  
 
Temanumret heter Mantalslängderna och Släktforskaren och är skrivet av Håkan Skogsjö.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2011-02-13 12:26)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-02-13, 12:34
Svar #22

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11827
  • Senast inloggad: 2019-10-16, 15:38
    • Visa profil
Har bara Lexts bok om kyrkobokföringen, men börjar med länken du gav. Boken bör ju finnas att köpa/låna. Och Släkthistoriskt Forum 1989 på hårddisken - tur för CD-läsaren är trasig.
Här ska läsas!!

2011-04-13, 10:31
Svar #23

Utloggad Mikael Wennersten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 235
  • Senast inloggad: 2018-08-03, 21:31
    • Visa profil
Hej!
Har en mantalslängd 1770 för Jakobs församling.
En fråga om det dem summerar personer i hushållet men i den jag söker står det 283 och min fråga om det rör sig ett sidnummer i mantalslängden eller någon som vet vad detta nummer betyder?
 
Mvh Mikael Wennersten

2011-07-12, 11:29
Svar #24

Utloggad Lena Vendin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 46
  • Senast inloggad: 2013-01-10, 13:13
    • Visa profil
Hej,
 
I mantalslängden för Johannes 1820 (SVAR Bildid: A0057164_01381) hittar jag en notering om 'Idkar kringgående mångleri handel N:44', se bild. Min fråga är om det är Carl eller Margareta som idkar handel och vad står 44 för?
Är nybörjare på mantalslängder.
 

2012-01-18, 09:18
Svar #25

Utloggad Lennart Haglund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 410
  • Senast inloggad: 2018-01-08, 19:22
    • Visa profil
Min morfar Sven Johan Haglund (född i Värnamo 1879) dog i Länna, Almunge församling den 8 december 1915, efterlämnande mormor och fyra barn. Minstingen Anders föddes i samma församling den 21 september 1915. Av kommunen fick de på nyåret en enkel tågbiljett till Huskvarna, där familjen tydligen var skriven. Om mantalsskrivningen gjordes den 1 november (som under senare år) borde de fått stanna i Länna. Gällde annat datum vid denna tid? Någon som vet? Undrar mvh Lennart Haglund, Varberg.

2012-06-13, 14:00
Svar #26

Utloggad Johan Brask

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 06:06
    • Visa profil
Jag undrar över Kröklekulla, Ekeby socken (E). 1695 står Kröklekulla tillsammans med Kårarp. Ingrid står som brukar och är änka sedan ett par år tillbaka. Men vad står det på raderna under? Ska man tolka dem som boende på Kröklekulla också?
 
Referens Bildid: A0006742_00023
 

2012-06-13, 22:02
Svar #27

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:52
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Johan,
Egentligen skulle jag gå in och kolla hur längderna här är skrivna för att vara helt säker ... så detta får bli ett antagande.
 
Jag läser  
P: s: gd: Peer, hustrun, dr. Segridh
P: s: ä: Peer K(?)ullberg Hust.
 
P: s: gd: och P: s: ä: - läser jag som På samma gård och På samma [gårds] ägor
 
Har inte sett den benämningen tidigare. På andra sidan lanskapsgränsen - Gränna, Adelöv, Linderås t ex är benämningen ofta ISG = i samma gård - med betydelsen att fler bebodde och beroende på jordnatur ägde/brukade/arrenderade ...
 
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2012-06-14, 05:58
Svar #28

Utloggad Johan Brask

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 06:06
    • Visa profil
Tack Olle.  
Det verkar stämma. Vet du varför man slog ihop gårdar. I omgångar är Kårarp och Kröklekulla ihopslagna, ibland var för sig. De ligger inte direkt i anslutning till varandra. I detta fall så bor troligen Peer (P s gd)på Kårarp, han gör det innan ihopslagningen i alla fall. P s ä Peer är troligen soldaten, eller soldathustrun i detta fall.

2012-06-14, 06:11
Svar #29

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:52
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Johan,
Är inte insatt i Ekeby och vet inget om ev hopslagning. Möjligen är Hans Egeskog en person att fråga ... Om jag inte missminner mig om områden.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2012-06-14, 10:43
Svar #30

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1100
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 21:41
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej Olle och Johan,
 
Är där inte ett litet upphöjt 'r' efter ä:et? Alltså 'gd' = gård och 'är' ägor?
 
mvh
Martin
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2012-06-14 13:35)

2012-06-14, 13:29
Svar #31

Utloggad Hans Egeskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1258
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 00:09
    • Visa profil
Hej
 
Olles tolkning av mantalslängden är helt riktig. Dessa förkortningar är ganska vanliga i flera mantalslängder i området.
Anledningen till samredovisningen av de båda gårdarna känner jag inte till, men kanske finns en förklaring i mtl 1661 och 1662.  
I mtl 1661 finns Bengt, hustru Sigrid och sonen (utan namn) i Kröcklekulla. Kårarp finns inte nämnt.
I mtl 1662 heter bonden i Kröcklekulla Bengt Perßon, och hustrun Sigrid Joenßdtr. På raden under redovisas Kårarp, där Per Bengtßon bor. Kanske handlar detta om att sonen i Kröcklekulla fått egen mark att bruka.
Måhända är Kårarp från början en avsöndring från Kröcklekulla som med tiden kom att slås samman med huvudgården igen.
Men i den första bevarade husförhörslängden i Ekeby från 1789-1798 redovisas gårdarna separat.
 
