Kyrkoräkenskaper berättar

[Alvar Stockhaus]

Vigselboken för Tuna (Y) innehåller endast en vigsel för 1797 men minst tio för närliggande år. Den vigsel jag sökte gick inte att finna. Vid HLA fick jag tipset att kolla i Kyrkoräkenskaper, och där fanns uppgift att den eftersökte hade betalt för vigsel och krona den 17 juni 1797. Vigseln bör alltså ha skett i juni 1797.
Jag skulle vilja veta andras erfarenheter av vad som kan läsas ut ur kyrkoräkenskaper.
Tog kyrkan betalt för alla tjänster och gick de med håven såväl vid bröllop som vid gravöl och barnsöl?
Tog kyrkan ut böter även för annat än löskaläge?

[Carl Szabad]

Alvar: Jag kan i sammanhanget nämna ett registreringsarbete jag just håller på med. För Resele (Y) finns för perioden 1689-1741 86 st vigslar noterade i vigselboken, men i kyrkoräkenskaperna finns 165 st upptagna. Då börjar dessa visserligen 1680 men i fallet Resele är det således ofta de äldre vigslarna saknas i vigselboken, och det kan även vara tvärt om. Det lönar sig alltså ofta att kolla båda källorna.

[Ewa Holmgren]

Går för tillfället igenom kyrkoräkenskaperna för Ekeby församling i C-län. Där talas det om fäder som haft barnsöl och då betalat till kyrkan. Finns det någon regel för hur lång tid det är mellan barnets födelse och barnsölet eller hade man det när det passade. Är det någon som vet och kan berätta?
 
mvh
Ewa Holmgren

[Torbjörn Norman]

Jag läser kyrkoräkenskaper för Björklinge i Uppland under 1800-talets mitt för att tillsammans med husförshörslängderna försöka åstadkomma något i stället för de saknade vigsel och dödböckerna. Det finns mycket intressant men innehållet varierar under olika perioder. Förutom att man kunde skänka t ex tackoffer om man klarat livhanken vid en eldsvåda eller klarat sig oskadd i något krig fanns det prislapparna på kyrkans tjänster. Man hade 3 kolumner i debet och lika många i kredit. För kyrkan, de fattiga och lasarettsmedel.
 
Man får betala för vigseln och insamling görs bland bröllopsgästerna. Får man barn utan att vara gift får man betala för lönnskaläge (ett slags barnbidrag som till 99 % betalas av enbart kvinnor) och kommer barnet för tidigt betalade man för otidigt sängläge. Prästen satt med almanackan i hand. Sedan blev det avgift för dop och dito för den följande kyrktagningen, då kvinnan återupptogs i församlingen efter nedkomsten. Då många barn dog tidigt blev det snart avgift för klockor och listor vid begravnigen och insamling bland gravölsgästerna. Och ringde man ovarsamt så fick man en straffavgift även för detta. Slutligen gavs fattigprocent till de fattiga på bouppteckningen när det gällde vuxna personer.
Brudkronan kunde även hyras ut till vigsel i grannsocknen. Förmodligen är det någon som gifter sig utsocknes. I enstaka fall uttogs även böter för t ex bruten försegling på brännvinsredskap eller olovlig brännvinsminutering.
 
Men det gick också ut pengar. Kyrkan hade ju hand om fattigvården och minst 2 gånger om året utbetalades hjälp till en lång förteckning över socknens behövande. Här kan man även finna uppgifter om dödsfall, t ex när man beställt en likkista av sockensnickaren ett namngivet fattighjon. Det finns även uppgifter om överföring av kostnader mellan socknarna för fattighjon som bor på annan ort. Förutom underhåll av fattigstugan och hemtransport av Collins son från grannsocknen. Man kan få uppgifter om var föräldralösa barn blivit inhysta. Samt vilka som var tvungna att ta hand om socknens värstingar.
Torbjörn Norman

[John Sidén]

Hej Eva!
Enligt 1686 års kyrkolag skulle varje barn döpas inom sex veckor från barnets födelse. Barnsölet var alltså kalaset i samband med barnets dop.
Med vänlig hälsning
John Sidén
präst i Veta på Östgötaslätten

[Erik Fröberg]

Söker f.n. efter fadern till ett oäkta barn f.1845 i Nora sn. Har inte funnit något i domboken och ville därför söka i kyrkoräkenskaperna för Nora. I SVAR hittar jag dock endast dylika för tiden 1634-1682. Finns inga räkenskaper eller kan man finna dem på annat håll?
Mvh Erik

[Torbjörn Norman]

Om de finns bevarade finns de antingen hos Landsarkivet i Uppsala eller på Pastorsexpeditionen i Nora/Tärnsjö (tel 0292-50009).
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Torbjörn Norman]

Om de finns bevarade finns de antingen hos Landsarkivet i Uppsala eller på Pastorsexpeditionen i Nora/Tärnsjö (tel 0292-50009).
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Carl Szabad (Carl)]

Erik! Du skriver inte vilket Nora du avser, men av  kyrkoräkenskaperna att döma verkar det vara Nora i Uppland. Det stämmer att det bara är volym LI:1 som är mikrofilmad, men det finns kontinuerliga räkenskaper bevarade därefter på landsarkivet i Uppsala. Kyrkoarkiven finns med i sin helhet på NAD-CDn.

