Hur anger jag källan för mikrokort från SVAR?

[Linn Glimberg]

Jag är nybörjare så frågan kanske är fånig men hur anger jag egentligen källan så att andra förstår och jag lätt kan gå tillbaka och kolla. Det är så många nummer. Nu har jag skrivit ex: A:I 23, 41503, kort 10. Finns det andra och bättre sätt? Bör jag skriva sidnumret på kyrkboken också? Det kan ju vara otydligt ibland.

[Jan Jutefors]

Linn,
 
Jag tycker att du ska skriva hänvisning till originalkällan. Det är ingen som vet hur länge mikrokorten finns. Om ett antal år så kanske det finns något annat media och då är din hänvisning till mikrokortet värdelös.  
Du skriver alltså socken, längd, sida i boken. Då går det att hitta även om länden kommer på ett nytt media.

[Weino Sandh]

Hej Linn !
 
Det viktiga är Församling, volym, kort nummer samt sida. Ex: Husförslängd: Församlingnamn AI:23 10/17 p 365, Födelseböcker: Församlingsnamn C:3 5/9 p 170. För att underlätt för dig och andra är sidnummret av betydelse, du kanske vill gå tillbaks och kontrollera. Sidnummret kan som du skrev vara otydligt titta på rutorna före och efter så brukar det lösa sig, har prästen inte skrivit något nummer brukar det finnas tryckta nummer i nederkanten ibland.
 
Mvh
 
Weino

[Gunnell Forsén]

Man kan ju skriva allt: socken, kortbeteckning, vilket kort och sidan i boken samt vilken by. (Absolut sidan i boken annars får du ju leta igenom hela kortet igen.) Det gör jag alltid och har gjort så ända sen jag började släktforska för över 13 år sen.
 
Lycka till!/Gunnell
gunfors@hotmail.com

[Jojje Lintrup]

Att skriva kortnummer är väl helt onödigt, det bara förvirrar! På vissa håll används t.ex. mikrofilmer fortfarande, och kortnumret säger ingenting om var i originalkällan uppgifterna återfinns. Dessutom får vi nog räkna med att en del kort kommer att ändras, om någon får för sig att ta bort de som är gjorda på högkant i framtiden. Inskannat material kommer dessutom att konkurrera ut mikrofischerna så småningom.
Mitt råd är därför att strikt följa den klassiska beteckningen man ordnat böckerna i från början. Alltså:
1) Församlingsnamn (t.ex. Viby eller Viby sn)
2) Läns- eller landskapsbeteckning (det finns flera Viby - ett i Närke, ett i Östergötland...)
3) Volymbeteckning (t.ex. C:I)
4) Sidnummer (t.ex. s.349)
Exempel: Viby (Östg), C:I s.349
Den källhänvisningen kan man inte ta fel på, det finns bara ETT ställe att titta på. Dessutom är det kort och koncist.
Det är dessutom viktigt att du är konsekvent och gör likadant hela tiden! Därför är det bra att hitta ett bra sätt från början.
 
Lycka till!

[Linn Glimberg]

Tack så mycket för alla råd. Tur att jag inte kommit så långt ännu. Det blir ändå en del att ändra bland källorna.  
 
MVH Linn

[Jan Wallander]

Hej Linn!
Egentligen har Du väl fått alla råd som Du behöver men jag vill ändå peka på risken att skriva kortnumret som källa. Det är inte så många år sedan som jag skrev nummer på den mikrofilmrulle som då var höjden av finess och som hade revolutionerat släktforskningen. Jag har fortfarande anor där det står XY452 som källa. Det blir man inte lycklig av! Undrar hur länge det dröjer tills samma sak gäller för mikrokorten...
 
Skriv församling, kyrkbok och eventuellt sida alternativt häradsrätt och ting så kommer Du att hitta källan även i framtiden!
 
Mvh
Jan W

[Christina Blanck]

Jag håller med, notera hänvisning till originalkällan i första hand. Så gör jag också när jag matar in uppgifterna i datorn. Men i mina handskrivna avskrifter ur källan tycker jag det är praktiskt att också ha uppgift om att det t.ex är kort 6/9. Behöver jag gå tillbaka och kolla något går det ju snabbare att hitta sidan då. Fast det förutsätter förstås att man som jag har med sig pärmen med avskrifterna när man forskar, och inte enbart datorn...  