Mvh/

2012-06-15, 21:01
Svar #32

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 22:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Johan, Olle och Martin jag läser:
 
Kröcklekulla med Kårarp E. H:o, D:r Joen, Nielss, P:n Karin
P: S: G:d Peer, hustrun, d:n Segridh  
P: S: Ä:r Peer Kullbergz Hust:
 
--------------------------------------------------------------
 
Blev lite fundersam på drängens namn, men det bör väl stämma med:
 
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2012-06-19, 17:51
Svar #33

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 187
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 17:38
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Kanske kan någon tipsa mig om vad skrivaren av bifogade mantalslängd menar med förkortningen ab som står efter ett antal hemman.
 
/Lars

2012-06-19, 21:18
Svar #34

Utloggad Tomas GH Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 616
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 23:11
    • Visa profil
Kan det vara absens? Det vill säga frånvarande.

2012-06-20, 07:19
Svar #35

Utloggad Lars Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 187
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 17:38
  • Mogenealogen
    • Visa profil
Tomas,
 
jo det var min första tanke, men verkade mystiskt att det skulle vara så många frånvarande samtidigt från samma gård/gårdar. Tack i alla fall, finns nog inte någon annan förklaring.
 
/Lars

2017-03-29, 20:51
Svar #36

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 22:49
    • Visa profil
Harald Didriksson och Elisabet Cristophersdotter i Tronsjö, Torsång får 1703 en dotter Brita. Harald dör 1714 och någon gång mellan 1720 och 1727 gifter sig Brita med Anders Andersson. Eftersom vigsellängden från den tiden är så vattenskadad att stora delar är oläsliga, gick jag till mantalslängderna för att hitta ett ungefärligt datum för vigseln. Då fann jag:
1719 står Harald Didrikssons änka och hon betalar för en hustru
1721-1723 finns hushållet inte med. Kan det tolkas som att änkan då hade blivit 63 år och inte behövde betala något?
1724 finns Harald Didrikssons dotter och betalar för en dotter. Hon är då 21 år, men skulle hon inte ha börjat betala från 18 år?
Hon är också med 1725-1727 men 1725 och 1727 betalar hon inget. Det finns en anmärkning som jag tyder till "tienar". Betyder att hon var i tjänst någon annan stans?
1728 står Anders Andersson och betalar för en man och en hustru.


Tilläggas kan att jag sedan hade sådan tur att jag hittade vigseln 1727 på en av de få läsliga sidorna.

2018-02-03, 17:58
Svar #37

Utloggad Ole Thyge Plannthin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 107
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 15:32
    • Visa profil
    • oleplannthin.dk
Jeg har et spørgsmål til forståelse af strukturen i registreringer i mantalslängder?


Jeg tager udgangspunkt i vedlagte udklip af mantal 1773 for Förlösa Socken, fol 193b. Her har jeg understreget Ugglerum og 3 enheder nummereret 1, 2 og 3 med angivelse af mantal på henholdsvis 5/8, 1/2 og 1/2. På enhed 3 har jeg understreget familien  Olof Pärson, der er den ene af 2 familier. Han er registreret med mantal på 1/4.


Mit spørgsmål er, om der er tale om 3 gårde, hvor der bor 2 familier på hver gård -- f.eks. på gård 3 Olof Pärson (med mor og den gamle og vanföre far) og Anders Jacobson?


Hilsen
Ole

2018-02-03, 20:00
Svar #38

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10551
  • Senast inloggad: 2019-10-22, 20:49
    • Visa profil
Ja, Ugglerums by bestod av fyra gårdar delade på åtta ägare.
Nr 1 om 5/8 mantal,  där ägde Pär och Lars vardera 5/16 mantal.
Nr 2 om 1/2 mantal, Pär och Jon ägde vardera 1/4 mantal.
Nr 3 om 1/2 mantal, där ägde Olof och Anders  vardera 1/4 mantal.
Nr 4 om 1/2 mantal, Per och Lars ägde vardera 1/4 mantal.
Olofs gamle far nämns inte vid namn här  men enligt tidigare mantalslängder hette han Pär Olsson.


2018-02-03, 22:27
Svar #39

Utloggad Ole Thyge Plannthin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 107
  • Senast inloggad: 2019-09-16, 15:32
    • Visa profil
    • oleplannthin.dk
Mange tak til Eva!  ;D


Dit svar afklarer mit spørgsmål vedrørende mantalslängder. Der er som du skriver tale om, at der er flere ejere af hver gård, i dette tilfælde 2 for hver gård. Jeg har i andre tilfælde set 3-4 ejere af en gård.
Det afføder et supplerende spørgsmål fra mig. Var der tale om, at ejerne drev gården i fællesskab eller tale om, at gården var opdelt på flere dele, der blev drevet hver for sig?


Du skriver konkret om Olofs gamle far. at han hed Pär Olsson. Det er efter min opfattelse ikke korrekt. Jeg mener, at hans far hed Pär Hindrickson, der var gift med Karin Andersdotter. Han er min 4*tip oldefar. Efter Pär Hindricksons død 11/1 1773 blev hun gift med 12/5 1774 med Pär Olofsson fra Store Vångerslät i Åre Socken.
http://oleplannthin.dk/TNG/getperson.php?personID=I28904&tree=tree1
Men det er jo i virkeligheden et sidespring i forhold til det principielle vedrørende mantalslängderne  ;)


Ole

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna