ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Landskapshandlingar - noteringar i  (läst 2607 gånger)

2010-09-19, 09:13
läst 2607 gånger

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Växjöprofessorn Lars-Olof Larsson diskuterar i boken Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga (1983) begreppet ödeshemman. Från sidan 206 kan följande citeras:
 
Medan förmedlingarna i allt väsentligt förblir konstanta, ökar ödeshemman under den senare delen av Karl XII:s regering. Det är en företelse som sedan länge uppmärksammats av den historiska forskningen och tidvis föranlett en intensiv debatt om det ekonomiksa tillståndet i riket under Stora nordiska krigets slutskede. En väsentlig del av denna debatt har gällt den faktiska innebörden om termen öde, ödehemman, etc. Medan äldre forskning var benägen att uppfatta ödetermen bokstavligt, hävdade särskilt Sigurd Schartau, att begreppet öde inte var fixerat till sitt innehåll utan växlade, inte minst när det användes som kameral term i avkortningslängder och liknande. I det senaste större inlägget i debatten om det inre tillståndet i riket under Karl XII:s tid har Gunnar Olander däremot kategoriskt hävdat, att ödeshemman överallt avsett hemman utan åbo. Olanders uppfattning står helt i strid med de resultat, som senare forskning har kommit fram till vad gäller kameralt öde under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal. Även för det sena 1600-talet har Jörgen Weibull i sin undersökning av läget i Skåne efter kriget 1676-79 påvisat att ödetermen inte alltid kan tolkas bokstavligt som hemman utan åbo, alltså dom demografiskt öde
 
När det gäller den refererade forskningen anger Larsson följande källor:
? Österberg E., Gränsbygd under krig. Ekonomiska, demografiska och administrativa förhållanden i sydvästra Sverige under och efter sjuårskriget (1971)
? J. Weibull, Ödesjord och ödemantal i 1680-talets Skåne (1958).
 
Själv har jag någon gång stött på att ett hemman i mantalslängden står som öde men att det i domboken framgår att det bott personer på ödeshemmanet.

2010-09-19, 10:06
Svar #1

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Carl, det är en Tiondelängd från 1628 (A0048326_00081) i Smålands Handlingar (SE/RA/5121/5121.05/1628: 4).  Locke finns i gården Hagersryd både före och efter denna notering. Han finns belagd i mantalslängder och ministeralböcker till Hagersryd för perioden 1633-1659 men han finns även med i tiondelängderna för perioden 1625-1627, då inte Hagersryd står som ödeshemman.
 
1625 A0048287_00163
1626 A0048302_00068
1627 A0048314_00038
1628 A0048326_00080
 
Jag skall fortsätta gå igenom landskapshandlingarna men jag trodde att om det,som Gunnar beskriver här ovan, är en beteckning kopplad till ett övertagande av en gård kunde man kanske finna uppgifter i domböckerna från häradsrätten. Då är det ju trevligt om man kan avgränsa sökandet genom att få veta hur länge ett hemman kunde stå som öde efter ett övertagande. Men jag vet inte om det riktigt förhåller sig så som Gunnar beskriver i mitt exempel med tanke på att gården inte står som ödeshemman i längderna innan, men det kanske står på annan plats. Jag har sett egna häften i andra årgångar av landskapshandlingar där man tar upp enbart ödeshemman.
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-09-19 10:53)

2010-09-19, 13:00
Svar #2

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Jonas,
Med referens till min föregående kommentar och utifrån det faktum att det rör sig om en tioendelängd är nog en rimlig förklaring att ödeshemman i detta fall avser att hemmanet saknar skatteförmåga och inte att hemmanet skulle sakna invånare. Detta utesluter inte att den aktuelle Locke kan ha tagit upp hemmanet på frihet innebärande ett antal års skattefrihet. Senare i tiden, slutet på 1600-talet och början av 1700-talet, har jag bl.a. i Västbo och Mo härader sett sakttefria perioder på 8 och 12 år.

2010-09-19, 18:30
Svar #3

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Tack för kommentarerna Bengt, jag tycker din förklaring låter rimlig. Jag kan tycka att 8 till 12 år är ganska lång tid, var det enhetliga regler gällande detta i hela riket?

2010-09-20, 23:14
Svar #4

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
8 till 12 år är inte särskilt länge, om man betänker den tidens jordbruksförbättringsmetoder. Några enhetliga regler torde inte ha funnits; det gällde ju, liksom vid förmedling av mantal, att anpassa sig till verkligheten. Staten hade, liksom de flesta av dess medlemmar, inte så bråttom förr. Om bara skatten i en framtid kunde antas bli större, kunde mycket väl skattebefrielse under upp till 20 år godtas. En metod att undgå petiga anmärkningar från granskare kunde mycket väl vara att skriva hemmanet som öde. En del sådana hemman hade troligen inte heller någon ansvarig brukare, men däremot andra invånare. Olander kan ha rätt rörande 1710-talet, då antalet hemman, bebodda av änkor och faderlösa inte var obetydligt, även om jag tror mera på Weibull. För att inte tala om Österberg.

2010-09-21, 15:09
Svar #5

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
En annan intressant längd jag tittat på är en Roteringslängd från 1630 (Bildid:0048367_00099) i Smålands Handlingar 1630:14. Där redovisas förutom krigsdugliga män även åldersstigna, husfattiga, förlamade och något mer jag inte kan tyda .....hemman samt det ordinarie krigsfolket.
 
Men med dåliga kunskaper om detta dyker det upp frågor. Är de som anses krigsdugliga mellan 16 och 60 år? Jag tolkar det så då listan över de som jag förmodar är undantagna innehåller en del pojkar som anges vara på sitt 15 åhr och de yngsta av de undantagna gamlingarna är 61 år.

2010-09-21, 17:37
Svar #6

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
På sidan efter (A0048367_00100) där Krigzfolckett står har några en antecknig som lyder knächt påtogh eller möjligen påtogs. Vad innebär det?

2010-09-21, 18:23
Svar #7

Utloggad Bengt Rydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2023-02-02, 14:23
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Jonas,
på togh innebär, som jag förstått det, att knekten i fråga var inkallad d.v.s. ute på fälttåg, därav togh.

2010-09-21, 18:26
Svar #8

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jaja, tåg, såklart! Tack Bengt!

2010-09-21, 22:31
Svar #9

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag skulle behöva hjälp med att förstå vad det är för längd som finns i  Smålands handlingar, 1629: 11 (Bildid: A0048349_00382).
 
Längden benämns Bylängden aff Söre Widbo och där finns det tre gårdar upptagna för Eksjö socken. I rubriker i längderna precis innan nämns boskapshjälpen och avkortning. Vad var boskapshjälpen, en extraskatt? Är listan med de tre gårdarna en avkortning av denna boskapshjälp?

2010-09-24, 21:10
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om ödehemman och ödesgårdar se:
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-10-03, 00:30
Svar #11

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Hur tolkar ni denna förkortning efter Olof (i Ophöreda):
 

 
Mvh

2010-10-03, 09:36
Svar #12

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Kan det stå Olof P h och betyda Olof Perssons hemman i Ophörede? Det är ju ett jämförelsevis stort skatteuttag för Olof.
 
Mvh
Leif

2010-10-04, 22:19
Svar #13

Utloggad Gunilla Didriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 436
  • Senast inloggad: 2015-07-25, 22:02
    • Visa profil
Tycker som Leif Nygård att det står Olof P och att det betyder Olof Persson. Tror däremot att bokstaven h betyder hustru.
Olof Perssons hustru. Enligt vad jag har lärt mig, så betyder det att Olof Persson har passerar den högre åldersgränsen eller är sjuk el.dyl., men att han fortfarande lever. I annat fall skulle hon kallas Olof Perssons änka eller ha sitt eget namn.
Gunilla D.

2010-10-04, 22:51
Svar #14

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Vid närmare eftertanke får jag hålla med Gunilla: det ska nog stå Olof Perssons hustru. /Leif

2010-10-04, 23:33
Svar #15

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Det handlar om en kvarntullspenning anno 1625, vilket jag kanske borde redogjort för när jag lade in bilden. Tog man någon notis om ålder vid ett sådant skatteuttag. Dök inte sådant upp senare?
 
Den Olof som brukar Upphörda fram till sin död 1656-06-08 heter Jönsson och är född 1592-06-08. Han är således 33 år 1625.
 
