ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 23 februari, 2010  (läst 732 gånger)

2010-01-23, 12:08
läst 732 gånger

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Startar här en ny diskussion bredvid den andra om Landskapshandlingar, där vi mer diskuterat beståndet. Kan tänka mig att det är fler amatörer än jag, som behöver hjälp att förstå - inte bara läsa - vissa noteringar.  
 
Börjar med ett urklipp ur en Förseglad längd uppå mantalspenningar av Vista Tveta och Mo härader 1606. (Smålands handlingar, 1606:4 sid 108)


 
Hur skall man förstå noteringarna efter namnen? Är det som jag tror antal personer som man betalar mantalspenning för? I slutet av skatte&krono står nämligen 109 personer. Vilken var åldersgränsen - i så fall - vid den här tiden?
 
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2010-01-23, 23:40
Svar #1

Utloggad Eva Rönner

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2015-02-18, 04:46
    • Visa profil
Blir summan 109 när du räknar ihop?

2010-01-24, 13:57
Svar #2

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack för frågan Eva! Jag har inte räknat ännu och tänkte kanske att någon kunnig hade kunskapen att förmedla direkt tillsammans med svar på min andra fråga. (Återkommer när jag framåt gör räkningen.)  
Är nu framme i 1612-års längder, brev m m m m. Vilken rikedom!  
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-01-25, 08:53
Svar #3

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
En fråga om det verkligen fanns mantalsskatt före kvarntullsmantalspenningens tillkomst på 1620-talet.  
Jag läser texten som S(umma)5 t(unno)r och längre ner d(it)o.

2010-01-25, 14:08
Svar #4

Utloggad Jan-Erik Björk

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 557
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 12:48
    • Visa profil
Björn och Olle
 
Har forskat i många år i landskapshandlingarna för Värmland, Kopparberg/Dalarna och Gästrikland.
 
Visst handlar det om summa tunnor spannmål!! Längden förefaller vara en typ av tiondelängd.  
 
Har du tur Olle hittar du även andra skattelängder som olika hjälpskattelängder samt domboksutdrag från domböcker som kanske inte finns i häradsrättens arkiv.
 
Är du intresserad av bomärken är landskapshandlingarna en veritabel guldgruva. Har du präster i släkten kanske du kan hitta deras bekräftelsebrev. MMMM
 
Ett tips, om du inte redan är bekant med de olika mått som används i årliga räntan mm, är att skaffa sig en bra handbok om gamla svenska mått etc.
 
Du hittar även uppgifter om skattläggningar av nybyggen och torp. Bra litterattur om detta är Folke Dovrings De stående skatterna på jord 1400-1600, Gunnar Wirsell Kronans jordeböcker.  
 
välkommen in i detta spännande källmaterial.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-01-25, 14:14
Svar #5

Utloggad Jan-Erik Björk

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 557
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 12:48
    • Visa profil
Björn och Olle
 
Individualiseringen av jordskatten skedde ju under Gustav Vasas tid, då man lämnade det kollektiva skattesystemet. Det där med mantalsskatt är därför lite lurigt. Man kallade nämligen under 1500-talet vissa skatter som byggde på mantalet för mantalsskatt.  
 
De har givetvis inget att göra med senare tiders kvarntulls- och mantalspenning eller liknande.
 
hälsar  Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-01-26, 09:11
Svar #6

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10751
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 22:15
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Jan-Erik för ovanstående uppgifter!
Förstår att jag behöver läsa bl a Folke Dovrings bok.
 
Tror dock att det kan bli nödvändigt med ytterligare frågor till er som forskat i landskapshandlingarna under längre tid. Ofta räcker det med ett kort svar - som t ex tunnorna ovan.
 
Kommentarer:
Det närmaste domboksnotiser jag kommit i Vista härad är vissa saköreslängder.
 
F ö är jag tacksam över att man i räkenskaperna är så tjatig; Samma avkortning/förläning tas upp otaliga gånger och skrivsättet varierar över tid. Ger matnyttig information.
 
Genom att gå igenom ett antal år för en viss bygd, träder det fram någon typ av ordning; Detta är dock forskning som kräver tålamod ...
 
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-01-26, 09:48
Svar #7

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Jag ska komplettera mina egna uppgifter eftersom även Älvsborgs andra lösen 1613(1614)-1620(1619) utgick som personskatt med färre undantag än de senare kvarntullsmantalspeningarna. Älvsborgs lösen utgick även för nyodlare som beviljats skattefrihet. Därutöver skedde inte avkortningen med samma regler som kvarntullsmantalspeningarna. Möjligen utgick några av de andra tillfälliga skatterna som personskatter (hjonelagslängder ?).

2010-01-31, 13:12
Svar #8

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3280
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 02:03
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det står inte dito eller tr, även om betydelsen är samma.
För de har uttryckt det lite annorlunda.
Det är förkortningar för femte osv, skrivet 5te, 3die.
Det syns på att orden på d är olika långa, även om ett av dem 2dra
inte är lika tydligt.
Det syftar kanske på att de har leverererat den femte (tunnan) osv.
Ulf Berggren

2010-01-31, 20:05
Svar #9

Utloggad Heikki Särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Längderna för Elfsborgs lösen (Finlands NA 483) använder samma förkortning. Där betyder s 'själv'. Det syns vara fråga om antalet personer. S. 3die betyder alltså att familjen hade tre medlemmar fadern medräknad.

2010-02-01, 09:14
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Liknande tecken finns i Älvsborgs andra lösen som jag läst och där betyder teckniet Hionelag (där 2 betyder mannen och hustrun) eftersom det i några fall finns utskrivna utan förkortning. Om man ska läsa Älvsborgs lösen är det bra att läsa flera perioder och allra bäst sammanställningen och restlängd 1620. Dessa är dock tyvärr inte alltid bevarade. Där kan det beskrivas prsoner som flyttat. De olika längderna är ofta skrivna olika fast det är samma personer. Någon av längderna brukar även ha de skattebefriade antecknade (husarma, halt och lytta)

2010-02-03, 22:30
Svar #11

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2019-10-10, 20:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Vad står det nedan och vad innebär det?
 
....resmän och drenger  
 
SVAR Bild-id: A0047892_00143
 

 
mvh
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-02-03 22:31)

2010-02-04, 10:05
Svar #12

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
MATS BERGLUND
Gårdar och folk i norr
bebyggelse, befolkning och
jordbruk i Norrbotten
under 1500-talet
 
SKRIFTER FRÅN INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER 16
UMEÅ UNIVERSITET
(2006)
 
Husmän och huskvinnor
 
Den tredje delen av frågan om det finns bebyggelse utanför jordeboksmaterialet gäller husmännen; innesmän och inhyses är andra beteckningar för denna kategori av landsbygdens befolkning. Det är en svåråtkomlig grupp av människor som sällan nämns eller förtecknas i skattelängder av olika slag.
 
Däremot berörs de i några artiklar och skrivelser från 1500-talet, framförallt under Gustav Vasas tid. Vid herremötet i Örebro år 1540 heter det beträffande husmännen att de som äger ko, so eller något annat till boskap och fallen är att taga hemman i fortsättningen är förbjudna att sitta som husmän inne med andra. I stället ska de taga sig hemman och göra rätt för sig som andra dannemän.104 Enligt Forssell
skulle husmännens eller inhysesfolkets klass varit jämförelsevis liten och huvudsakligen ha bestått
 
101 Eva Österberg, Gränsbygd under krig, sid. 44. (Lund 1971).
102 Eva Österberg, Gränsbygd under krig, sid. 44-45. (Lund 1971).
103 Birgitta Odén, Rikets uppbörd och utgift, sid. 197 ff. (Lund 1955).
104 Lars-Olof Larsson, Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640, sid 176. (Lund 1972).
(sidan) 55
 
av fördelstagande bönder eller änkor, oftast med hemvist på själva huvudgården.105 Larsson å andra
sidan uttalar sig inte om denna kategoris storlek men, vilket är viktigt när det gäller
bebyggelsefrågor, menar att den mer välbärgade delen av husmännen hade nyttjanderätt för delar av gårdsbruket och egna hus medan de mindre bemedlade förmodligen bodde inhysta hos
skattebonden.106 I äldre stadgar framgår också att hantverkare kunde innefattas i husmansbegreppet.107
I Västerbottens skattelängder är uppgifterna mycket sparsamma om dessa husmän och huskvinnor. De nämns första gången i Brudskattelängden från år 1579 (HL 1579) och förekommer sedan endast i några mantalslängder från början av 1600-talet. De kan också någon enstaka gång förekomma i tiondelängderna.
 
