Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-20

[Lars Hammarén]

Är det någon som kan klara ut hur dessa begrepp egentligen förhåller sig till varandra? Varken uppslagsböcker eler andra handböcker förmår riktigt att göra detta tycker jag. Till exempel undrar jag:
1) Vad ska man egentligen kalla det som står till vänster i en mantalslängd från slutet av 1600-talet (eller början av 1700-talet)? Är det en gård eller en by?
2) Om det är en gård, åsatt ett hemmans- (mantals- samma sak?) värde på 1/4 och om det för denna gård sedan finns två namn alldeles till höger, är det då i praktiken, men inte enligt myndigheterna, en hemmansklyvning till två åttondelar? Eller ?
Vore tacksam om någon som kan det här kan räta ut mina frågetecken!

[Ylva Silverbern]

Hej Lars!
 
Jag håller med om att det är ganska förvirrande och har också funderat över och sökt information om. Min erfarenhet gäller mest Blekinge, jag vet inte om det skiljer mellan olika landsdelar.
 
Om man går så långt tillbaka som före 1658, alltså på den danska tiden, så möter man i räkenskaperna t.ex. Kield Maadsen till Stadsmaal aff 1/3 partt aff en half gaard, vilket måste betyda att det namn som står till vänster i mantalslängden är gårdsnamnet vilket jag uppfattar som synonymt med hemmansnamnet. För att räknas som en by måste det finnas åtminstone fyra gårdar som ligger tillsammans. I de gamla längderna står det ofta namnet + By för dessa gårdar som ingår i byn.  
 
I domböcker från 1700-talet där åboarna på samma gård/hemman anklagar varandra för att t.ex. inte sköta sin andel av ingärdningen ordentligt, så används uttrycket gårdsnabo, vilket man väl inte ska uppfatta att de delar bostad=gård, utan att de äger vissa delar av samma gård=hemman.
 
Att sedan, i långt senare tid, en gård som genomgått tillräckligt många hemmansklyvningar och därmed genererat ett ganska stort antal bostäder/hushåll, också kallas för by, kanske inte officiellt, men i vardagligt språkbruk, är en annan sak, men som naturligtvis hjälper till att skapa förvirring.
 
Vänliga hälsningar
Ylva

[Gunnar Jonsson]

Det som står till vänster i mantalslängderna är namnet på hemmanet. Om det ska kallas hemman eller by beror på var i Sverige man befinner sig. Här i Värmland heter det hemman. Före laga skiftet låg alla gårdarna som hörde till hemmanet oftast på samma ställe i en by. Det var då som byarna splittrades till mer ensamliggande gårdar.
 
Så ditt exempel med ett hemman på 1/4 mantal, där finns två gårdar med var sin del i hemmanet. Respektive mantal är dock i detta fallet okänd. Summan blir dock alltid 1/4.
 
På  VärmlandsRötter
finns en liten förklaring till andra liknande företeelser: http://www.genealogi.se/varmland/varmland/i-ortterm.htm

[Torbjörn Norman]

Jag skall försöka förklara lite om mantalslängder.
1698 finns för Viksta socken (alltså inte Viksta församling) i vänstra kolumnen:  
Pastor (bebor prästgården som brukar vara ett kronohemman vilket inte framgår av denna längd)
Nästa rad Klockaren
 
Nästa rad Uflunge vilket är en by med respektive bonde som betalar mantalspenningen för respektive brukningsenhet. Böndernas namn finns i nästa kolumn. 7 personer nämns vid namn men man får inte veta vilka gårdar eller dessas storlek i denna källa. (1862 fanns det 5 skatteheman här.)
 
Nästa grupp är Risby by omfattar 6 skattehemman och 1 frälsehemman. Byn omfattar 11 rader. I vänsterkolumnen hittar man ryttare, sexman och soldat.
 
Nästa plats är Eklunda. Eklunda är 1 skattehemman.  Enligt jordeboken omfattande 11 1/2 öresland. Enligt generalmönstringsrullan hade hemmanet 1693 3 brukare om 1/2, 1/4 och 1/4 mantal.
 
Man bör alltså försöka läsa ihop alla skattelängder som man lyckas finna.
 
Från 1721 finns en separat kolumn för mantalet.
Pastor har 1 1/2, klockaren inget.
Uflunge har 2 st halva mantal, ett rusthåll om 1 mantal, 2 st 1/4 mantal 1 mantal som augmen till rustningsstammen. Rusthållet har till uppgift att bekosta en ryttare. Med hjälp av augmentshemmanet.
 
Vem som äger fastigheten bör framgå av köpehandlingar och lagfarter som finns i domboken.
 
Vi den aktuella tiden ägs kronohemman av staten och brukaren som står i mantalslängden är ett slags arrendator. Hit räknas präster och officerare som har sina gårdar som bostads och löneförmån. Men många skattlagda torp blev kronohemman, oftast om 1/8 mantal.
Krono och frälsehemman fick inte klyvas. Gäller det hemmansklyvning så rör det sig alltså om skattehemman.  
 
Det finns böcker om mantals och andra längder. Läs mera i dem. Fullärd blir man nog aldrig.

[Pernilla Högberg Liljeholm]

Hej Torbjörn!
 
Skulle du kanske kunna hjälpa mig ??
 
Jag har min ana en Daniel Jansson sedemera Pysander f. 1821-04-14 i Skeppmora d. 1894-02-13 i Gräsberg Dalarna!
Hur får man tag på handlingar över köp och sålda fastigheter eller vad det heter??  
 
Jag undrar över fastigheten som då Daniel Jansson sedamera Pysander ägde eller hyrde av någon annan i byn??  
 
Jag kan inte utläsa av bouppteckningen om han ägde ngn fastighet bara att han verkar ha en *legved*/*Likvid* i Gräsberg på 13,40:- som tillgång. Samt att han ena son och sonhustru har i sina resp bouppteckningar revers och betalt hyra , räntor till Daniel Pysander! Detta skrivet med mycket  svåläst snirklig stil.
 
Anledningen till min fråga är att jag söker efter ursprunget till tagna efternamnet! Och enligt källor så ska det finnas/funnits ett hemmanet med namn Pysander som ant. ligger i närheten av stationen i Gräsberg eller på väg mot Nybrottet oxå i Gräsberg Dalarna!!
 
MVH Pernilla

[Lisbeth Ekström]

Hej!
Kan någon reda ut begreppen?
Jag har en ana som bodde i Farboret i Skåne på tidigt 1900-tal. Gården var 13/768 mantal . Ingenstans kan jag hitta så höga siffror på Mantal. Det vanliga är 1/4 eller 1/8 eller så. Kan någon säga vad detta höga siffertal står för??

[Torbjörn Norman]

Oftast är det skattehemman som blev delade. Vid arv eller försäljning.  
 
På senare tid kunde det bli ganska små delar. 13/768 mantal = ca 0,017 mantal. Att jämföra med 1/4 som är 0,25.  
 
Om de som gifte sig hade små andelar i två grannfastigheter och sedan lyckades köpa till en andel av grannens änka. Och när sedan barnen skulle ärva så kunde det bli ganska många siffror i täljare och nämnare i mantalets allmänna bråktal.
 
Från början fick man inte klyva hemmanen hur mycket som helst. Men på senare tid har denna begränsning i stort sett upphört.

[Gunnar Jonsson]

Då kan jag slå rekord? med skattedelen av Mon i Töftedals socken (Dalsland):
20 526 956 857 / 22 201 634 700 mantal.
 
Detta naturligtvis i rättvisans namn. Under senare delen av 1800-talet gjordes ofta jämkningar till mer normala tal.

[Allan Hansson]

Och jag som trodde att Buar 2:17 och 2:18 i Skee, vardera om 452963449/4932974592 mantal var värst. (Källa: Beskrivning till Rikets Allmänna kartverks Ekonomiska karta över Göteborgs och Bohus län, Skee Socken i Vette härad, 1940)

[Lisbeth Ekström]

Tack för hjälpen! Det förklarar ju de höga talen. Det var tydligen ändå lönt att  bruka dessa små gårdar. Min ana klarade 8 barn på denna storlek.

