Befolkningsmängd i mantalslängd?

[Karl Holmqvist]

Jag försöker reda ut hur många invånare socknen Nordingrå hade under 1670-talet. I flera verk om Nordingrå står att vid tiden för häxprocesserna (1675) hade socknen cirka 1050 invånare. Kanske är det bara en statistisk gissning?
För när jag kollar i Mantals- qwarntulslängd aff Nordingrå sochen från 1673 så verkar det vara betydligt färre. Är nu lite osäker på om jag tolkar mantalslängden fel.
Det är uppställt i tabeller:
Namn på hemmansinnehavaren (vanligtvis mannen) och sen kolumner för particular, gemene, båtsmän och åldersstigne.
Det finns 158 hemman och antalen i dessa 4 kolumner är 4+625+28+88, dvs 745.  
Visst måste siffrorna i kolumnerna vara inklusive hemmansägaren? Men även om det inte skulle vara det så blir det ju långtifrån 1050 invånare. Kan det ha funnits invånare i socknen som inte fanns med i mantalslängden?

[Jan-Erik Björk]

Hej Karl
 
Mantalslängderna har länge använts som källa för befolkningsberäkningar, både i äldre och nyare tid. Flera historiker och forskare, bl.a. David Hannerberg har pekat på längdernas mycket bristfälliga redovisning av befolkningen. De bedömdes inte vara fullständiga på något sätt.  
 
Redovisningen har varierat över såväl tid som rum. Lagstiftningen har förändrats flera gånger under 1600-talet angående vilka grupper som skulle befrias från mantalspenningen. Gösta Lext gör en mycket bra genomgång över dessa grupper sin bok: äldre, barn, fattiga och sjuka, adel, präster och lärare, krigsfolk, kronans anställda, ägare till och anställda vid faktorier, sjömän, nybyggare, barnrika m fl. Som synes en ganska stor andel av befolkningen som tidvis var befriade från skatten. Myket bra!!
 
Flera forskare har gjort enskilda empiriska studier av befolkningen i vissa landsändar. En sådan är Nils Friberg som gått igenom ett antal socknar i Dalarna. Mycket bra!!  
 
Några användbara böcker i sammanhanget:
 
1) Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.  Göteborg 1979.
 
2) Nils Friberg: Dalarnas befolkning på 1600-talet. Sthlm 1954.  
 
3) E G Huss: Undersökning öfver folkmängd, åkerbruk och boskapsskötsel i landskapet Västerbotten åren 1540-1571. Uppsala 1902
 
4) L-O Larsson: Kolonisation och befolkningsutveckling i det svensak agrarsamhälelt 1500-1640.  Lund 1972.
 
5) H Sundström: Bebyggelse och befolkning i Övre Norrland ca 1300-1600  
 
Dessa böcker borde ge uppslag till hur man genomför och säkerställer en beräkning av befolkningen i nämnda socken.
 
Lycka till!!
 
hälsn  Jan-Erik Björk

[Jan-Erik Björk]

Hej igen Karl
 
Återkommer till Nils Fribergs bok om befolkningen i Dalarna. Friberg har gjort jämförelser mellan husförhörslängderna och mantalslängderna. Och han redovisar som väntat stora avvikelser mellan dessa båda längder:
 
summa antal män och kvinnor  
 
 
                      ÅR                      HUSFÖRSHÖRSLÄNGD        MANTALSLÄNGD
Mora storsocken            1667                        4 374              1 516
Orsa med Orsa finnmark      1685                          2 427                948
Lima och Transtrand      1690                          1 430                589
Floda                      1684                            999                435
Söderbärke med Malingsbo   1695                          3 075              1 273
Husby                      1693                          3 154               1 116
By                      1673                          1 510                579
 
Som synes förefaller antal mantalsskrivna i procent av antalet människor i husförhörslängden uppgå till ca 35-45 %.  
 
Ursäkta att tabellens siffror har hamnat lite snett i förhållande till rubrikerna. Hade ingen koll på hur man gjorde tabellverket.
hälsn  Jan-Erik Björk

[Gunnar Larsson]

Är det någon som vet var man kan hitta familjetabellerna som Nils Friberg arbetade fram till boken Dalarnas befolkning på 1600-talet, särtryck ur Geografiska annaler 1953, utgivet av  Geografiska Institutet vid Stockholms Högskola? Det verkar som att han gjorde sammanställningar över samtliga individer i de undersökta socknarna (Mora, Orsa, Rättvik, Floda, Grangärde, Söderbärke, Hedemora, Husby, Garpenberg, By och Lima) med uppgifter från såväl kyrkoböcker som mantalslängder och tiondelängder under slutet av 1600-talet, se sid 83, tabell IV.
 
Hälsningar Gunnar Larsson