Se vidare:
umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144236/FULLTEXT01
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-02-04 20:10)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-04, 10:17
Svar #13

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Även detta kanske kan intressera från sidorna 56-57:
 
”Som synes i tabellmaterialet är skillnaden mellan jordskattemantalet och andra mantal mycket liten i Piteå och Luleå socknar. Detsamma gäller för Kalix och Torneå socknar. Någon gång är boskapsägarnas antal något större jämfört med skattemantalet, andra gånger mindre. På samma sätt kan antalet tiondegivare någon gång vara fler, andra gånger färre. En rimlig slutsats är att husmän och huskvinnor, som säkert finns, vid denna tid inte är boskapsägare eller tiondegivare. Det kan naturligtvis hävdas att några husmän eller andra kan ha både boskap och jord men att dessa redovisas under någon skattebondes fatabur. Om så är fallet måste det dock ifrågasättas om de har egna gårdar. Vidare pekar siffrorna på att inte heller kamerala ödehemman, det vill säga skattebefriade gårdar, existerar under denna tid.
 
Detta avsnitt har diskuterat förekomsten av
bebyggelse utanför jordeboksmaterialet. Det har
konstaterats att det finns gårdar (nybyggen, skattebefriade gårdar samt husmäns och huskvinnors gårdar) som inte framkommer i jordeboksmaterialet. Till dess omfattning återkommer jag i nästa avsnitt.
 
Detta konstaterande innebär också att förändringar i jordskattemantalet inte behöver vara ett uttryck för förändringar av den faktiska bosättningen. Exempelvis kan antalet avkortningar öka och därmed minska jordskattemantalet utan att antalet gårdar förändras.”
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-02-04 20:06)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-04, 19:20
Svar #14

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2019-10-10, 20:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Ännu en passus jag inte kan tyda. Vad står det till vänster om klammern för Klacken och Ekesioquarn?
 
...ss gielstorpare
 
SVAR Bild-ID: A0047943_00028
 


 
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-02-04 19:21)

2010-02-04, 20:16
Svar #15

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-04, 20:39
Svar #16

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
press giels torpare = prästgälds torpare?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-04, 21:05
Svar #17

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2019-10-10, 20:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Just dessa orter har i tidigare längder stått som öde eller husfattig.

2010-02-04, 22:24
Svar #18

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2019-10-10, 20:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Det handlar om gräsgäld.
 
Googlande gav:
 
b) (?) övergående i bet.: ödeshemman som  upplåtes mot erläggande av gräsgäld (i bet. a).
J medler tidh ähre alle dhe hemman som såledis för ödhe föras,
Cronan till någon nötte såsom gräsgiäll bergiede. HSH 31: 419 (1663).
 
 
 
GRÄSGÄLDS-BONDE.
(-gäld-) bonde som bru­kar hemman mot erläggande av gräsgäld. FORSSELL Hist. 1: Bil. 34 1869; efter handl. fr. 1566).
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-02-04 22:26)

2010-02-04, 23:12
Svar #19

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2019-10-10, 20:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
I Smålands Handlingar 1610:15 finns en Hjonelagslängd som jag studerar just nu. Orterna redovisas med antalet hjonelag, drängar och pigor i tre olika kolumner.
 
Jag har två frågor rörande detta:
 
1. Det är övervägande ettor i kolumnen för hjonelag vilket får mig att anta att det handlar om gifta par, d v s ettan står för två personer. Känns det igen?
 