[Gunnar Jonsson]

Lisbeth!
Din 13/768 blir ungefär 1/59. Ett friköpt mindre torpställe kunde vara på 1/256.

[Elizabeth Nolfalk-Jorwén]

Hej,
jag har en ana i vars bouppteckning det står angivet: 1/2 Mantal Krono Skatte Rusthålls och Gästgifweri Hemmanet Neder Sollum.... Vad innebär detta ägarmässigt? Kronohemman ägdes ju av kronan medans Skattehemman ägdes av bonden och kunde gå i arv i släkten, vilken den också gjort.  
Blev lite konfunderad över att alla varianter av mantal tycks finnas på denna gård.
Värdet 1814 var satt till 1500 Riksdaler Banco och 1836 var det 1333. Kan man tolka det som att det var en större gård?
 Likaså var kan man hitta uppgift om storleken på gården?
 
Eliza

[Bo Berndtsson]

Storleken, uttryckt i produktivitet, har du i ? mantal. Det kan tolkas som en större gård eller åtminstone en stor .

[Elizabeth Nolfalk-Jorwén]

Hej Bo,
det jag närmast tänkte på när det gällde gårdens storlek var hur mycket mark det fanns och var jag kan hitta de uppgifterna.
 
Var det vanligt att en gård kunde vara alla dessa varianter som just denna gård stod noterad som?
 
Eliza

[Lisbeth Ekström]

Gunnar!
Då innebär min storlek på gården att det var en hyfsad liten bondgård?

[Niklas Lundin]

Någon som vet om Herrstorp under Höglid i Björsäter (E) på tex. sida 275.35.24500 är det samma som Härstorp och Högalid enligt CD:n Svenska ortnamn 1999?
Det låter ju onekligen ganska lika.
 
Niklas

[Gunnar Ståhl]

Härstorp (Herrstorp) och Högalid anges båda ligga under Grönhög i Björsäter - Härstorp även under Adelsnäs. - Utan att jag kan terrängen förefaller Din tanke riktig - det är samma torp - gård - lägenhet.
 
Källor: Rosenberg Geografiskt-statistiskt handlexikon [Härstorp]; Ortnamnsregistret hos Språk- och Folkminnesinstitutet [Herrstorp = Härstorp och Högalid] http://www.sofi.se/GetDoc?meta_id=1017
 
mvh /Gunnar

[Henning Aaberg-Jørgensen]

Mine spørgsmål har relation til 
Charta öfver Frälsehemmanen (i) Skurup, Hylteberga, Sandåckra, Saritslöf och Ängamöllan under Svanholms Sätesgård uti Skåne och Malmöhus Lähn genom Utbrytning uti Storskifte lagde, År 1785, af Carl Gideon Wadmann, Comm. Landm.
1. Hvor er det muligt at blive bekendt med tilblivelsen af kortet og tidspunktet for ibrugtagningen?  Blev det anvendt af præsterne i hflgd og KAT fra 1785 og derefter?
2. Det var fristende at kunne placere beboerne, nævnt i KAT 1785, med navne og husnumre i de på kortet med numre indtegnede huse og gårde, men en sammenligning med de påfølgende årgange af KAT knytter navne og husnumre sammen på en helt anderledes måde!  Det gør det vel umuligt at anbringe beboerne nogetsteds i kortets gårde og huse?  Der forekommer at være mere kontinuitet mellem præsternes opgivelser fra år til år 50-150 år tidligere?  Husfolck er vel betegnelsen for beboerne i landsbyernes gårdhuse?
3. De nævnte landbrug på kortet, frälsehemmanen, udfylder kortet helt ud, og hvor er der så plads til de i hflgd og KAT nævnte huse i de mange torper?  Hvor i sognet lå de?  Er det jordebøgerne, der beretter om det?
4. Hvor i Rötter eller andetsteds kan der læses om landbrugstrukturerne i tidligere tid?
Mange tak for svar!
M.v.h.
Henning Aaberg-Jørgensen

[Rune Johansson]

Svar på spörsmål 4: Bonden i svensk historia del I, II och III av E. Ingers rekommenderas. Tryckt i Stockholm 1943.
 