[Erik Fröberg]

Tack Torbjörn och Carl för Er info!
Var får man tag på NAD-CDn och vad kostar den?
Innehåller den samtliga arkiv?
Mvh Erik

[Carl Szabad (Carl)]

Erik! Den finns i Bokhandeln i Rötter och kostar 725:- (675:- för stödjande medlemmar i förbundet). Den innehåller förteckningar över i stort sett alla svenska arkiv, 170.000 st, där de avdelningar jag själv använder mest är just de kompletta kyrkoarkiven (alltså inte bara mikrofilmade) och SVAR-katalogen.

[Stefan Lundgren]

Hej!
Jag går på Ekonomsisk Historia C på Uppsala Universitet och tänker göra en C-uppsats om ekon förhållanden i en församling(Uppland). Behöver tips vart jag skall vänja mig.
 
I kortform
Räkenskaper för olika församlingar.
Intressanta församlingar:
Husby-Långhundra
Vidbo
Gottröra
Östuna
Danmark
Närtuna
Skepptuna
 
TID: 1880-1900
 
Skicka ev email om ni vill lämna nån information till mig.

[Lilian Frelin]

Interesse-Penningar
 
I kyrkoräkenskaperna i mitten av 1700-talet (Kisa sn, Östg) finns rubriken 'Interesse-Penningar' - relativt stora belopp - tid angiven, t.ex. 5 år. Vad finns bakom den rubriken? Man kommer att tänka på räntor; vilken typ av ränta skulle det i så fall kunna vara?
 
Mvh/Lilian

[Olle Elm]

Interesse är ett ord för ränta. Jmfr under SAOB där man kan söka på ordet.
Kyrkan lånade ut pengar och individer betalade ränta. (SAOB har uppgifter från 1540). Just Kisa är intressant. Har studerat dess kyrkoräkenskaper. Vid en hastig genomgång har jag tidigast antecknat ett lån med intresse från kyrkan år 1665 då Samuel i Fröåsa betalar Interesse Pänningar.

[Lilian Frelin]

Tack för uppgiften och tipset om SAOB. Jaha, det var verkligen så att kyrkan lånade ut pengar - verkade otroligt. Efter rubrikerna om winmarcker och winsädspenningar (utdeb/del av tiondet) står också rubriken 'Utsålt Win' (Kisa LI:1 s 136 1753/54) Sålde kyrkan vin eller hur skall man tolka detta?
 
Mvh/Lilian

[Peter Tunviken]

När jag har tittat i en del kyrkoräkenskaper har jag hittat ordet pallet. I vigselböcker har jag vid en några tillfällen sett att man har betalt pallet. Har det något med vigsel att göra eller är det något annat ord för kollekt eller liknande?
 
Hälsningar, Peter Tunviken.

[Lilian Frelin]

Hej Peter
 
Ordet du söker kanske kan vara (brud-)päll(pell). Under rubriken 'Under skrud och krona' har John Sid?n 16 nov 1999 och Olle Elm 15 sept 2001 behandlat seden.
 
Mvh/Lilian

[Peter Tunviken]

Tack för tipset!
 
Jag går dit och tittar.
 
Peter

[Agneta Sköld]

I Kyrkoräkenskaper för Ölme församling, slutet av 1700-talet, står det (på debetsidan) rad efter rad med korta anteckningar såsom Gårdens namn, ett mansnamn,bröllopsgäster och en summa.
Även Gårdens namn, ett namn samt för hustruns hälsa eller liknande samt en summa.
 
Vad betyder det?
 
Agneta

[Olle Elm]

Hej Agneta,
I Släktforska steg för steg, Clemensson & Andersson, sid 58, under rubriken Kyrkoräkenskaper (L I- L V) kan Du läsa:
I bokföringen över inkomster redovisas ofta gåvor till kyrkan, t ex vid bröllop och begravning, liksom testamenten och avgifter för klockringning och för begagnande av kyrkans bårkläden vid begravning.

[Björn Järhult]

Nu skall jag ställa en fråga som förbryllat mig lite. Forskar för tillfället i Sunne (Värmland) och när jag läser i Kyrkoräkneskaperna (sent 1700-tal) står det Transport: som överskrift på sidorna. Själva sidorna räknar upp en massa personer och vilken by eller gård de kommer ifrån. Dessutom nämns datum samt en siffra, ofta 8 eller 16 men i ibland också 4 eller 24.
 
Kan tillägga att detta är första gången jag kommit i kontakt med kyrkoräkneskaperna. Kanske finns dessa uppgifter i alla dessa böcker?
 
Någon som kan förklara vad detta betyder? Tacksam för svar.

[Carl Szabad (Carl)]

Björn! Transport kallas det än i dag när man flyttar över en summa från slutet på en sida till början på nästa.
 
Summorna, i skilling som det verkar, anger vad de olika personerna betalat till kyrkan. Det brukar också anges av vilken orsak kyrkan fått pengarna, och det är det som är den största behållningen med räkenskaperna. Insamling vid barnsöl, vigselpenningar eller testamenten är nästan en lika bra hjälp som födelse-, vigsel- och dödböckerna. Ofta börjar dessutom räkenskaperna tidigare än ministerialböckerna.

[Björn Järhult]

Tack för hjälpen. Mina kunskaper kring bokföring avslöjades dock på ett nästan pinsamt sätt :-)
 
Nu ska jag leta igenom ett antal böcker och se vad jag kan finna.

[Kristian Dreij]

Om en person nämns första gången 1631 i kyrkoräkenskaperna, kan man då säga något om hur gammal han borde vara då på ett ungefär? Hans far finns nämnd tidigare och de nämns parallellt ett antal år framöver, så det är inte frågan om någon nyinflyttad i socknen.
 
Personen i fråga dör 1685, hans änka 1692 och hans två döttrar gifter sig på 1680-talet. Jag har inga åldersangivelser på någon av familje medlemmarna.
 
Hoppas på hjälp å synpunkter

[Carl Szabad (Carl)]

Kristian! Det beror på av vilken orsak han gett pengar till kyrkan. Om det är brudpengar, dvs att han gift sig, kan man gissa att han är född någon gång mellan sekelskiftet och början av 1610-talet. Om han som vild tonåring får böta för otidigt sängalag kan han vara några år yngre.
 
Det som känns underligt är dock att döttrarna gifter sig först på 1680-talet. Det stämmer inget vidare kronologiskt. Ska de kunna reproducera sig bör de inte vara födda tidigare än ca 1650 och då skulle fadern ha varit gift i bortåt 20 år redan.

[Olle Elm]

Hej,
Hur gammal en individ är för att antecknas i kyräk finns det nog inget säkert svar på. Möjligen varierar det i olika landsändar.
Men, jag tror man kan anta att han inte står som Per Jönsson i Boda 1631, utan angivelse som gossen, drängen eller liknande, om han är helt ung.  
För att lösa Din speciella fråga skulle jag sätta upp en bild på ett papper över olika generationer - Det kanske är en ana som Du har ättlingar till som har en födelse eller dödsangivelse i senare generation. Därefter kan Du gå bakåt igen och göra sannolihetsberäkningar om ålder. Att de båda döttrarna gifter sig på 1680-talet är intressant. Om båda inte gifte om sig, bör de varit c:a 20 år. Det är en utgångspunkt att laborera med ...och jag håller med Carl - som jag nu ser har svarat medan jag skriver - att det är något lurt med de båda systrarnas giftermål på 1680-talet ...
Vänligen,
Olle Elm

[Kristian Dreij]

Jag tyckte också att det glappade lite kronologiskt. Men helt rätt Olle så står han nämnd som P son i Gullbrohult(Nässjö sn) 1631, först 1635 står han som Lars. Hans döttrar Elisabet och Sara, som jag antar är hans, jag har inget egentligt bevis förutom att de kommer från gullbrohult vid vigseln och det finns bara en Lars där vid den tiden, gifter sig 1681 resp 86. Elisabet som gifter sig 1681 hade en son från ett tidigare giftermål. Sara är benämnd piga i Gullbrohult.
Saras make skalmejblåsare Per Torsson är född ca 1655, då han dör 1724 69 år gammal. Sara dör själv 11/12 1690 antagligen i barnsäng.  
 
Jag får leta vidare och se vad jag kan hitta om Elisabets familj, kanske kan få en åldersangivelse på henne från hennes dödsnotis.
 
kristian

[Lena Larsson (Lenala)]

Hej!
Läser i kyrkliga räkenskaper för Ås socken i Småland att en man 1714-10-17 skänker 16 öre till de fattiga på sin hedersdag. Kan jag anta att detta var en gåva i samband med vigsel?
Vigselboken saknas för detta år, så det vore bra att få höra en åsikt om detta.
 
Hälsningar Lena

[Elisabeth Thorsell]

Det var säkert vigseln det var fråga om, det har jag sett på andra ställen i Småland.

[Lena Larsson (Lenala)]

Tack, Elisabeth.
Det var bra att få bekräftat av en erfaren forskare, det är sådant man behöver när man ser något nytt.

[Mikael Persson]

Jag har sett uttrycket i Hälsingland också, och vid jämförelse så fann jag också att det troligen var vigseldagen som det rörde sig om.  
 
Hälsningar,  
Mikael!

[Lennart Almkvist]

Hedersdag enligt SAOB: dag som är ärofull för ngn; dag som medför stor ära l. heder för ngn; bemärkelsedag på vilken ngn (bör) hedras l. hyllas l. firas. Bröllopsdag nämns speciellt.  
 
Jag har sett kyrkoräkenskaper för vigda i början på 1700-talet (Östergötland) uppställda med tre kolumner: Brudefolk med Brudkronopenningar sampt hwad de gifwit på deras hedersdag, jämwähl hwad i samqwämet till dhe fattige ähr församblat. Alltså både till kyrkan och fattigkassan.
 
mvh Lennart

[Thomas Strindberg]

Det pratas ovan om att man tog betalt fsr klockor och lister alt  
klockor och listor.
Men vad menas egentligen med det. Just ordet klockor kan man  
ju gissa har att gsra med klockringning, men vad menas med  
listor?
 
tack pO fsrhand,
thomas

[Eva Leksell]

Svar finns under Språk, ord och namn: Äldre ord och uttryck: Bårlist

[Thomas Strindberg]

hO. Tack! :-)

[Jonas Öhlund]

Hittade denna tråd när jag googlade på fattigräkenskaper och undrar om någon här kan hjälpa mig vidare med mitt problem?
 
I en bouppteckning för paret Lars Olofsson/Lindström och Ingeborg Jonsdotter framkommer det att:
[...]efter Ingeborg kan finnas eme[-]  
dan hon i lifstiden ärhålit underhåll  
från Åby Fatighus[.] Egendomen upp[-]  
gafs af enkan Anna Nilsdotter hos hwilken  
de till döden bode som warnades alt  
hon om händer hafde Redelingen uppgifva  
hwar efter uppteckning före togs
 
Som Torbjörn Norman skriver ovan så var det kyrkan som hade hand om fattigvården, kan det, i detta aktuella fall gå att hitta information om utbetalningar till Ingeborg från krykan? Vad ska jag förvänta mig av dessa räkenskaper och hur hittar jag rätt bok samt hur hittar jag i dem på ett effektivt sätt? Det lilla jag bläddrat gör mig alldeles vimmelkantig av alla debit och credit noteringar. Tycker knapp jag ser några namn noterade när jag försöker leta?
 
Ja som ni förstår på frågan undrar jag om någon med mer erfarenhet av fattigvården kan guida mig vidare? Paret bodde i Stora Åby, Östergötland.  
Bouppteckningen finns här om någon vill läsa själv: Lysings Häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvsskiften, F II/14 (1793-1795) bild 501 (svar), den 18 maj 1795.
 
All hjälp mottages tacksamt!
 
Vänligen,
Jonas

[Eva Dalin]

Hej Jonas.
 
Anledningen till att kyrkvärden var närvarade vid Lars och Ingeborgs bouppteckning var
att bevaka kyrkans intressen i dödsboet. Ingeborg hade någon gång fått hjälp från kyrkans fattigkassa.
Vanligtvis  gavs fattighjälp mot att motsvarande värde återlämnades till fattigkassan efter understödstagarens död.  
T ex kunde  den dödes kläder fördelas mellan andra behövande i socknen.
Jag tror inte du kan hitta några uppgifter om detta i de bevarade kyrkoräkenskaperna.Där refereras till  
fattigkassan men  räkenskaper därifrån finns först en bit in på 1800-talet.
Kanske du kan finna något i sockenstämmans protokoll som är  bevarade t o m 1782 i E:I men från 1783 och framåt,  
som skulle vara  aktuella för Ingeborgs del,  ännu inte är skannade.
Vid sockenstämman dryftades även fattigärenden och besluten noterades. Man bestämde vem som skulle tas in på fattighuset
 och vem som skulle få fattighjälp.  Tyvärr finns inte  beslutsunderlagen bevarade, den  fattiglängd som man korrigerade vid  
stämman 1782 och använde vid fattigmedlens utdelande har gått förlorad.  
AD Stora Åby EI:1 (1746-1823) Bild 330 / sid 639  
SVAR Stora Åby kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00351/E I/1 (1746-1823), bildid: C0018331_00346
 
MVH
Eva Dalin