[Alvar Stockhaus 3]

Det är först i sista hand man kan få titta i de gamla orginalböckerna. Däremot kan man få titta i böcker som är kopierade från 35-mm filmen, men de är ju inte mycket bättre än korten. Det som ligger i fotoskugga syns inte nu heller.
 
Jag gör också handskrivna bokstavstrogna avskrifter, men man behöver ju inte ta med sig hela pärmen. Det är också lätt att skicka en kopia till någon kompis om man vill ha hjälp eller hjälpa.
När man har beskrivit när och var en händelse (född/döpt, vigd, dött/begravts, etc) har ägt rum kan man som källa hänvisa till mikrokortet där händelsen är beskriven.  
Jag gör det exempelvis så här:
Det är Ingrid Märta Grafström som dött, 94 år  
Död 1835-08-26 i Rännö TUNA (Y)  
(SVAR: 60646/5  ruta 5/5 V)
Jag anser att det inte är nödvändigt att ange hur månnga kort det ingår i volymen.
Exemplet är taget ur INDIKO.
Kyrkboken TUNA C:2 innehhåller såväl födda, vigda och döda, men det finns inga sidnummer.
 
MVH  Alvar

[Jojje Lintrup]

Hej Linn!
 
Nu blev du väl klokare på en gång!
Skämt åsido, det är inte lätt att få råd i detta forum med alla dessa viljor som gärna tror att de gör rättare än andra.
Jag har åtskilliga års erfarenhet av att vara cirkelledare för nybörjare i släktforskning, och jag har lagt märke till att de som slarvar med varifrån de har fått uppgifter ifrån, de får stora problem och får backa ofta.
Då kan man förstås fråga sig, är det inte bra att beskriva kortnummer och sånt? Mja... Som flera svarat dig, är det risk för att mikrokorten försvinner inom några år. Då har man definitivt ingen nytta av dessa uppgifter. De hänger med i det långa loppet, och ligger liksom lite i vägen när man söker sina källor i framtiden. Skönt att man inte skrev upp alla mikrofilmsnummer, ändå, när jag inte använder dessa längre...!
Gör det enkelt för dig! Spar bara på det viktigaste. Söker du sedan efter en ruta i en mikrofische, behövs inte rutnummer osv, du lär dig hitta snabbt i alla fall! (Det tar lika lång tid att hitta rätt den ena vägen, som den andra, så det kvittar om man har uppgifterna!)
Det enda som är viktigt för dig, är att vara konsekvent, så att du inte plötsligt byter system. För då blir det svårt.

[Alvar Stockhaus 3]

Hej Jojje.
 
Du kanske kan förklara för mig det här med mikrokort och dess eventuella efterföljare?  Vad är t ex skilnaden på BILDEN på ett kort som är gjort på högkant eller liggande? Hur kommer skannade kort att se ut jämfört med de som finns nu? Tror du att de GAMLA kyrkböckerna kommer att vara tillgängliga för att skannas eller kommer skanningen att göras från den gamla 35-mm filmen som Rekolid gjorde åt mormonerna. Tror du att skannat material kommer att bli billigara att använda eller kan det vara någon annan fördel, nämn åtminstone någon. Eftersom du i åtskilliga år varit cirkelledare så kanske du vill besvara mina frågor.
 
MVH Alvar

[Ann Sjöberg]

Hej Alvar
 
Det finns ett företag här i Skåne (www.microsan.nu) som har specialiserat sig på att fotografera av olika kyrkoböcker, domböcker, bouppteckningar mm. De fotograferar direkt från originalhandlingarna. Det jag har köpt därifrån har jag varit mycket nöjd med.  Det har nästan varit lika bra som att titta i originalböckerna.  
 
Jag har ingen mikrokortsläsare men däremot dator. Så därför tycker jag att deras alternativ var ett självklart val för mig när jag har varit väldigt intresserad av en viss församling.  
 
Hälsningar
Ann