Jag bifogar lite text där Jean Silfving beskriver förhållandet på Upphörda kring denna tid som han tolkar det:
 



 
Silfing skriver att Oluf inte står ensam för gården förrän 1636. Men jag förstår inte riktigt vad det påståendet egentligen innebär, jag har aldrig sett två personer stå uppsatta på samma gård. Nu har inte jag tillgång till en del av de längder som finns för perioden 1631-1642 och som Silfving hänvisar till, jag antar att de finns i Länsstyrelsens arkiv i Vadstena. Men i jordeboken år 1631 och 1632 står Per ensam för gården.
 
Jag har lärt mig att Silfving inte alltid träffade rätt när han drog sina slutsatser men det är i a f ett intressant utgångsläge för studierna...
 
Apropå skatteuttaget för Upphörda är det relativt stort men det är också en av socknens allra största gårdar. Det finns ett par till med liknande skatteuttag.

2010-10-05, 08:21
Svar #16

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Jonas,  
Det kan hända att längderna 1631-1642 inte ens finns på Vala, utan på Ra. De var i alla fall för några år sedan ej filmade.
Vänligen ,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-10-05, 17:23
Svar #17

Utloggad Gunilla Didriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 436
  • Senast inloggad: 2015-07-25, 22:02
    • Visa profil
Var ligger detta Upphörda, så man har möjlighet att titta på orginalen?

2010-10-05, 17:49
Svar #18

Carl Szabad

Enligt släktforskarförbundets CD Svenska ortnamn ligger Upphöreda (inte Upphörda) i Eksjö i Jönköpings län. Detta framgår även av bilden.

2010-10-05, 17:56
Svar #19

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Här är Bildid från SVAR: A0048287_00236
 
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1625: 9, bildid: A0048287_00236
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-10-05 17:58)

2010-10-05, 22:33
Svar #20

Utloggad Gunilla Didriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 436
  • Senast inloggad: 2015-07-25, 22:02
    • Visa profil
När man tittar närmare på denne Olof, är jag ganska säker på att det står Olof P. Det är därför inte troligt att det är samma Olof om han i andra böcker heter Olof Jönsson.
Hur står han i böckerna tex.1626-1630 som dock finns.
Har varit ute och kikat lite. Står fr.1643 som Olof Jönsson.
Måste troligen följa varje bok däremellan för att se om det är samma person.

2010-10-05, 22:46
Svar #21

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Jag har inte hittat någon uppgift bland landskapshandlingarna som förtäljer något efternamn på Olof. Jag har kollat 1623-1630 och 1619, jag får se om det dyker upp något mer.

2010-10-05, 23:07
Svar #22

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Carl Szabad: Enligt släktforskarförbundets CD Svenska ortnamn ligger Upphöreda (inte Upphörda) i Eksjö i Jönköpings län. Detta framgår även av bilden. Jag tror inte det är fel att benämna gårdarna för Upphörda då det är det namn (postadress) de har idag. Men jag vet att den geografiska platsen norr om Eksjö där dessa gårdar ligger benämns Upphöreda, vilket beror på att det finns ett Höreda söder om Eksjö. Jag har valt att normera gårdsnamnet med Upphörda eftersom det är det namn som används i Gudrun och Stig Hagbergs bok Eksjö socken som är utgiven av Föreningen Eksjö Sockens Hembygdsgård.

2010-10-05, 23:36
Svar #23

Carl Szabad

I Rosenberg kallas gården/byn Upphörda, men i dag (1999 och 2010) heter den tydligen Upphöreda enligt Lantmäteriet. Någon gång under 1900-talet tycks man ha återtagit den ursprungliga namnformen, som etymologiskt är mest korrekt. Sen använder hitta.se formen Upphörda samtidigt som kartbilden som hör till anger Upphöreda. Rörigt värre, mao.
 
I det här fallet får man uppenbarligen använda de skattelängder som ligger i länsräkenskaperna (från 1631) eller Boskaps- m fl längder 1620-1641, en mycket användbar serie för den tiden. Se även Släktforskarnas årsbok '95 sid 105-106 eller Riksarkivets beståndsöversikt del 4, Kammararkivet.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna