Hej Karl Mantalslängderna har länge använts som källa för befolkningsberäkningar, både i äldre och nyare tid. Flera historiker och forskare, bl.a. David Hannerberg har pekat på längdernas mycket bristfälliga redovisning av befolkningen. De bedömdes inte vara fullständiga på något sätt.
Redovisningen har varierat över såväl tid som rum. Lagstiftningen har förändrats flera gånger under 1600-talet angående vilka grupper som skulle befrias från mantalspenningen. Gösta Lext gör en mycket bra genomgång över dessa grupper sin bok: äldre, barn, fattiga och sjuka, adel, präster och lärare, krigsfolk, kronans anställda, ägare till och anställda vid faktorier, sjömän, nybyggare, barnrika m fl. Som synes en ganska stor andel av befolkningen som tidvis var befriade från skatten. Myket bra!!
Flera forskare har gjort enskilda empiriska studier av befolkningen i vissa landsändar. En sådan är Nils Friberg som gått igenom ett antal socknar i Dalarna. Mycket bra!!
Några användbara böcker i sammanhanget:
1) Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Göteborg 1979.
2) Nils Friberg: Dalarnas befolkning på 1600-talet. Sthlm 1954.
3) E G Huss: Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540-1571. Uppsala 1902
4) L-O Larsson: Kolonisation och befolkningsutveckling i det svensak agrarsamhälelt 1500-1640. Lund 1972.
5) H Sundström: Bebyggelse och befolkning i Övre Norrland ca 1300-1600
Dessa böcker borde ge uppslag till hur man genomför och säkerställer en beräkning av befolkningen i nämnda socken.
Lycka till!!
hälsn Jan-Erik Björk