Mvh/Rune

[Eva Leksell]

Bara ett helt kort och ofullständigt svar på fråga 1. Wadman var kommissionslantmätare och kartan var ett instrument att användas i samband med skiftesreformen där åkrar slogs ihop. Jag kan inte tänka mig att prästerna skulle använda sådana kartor. Här en länk till en sajt där detta med de storskifte, enskifte och laga skifte förklaras:  
web.telia.com/~u36202609/agrara%20revolutionen.htm
 
Vad menar du förresten med KAT?

[Eva Leksell]

Byarna under Svaneholm splittrades när enskiftet genomfördes efter 1785 och åkermark slogs ihop. Husen flyttades ut från byarna.  
 
Det finns en hel del att läsa på nätet om detta och skiftena över huvud taget. Du hittar det genom att googla på till exempel följande ord: Maclean Svaneholm enskifte laga skifte.
 
Några intressanta länkar är dessa:
www.algonet.se/~hogman/sljordbruk.htm
www.algonet.se/~sylve_a/svaneholm.htm

[Henning Aaberg-Jørgensen]

En stor tak til Rune og Eva for hurtige og gode svar!  Jeg er spændt på at granske yderligere i de nævnte kilder.
Til Eva om KAT, det er forkortelsen for katekismuslängderna, som præsterne jo stod for.
Når min ane, Hans Christensson, i husförlängden for Skurup i 1851-55 (Genline 135/290, 1352.7.41900, protokol pg 131) står som boende i Sandåkra nr. 3, Skurup sg, kan jeg så anvende det gamle kort fra 1785 og anse nr. 3 for at være hans bopøl der?  Eller er det helt andre og senere kort, jeg skal anvende?
Tak for lidt mere besvarelse fra jer eller andre!
Med de venligste hilsener
Henning

[Eva Leksell]

Henning, kartan från 1785 måste ju visa hur det såg ut före enskiftet med byarna intakta. Sedan såg det nog rätt annorlunda ut med husen utspridda långt från varandra. Läs vad som står på de sajter jag hänvisade till så klarnar det nog. Jag känner inte till socknen utan har bara googlat mig fram plus att jag har lite allmänt hum om skiftena.

[Henning Aaberg-Jørgensen]

Tak, Eva, for din tålmodighed med mig og mine spørgsmål!  Det er da vist et spændende gebet, vi bevæger os på, i hvert fald for mig, der er lidt ukendt med de svenske forhold fra 1700-1800 årene og gerne vil udforme en slægtshistorie fra den tid.
Venlig hilsen!
Henning

[Birgitta Ehn Norin]

Soldattorp på Värmdö
 
Är det någon som kännner till soldattorpen i Myttinge och Vreta på Värmdö? Carl Johan Norin Ahlbom (1823-1895) var båtsman och ska ha bott på Båtsmanstorp, Myttinge. Carl Johans son Karl Axel Norin Lundberg (1850-1886) var också båtsman i Södra Roslagens båtsmanskompani. Han ska ha bott i Vreta. Tacksam för alla tips.
 
Birgitta Ehn Norin

[Per Eriksson]

Birgitta, båda namnen existerar än idag, som du kan se. Platserna är mycket nära där färjan till Rindö går över Oxdjupet.
 

 
 
//Peppe

[Bo Nordenfors (Nob)]

Detta fanns i Centrala soldatregistret - det har du kanske själv obeserverat, om inte ta kontakt med registeransvarig, se nedan.
 