2. Drängar/Pigor, handlar det om tjänstefolk eller är det barn i familjen? (Jag har inte kunskap om syftet att upprätta en hjonelagslängd därför blir det lite svårt att förstå vad som borde redovisas i en sådan.) [color=119911]Jag noterade nu att det på ett ställe står 1/2 tienst i kolumnen för pigor vilket måste innebära att det är tjänstefolk.[/color]
 
Mvh
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-02-04 23:16)

2010-02-05, 07:29
Svar #20

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Jonas, i ditt inlägg med bild ovan 03 februari 2010 - 22:30  så står det Jnnesmän och drenger, dvs Inhysesmän och drängar (ogifta manspersoner). Inhysesmän (gifta/änklingar) manliga personer som bor på gården utan att stå som brukningsansvariga, deras sociala status ska dock inte misstolkas som om de var helt utblottade -i denna kategori kan bröder/svågrar till bonden, äldre släktingar mfl hamnat, som i en annan längd, tex boskapslängderna på 1620-talet, faktiskt innehar kreatur och uppbär utsäde av bygemenskapen för sin delinsats av jordbruket.  
 
Något viktigt att lägga på minnet är att de olika skatterna som upptas i landskapshandlingarna skiljer sig åt för olika geografiska delar av Sverige. Skatterna togs ut för fögderier och härader, inte generellt och kunde vara ekonomiskt helt olika för samma slags ekonomiska enheter.  
 
När det gäller drängar/pigor så måste man se till vilken längd de nämns i (ex. utskrivningslängder upptar utskrivningsbara söner under benämningen drängar till brukaransvarig bonde) - men i regel är det tjänstefolk, som dock kan vara släktingar till brukaransvarig (ss. syskon till denne). Orden dräng och piga ska se främst som beteckning för ogifta personer. Hur deras sociala roll sedan gestaltat sig kan sedan sätta myror i huvudet och alltså vara öppna för tolkningar.

2010-02-05, 14:10
Svar #21

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I vissa längder finns bara rubriker för drängar och pigor och inte söner och döttrar (mågar och sonhustrur) och då är drängar både söner och vanliga drängar.

2010-02-05, 20:28
Svar #22

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Visst står det gräsgäld ovan! Det enda alternativ som återstod att gissa på i min läsning!  
 
En intressant sida för skatter av olika slag av Georg Palmgren:
 
http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm  
 
Därifrån hämtar jag:
 
Det skulle ta för stort utrymme att här närmare gå in på skatteväsendet under äldre tider. I stället lämnas nedan några exempel på olika skatter, bevillningar och kontributioner (statsskatter), onera (bördor, besvär, pålagor) och gärder (pålagor för tillfälliga ändamål) mm som kan ha belastat svenska folket. Exemplen är till största delen hämtade ur boken om orternas undervisningar:
 
Årliga räntan, jordeboksräntan, mantalsräntan, landtågsgärden, ordinarie räntan, extra ordinarie räntan, byggningshjälpen, salpeterhjälpen, hjälpveden, drängelönen, hjälpedagsverken, öke- och drängedagsverken, boskapspenningar, skjutsfärdspenningar, rustkammarhjälpen, katsepenningar, djurlövet, krutveden, årliga hjälpen, Konung Gustafs dagsverken, drängejärnet, brukshjälpen, prästernas gärd, lagmansränta, häradshövdingeränta, tingsgästningspenningar, kungsskatt, utskrivningspenningar, koppskatten, städmålspenningar, gräsgäld, ollongäld, kronotionde, dagsverkspenningar, vedpenningar, torvpenningar, skrivarepenningar, sölvskatten, arbetspenningar, första tagan eller livstidsstädseln, tredje års tagan, landtbodalern, byxeln eller städseln, huvudtionde, markgäldspenningar, faktorihjälpen, hammarskatten, hyttegärdsjärnet, tiondejärnet, kvarntullsmantalspenningar, landskyld, skinnskatt, avradspenningar, prostetull, trög- eller kungsskatt, bågeskatt, ostskatten, avradsgråskinn, fisketaxan, lappräntan, rotepenningar, landskyld, haxe-palckan, lagmansräntan, altarehavre, städsmålpenningar, bågeskatten (utgick för varje mansperson som fyllt 15 år).
 