Aktnummer: RB-02-0113-1850
 
Ahlbom, Karl Johan  [Norin]
  Född:  1823-08-16
  Död:  1895-06-29
 
  Hustru:  Nordström Karolina
  Född:  1826-09-15
 
  Regemente:  Södra Roslagens båtsmanskompani
  Kompani:  2:A
  Socken:  Värmdö
  Rote:  Myttinge
 
 
Aktnummer: RB-02-0116-1873
 
Lundberg, Karl Axel  [Norin]
  Född:  1850-05-11
  Död:  1886-07-22
 
  Hustru:  Andersson Agnes Margareta
  Född:  1841-08-26
 
  Regemente:  Södra Roslagens båtsmanskompani
  Kompani:  2:A
  Socken:  Värmdö
  Rote:  Rindö & Vreta
 
Ansvarigt register:
 
Kontakta ansvarigt register genom att klicka på e-postadressen eller skriv ut den här sidan och skicka den som brev till adressen nedan.
 
 E-post: sten.gillgren@comhem.se
 Adress:  
 
SOLDATREGISTRET UPPLAND
Föreningen Släktforskare i Uppland
Sköldmövägen 15, kv
754 40 UPPSALA
 
 Webbadress: hem.pasagen.se/runslingan
 Avgift: 20:- pr/akt + frankerat kuvert.

[Christina Larsson]

Hejsan
Vet inte om jag har hamnat rätt med min frågeställning. Men jag gör ett försök i alla fall.
 
Jag har en fråga gällande hur/vart man skall hitta vilka som varit bosatta i olika torp i Sverige.  
 
Jag och min min man bor i ett torp (numera ombyggt till permanentbostad) i alla fall så tillhör torpet gården Mälgåsen 1:3 i Jämtland, Revsund. Kan det vara så att detta torp var till för pigor och drängar att bo i, går det att ta reda på sådant. Huvudgården har funnits i min makes familj sedan 1700-talet ungefär.
 
mvh
Kicki

[Marianne Kindgren]

Hej Christina!
 
Mantalslängder kan vara ett sätt, men de upptar tyvärr ofta bara husfaderns namn. Har man tur finns även hustru och barn utskrivna. Torp ligger för det mesta sorterat under huvudgården.
Mantalslängder från 1600-talet fram till 1820 finns inscannade och sökbara från SVAR:s hemsida. Du får åtkomst genom abonnemang.  
Ett annat sätt kan vara om hembygdsförening, lokal släktforskarklubb eller liknande har gjort ägarlängder.
Ett tredje sätt är att du följer torpet i husförhörslängderna och noterar vilka som bott där.
Du kan ju också lägga en fråga under Jämtland och Revsund ovan.
Det finns kanske flera vägar att gå, men det här är vad jag kommer på just nu.
 
Hälsningar
Marianne K

[Leif Gson Nygård]

Hej Kicki!
 
Till att börja med kan du vända dig till Lantmäteriet och dess fastighetsregister (jordregister). Det tog sin början 1908. Dessutom kan du genom lantmäteriets olika förrättningar, och även jordeböcker och mantalslängder, se vem som ägde fastigheten tidigare.  
 
Sedan har du uppbud-och lagfartsprotokollen i domstolsarkiven (häradsrättens arkiv). De infördes från början i själva domboken, men kom senare att samlas under särskilda rubriker i domboken för att slutligen brytas ut och bilda egna volymer. De kallades småprotokoll och fick beteckningen A II. Innehöll inte bara handlingar rörande fastighetsköp och -försäljning. (Lästips: Per Clemensson & Hans Andersson Hembygdsforska! Steg för steg s. 69, 162f).
 
Men när det gäller ett litet torp som ingår i en större fastighet kan det nog vara svårt att veta vem som exakt bodde just i det torpet. Om inte torpet hade ett särkilt namn som kan förekomma i register, längder eller protokoll. Drängstugan var vanligen ett mindre torp, så du kan mycket väl ha rätt i ditt antagande. Sedan fick oftast far- eller morföräldrarna en liten stuga på gården att bo i som gamla. (På den tiden tog vi hand om våra gamla och föste inte undan dem så lätt! De var en naturlig del av den sociala gemenskapen. I alla fall så länge mågen eller svärsonen var fastighetsägare).    
 
Mvh
Leif