Haxe-palckan utgick i Umeå och Luleå lappmarken med 1 par gemena lappskor eller röda handskar på varje rök.
 
   Om lappskatten i Umeå lappmark anges i 1604 års räkenskaper: Är vetandes att, när en lappdräng är 15 år gammal och han förmår spänna bågen och bruka skytteri, då skall han första året utgöra i skatt: 1 mård; annat år: 2 mårdar; det tredje året: 3 mårdar eller 3 lispund gäddor eller 1 järv eller 1 bäver eller 1 utter eller 1 räf eller 1 timber gråvärks samfång för varje mård, intill han blifver så gammal, att han icke förmår spänna bågen eller bruka skytteri, då skall för honom avkortas det första året: 1 mård; det andra året: 2 mårdar; det tredje året 3 mårdar och sedan skall han i sin lifstid fri vara och intet utgöra
 
---
 
Källor
 
Om mantalet I, Gabriel Thulin, akademisk avhandling, Stockholm 1890  
 
Om mantalet II, Gabriel Thulin, Stockholm 1935  
 
Historisk utveckling af den svenska skifteslagstiftningen med särskildt afseende å frågan om delningsgrund vid skifte, Gabriel Thulin, Stockholm 1911  
 
Orternas undervisningar, utgiven av kammarrådet J Falkman 1860  
 
Beskrifning om Svenska hemman och lägenheter, deras olika natur och benämningar, samt särskilda åligganden och rättigheter under olika tidevarf. Bidrag till Kameral-Vetenskapens Terminologi, 1847  
 
Skattläggningsväsendet och lantmätarna, E. Williams. Svenska Lantmäteriet 1628-1928  
 
Lantmäteri i Norrbotten, Föreningen Norrbottens lantmäterimuseum 1996
 
------------------------------------------------
 
Gräsgäld som begrepp har jag startat diskussion om här:
 
 
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-02-05 20:52)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-22, 20:31
Svar #23

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej,
 
Finns det månne någon landskapshandlingsexpert som skulle kunna hjälpa till att reda ut nedanstående?  
 
1) Kunde en kvinna själv äga/skatta för egendom på 1500-talet utan att vara änka? Med andra ord, om man t ex finner en hustru Brita, Lasse Guldsmeds i 1568 års längd, kan man då utgå ifrån att maken är död?  
 
2) Finns det en eftersläpning i landskapshandlingarna, d v s att en person kunde stå noterad för t ex en utjord eller en åbod fast han var död? I landskapshandlingarna för Östergötland har jag nämligen funnit en man nämnd så sent som i 1591 års längd (och redan på 1540-talet), trots att han inte nämns i Älvsborgs lösen år 1571 och att hans hustru nämns i längderna redan på 1560-talet (jfr fråga nr 1 ovan).
 
Det vore mer än fantastiskt om någon med mer erfarenhet av denna typ av källmaterial kunde hjälpa till att reda ut detta!
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

2010-02-23, 08:00
Svar #24

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det finns vissa tecken som tyder på att landskapshandlingarna inte görs till nyes varje år utan att det är en avskrift av äldre upplagor kanske med delvis rättade uppgifter.
För Dalarnas del är ju jordeböckerna typiskt för avskrifterna. Jordböckerna från mitten av 1600-talet är i stort sett oförändrad i början v 1800-talet och med samma brukare som nästan 200 år tilbaka.
 
När man kommer till 1600-talet är oftast uttrycket hustru ett tecken på att mannen lever, men kan vara sjuklig, medförd eller så gammal att han inte kan ha hand om gården och därmed skattebefriade.  
Landskapshandlingarna och andra skattelängder ger sällan några uppgifter om släktskap och antagandet av släktskap görs endast genom antaganden som kan vara felaktiga.Trots samma namn kan det i verkligheten vara två olika personer. Detta förekommer särskilt när gården byter ägare från en farbror till ett syskonbarn. Det förekommer också att mågen har samma namn som svärfadern. Endast då det förekommer ovanligare namn kan antaganden göras med hjälp av landskapshandlingar som är någorlunda säker. Jag anser att man ska vara försiktig med att använda landskapshandlingarna, men är bra använda för att bekräfta olika dombokshandlingar.

2010-02-23, 08:36
Svar #25

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Bra information och viktiga varningar Björn! Men nog förekommer det väl släktangivelser ibland som måg o dyl, eller?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-23, 09:05
Svar #26

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Björn,
 
Och stort tack för detta snabba och spännande svar!!
 
En eftersläpning på 200 år var ju inte dåligt...
 
I detta fall handlar det i och för sig om en person med ett ovanligt (till)namn (och hustrun/änkan dyker även upp i kyrkräkenskaperna på 1570-talet, medan maken således nämns i landskapslängderna ännu på 1590-talet), men visst kan det röra sig om två personer med samma namn.
 
Det som ställer till det hela är dock att jordinnehavet är identiskt (3 1/2 spannland kyrkoåker) ända från år 1547 till år 1591. Det kanske vore mycket av en slump att två personer med samma ovanliga namn råkar äga precis samma jord i samma lilla stad?
 
Men säker kan man ju, som sagt, aldrig vara...
 
Stort tack,
 
Christian J
P.S. Uppgiften om att hustrur kunde nämnas i längderna ifall maken var för gammal eller sjuk och därför skattebefriad var väldigt spännande! Undrar om samma gällde i 1500-talets Östergötland? D.S

2010-02-23, 09:13
Svar #27

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6690
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 19:10
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Christian, samma namn och samma storlek, låter väl mer som att det är just ett exempel på eftersläpande uppgifter, eller?  
 
Hur ser uppgifterna runtomkring ut? Ändrar de sig?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-23, 11:31
Svar #28

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 817
  • Senast inloggad: 2019-05-04, 16:12
    • Visa profil
Hej Stefan,
 
Och stort tack för detta och för toppen-tipset att titta på personerna runtomkring!  
 
Jag ska punktmarkera några individer, så får vi se.  
 
Då återstår (knäck)frågan om huruvida det med t ex hustru, Lasse Guldsmeds i 1500-talets landskapshandlingar (och kyrkräkenskaper, i detta fall!) avsågs en änka, eller inte?
 
Mannen ifråga nämns som sagt inte i Älvsborgs lösen år 1571 (det gör däremot hans hustru) vilket väl tyder på att han var död då? Eller kunde man, av åldersskäl, undgå taxering?
 
Jag fann detta på en hemsida om Luleå-bor i Stockholms tänkeböcker på 1500-talet (http://ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm):
 
Kvinnor var omyndiga, först företrädda av sina fäder senare av deras makar. Först som änkor för de sin egen talan inför rätten. Ett bra exempel är Birgittas mor Karin Olofsdotter som under sina minst 20 år som änka ofta framträder i tänkeböckerna, dock alltid som ”hustru Katarina, Per Svenssons”.    
 
Känner du till om detsamma gällde för skattelängderna (och kyrkräkenskaperna)?
 
I detalj ser det i det konkreta fallet ut som följer:
 
Mannen ifråga betalar för 3 1/2 spannland kyrkojord i längderna för år 1555, år 1565 och år 1567 (och, som sagt, i följande längder fram till år 1591).  
 
I längden för år 1565 nämns dock även, i samma stad, hans hustru, som även i 1568 års längd står noterad för en åker därstädes.
 
Det är denna överlappning som spökar...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

2010-02-23, 15:12
Svar #29

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I landskapshandlingar tror jag inte jag sett några släktangivelser. Däremot förekommer det i skattelängder från 1600-talet men inte särskilt ofta.  
 
Ett exempel på hur gårdens går i udda släktskap under tidiga 1600-talet:
Ett gift par finns på gården med minst en dotter.
Hustrun dör och mannen gifter om sig.  
Mannen dör och hon gifter om sig med en änkling.
Hustrun dör och mannen gifter om sig med förra hustruns ärvda dotter.
En sådan ärvsgång är omöjlig att förutse genom mantalslängder, men kan hittas i domböckerna.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna