Flyttningslängder

[Essan Gradhman]

Jag funderar över varför inte ALLA personer som flyttade in eller ut  
ur en församling registrerades i flyttningslängderna?
 
Jag har bevis för att Theodor Gradman t ex bodde i Tölö en tid (hfl),  
men jag kan inte hitta honom som inflyttad!
Jag har skriftliga bevis på att han fanns i Ysby 1838, i Värö 1844 och i  
Tölö 1847, men ingenstans hittar jag honom i flyttningslängderna.
 
Det här gäller alltså B-serierna. Där borde väl ALLA flyttningar noteras eller....??
Likaså är det i Gbg domkyrkoförsamling där Gustav Gradman flyttar  
in 1797. Han flyttar aldrig ut, han dör inte där och han finns över huvud taget inte där!?!
Kan någon förklara?
Mvh
Essan

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Det finns en plats som heter  Gradmansplatsen i S:t Pauliområdet i Göteborg.
 
Är det någon av Dina Gradmans, som gett upphov till det namnet?
 
Hälsn. Eivor

[Åke Tilander]

Hej Essan!
 
Jag tror att det fanns präster som tyckte att det räckte om man noterade i HFL. Det gäller särskilt pigor och drängar som bodde kort tid. Jag har också stött på att i flytningslängderna noterades endast finare folk.
 
Det kan också ju bero på att personen själv inte anmälde sin flyttning och därför inte finns noterad. Till och med kan det ju vara bekvämt att försvinna ur folkbokföringen och kanske slippa skatt på det sättet! Ibland kunde det ju kanske vara så att man tillfälligt besökte någon några veckor och sedan blev kvar längre tid så att det tillfälliga besöket blev en flytt till slut. Då kanske man glömde, eller inte brydde sig om, att anmäla sin flytt.
 
När det gällde studenter och gymnasieelever (om jag nu minns rätt) så fanns det en rättighet att inte skriva sig på studieorten eftersom man, så att säga, bara vistades tillfälligt där.

[Essan Gradhman]

Eivor!
Ja, det är en av mina Gradman! Johan Andersson Gradman som bl a ägde  
tobaksfabriken Gubbero. Den övertogs senare av Minten och Mintens gata  
finns också. Gator finns även efter andra inblandade i släkten t ex Prytz.  
 
Åke!
I det här fallet var det faktiskt tvärtom! Det är s k finare folk  
som saknas! Thedor Gradman var häradsdomare, senare häradshövding.
Likaså är det präster och prästänkor jag saknar flyttningar för,  
så den teorin kan ju inte stämma. I alla fallen gäller det borgare  
eller prästfamiljer som saknas i flyttnigslängderna.
Mvh
Essan

[Anders Ryberg]

Borgare vet jag att man kunde vara på annat ställe än man bodde, så det kan förklara den biten.

[Essan Gradhman]

Jag tror inte att jag förklarat riktigt! När det gäller Theodor Gradman  
finns det t ex flyttningsbetyg från Tölö till Åmål. Men likväl ingen  
utflyttning från Tölö i B-längden.
 
Jag har hans brev som är daterade och skrivna från de fyra olika  
orterna mellan åren 1838-1847. Jag har också kopior av hans privatbrev från de  
olika orterna. Likväl finns han bara antecknad i hfl ett år i Tölö.  
Varför finns han inte i nå?n av de andra orternas hfl eller B-längder?  
Jag blir inte klok på det här....
 
Och var tog guldsmedsgesällen Gustav Gradman vägen som skrevs in  
i Gbg domkyrkoförsamling?
Han flyttade aldrig ut-dog inte- och fanns inte heller i församlingen?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Essan,
 
Det är ju tänkbart att de bytt namn.
Det finns bl.a. en Theodor Grauers, handlande, i Göteborg.
På cd:n 1890 bor nästan samtliga Gradmans i Norra Sverige.
1970 finns det ingen med det namnet. Konstigt.
 
Hälsn. Eivor

[Essan Gradhman]

Hej Eivor!
Nej, ingen har bytt namn, åtminstone av männen.
Jag har koll på de flesta när dom dör.  
Eftersom Theodor är 46 år när han gifter sig, kan han ju varit gift tidigare.  
Alltså vill jag följa honom hela tiden för att ha fullständig koll.
 
Släkten dör ut i Ångermanland på 1950-talet. Så jag har t ex fått ta tillbaks namnet.  
Därav h i mitt namn...  
PRV godtog inte namnet annars.
Mvh

[Anna-Carin Betzén]

Apropå Essans inledande fråga, så lade jag för ett tag sedan märke till formuleringen på baksidan av tryckta flyttsedlar från tidigt 1800-tal, om att tjänstehjon enligt legostadgan är skyldiga att ta ut flyttbetyg och inom viss tid uppvisa det för arbetsgivare och präst på den nya orten, och vilka böter som annars utdömdes.  
 
Det jag hakade upp mig på var just detta att de tryckta reglerna gällde för tjänstehjon och inte för alla som flyttade. Kanske en del präster tog det såpass bokstavligt att de inte brydde sig om att kräva samma pappersexercis av välbeställt folk?

[Essan Gradhman]

Hej Anna-Carin!
Det där var en intressant notering. Du har säkert rätt i ditt antagande!
Jag tackar!
Mvh
Essan

[Leif Gustafsson]

Hej, jag har nyss börjat forska så smått i släkten, och har stött på ett problem som någon kanske har ett svar på.
Jag har funnit personer som jag följer i 1890 års folkräkning,i Timmele resp. Södra Ving i Älvsborgs län.
Tyvärr så är dessa församlingar i 1900 års räkning ännu ej registrerade,Så där var det stopp.  
Jag tänkte försöka med utflyttningslängder, och hittar dom i SVAR- katalogen, men av någon anledning så sträcker sig alla Utfl. bara fram till 1894!  Är det nån som vet varför?  Skedde någon förändring av systemet vid den tiden, och finns 1894-1910 någonstans ?

[Eva Dahlberg]

Ja, de finns på pastorsexpeditionerna om de ännu inte lämnats in till landsarkivet. Älvsborgs län är ännu inte systematiskt inlämnat till landsarkivet, enstaka församlingar kan tillfälligt ha lämnats in. Men däremot är t.ex hela Småland och Östergötland inlämnat till landsarkivet i Vadstena (man började norrifrån, så allt från Norrbotten ner till Småland är inlämnat om man generaliserar, inlämning pågår i Stockholms och Värmlands län).  
 
Alla kyrkböcker fördes fram till 1991, kontinuerligt (födda, vigda, döda, konfirmation, flyttningar, församlingsbok - inte bara vart tionde år SCB-församlingsboksutdrag utan det finns böcker 1895-1905, 1906-1911 osv eller hur det ser ut i dina församlingar). Men när mormonerna filmade på 1950-talet fanns det inte inlämnat och det var väl fortfarande sekretess dessutom på en del, så de kunde inte filma det.
 
Om du vill se hur det ser ut så kika på en församling som är inlämnad, i SVAR-katalogen på Internet www.svar.ra.se eller i Nationella Arkivdatabasen, www.nad.ra.se). Titta t.ex. på Nederkalix så ser du vad som kan finnas tillgängligt. Har en församling någon av böckerna filmade till 1934 så får man låna hem hela volymen. Sedan 2003 skannar man i stället.
 
Hälsningar,
Eva
PS. Jag rekommenderar en artikel jag skrivit i Släkthistoriskt Forum nr 3 och 4/2003 om du är intresserad av 1900-talets källor.
 
PS igen. 1991 är alltså året som kyrkans folkbokföring flyttades till Skatteverket. Därefter är kyrkböckerna medlemsregister för de som är medlemamr i Svenska kyrkan.

[Leif Gustafsson]

Tack Eva, så det är så det ligger till.  Jag hade ju för mig att det mesta var inlämnat redan.  
Jag kommer väl så småningom att resa runt lite i Sjuhäradsbygden,som är mitt speciella intresseområde. Och besöka bl.a. Stadsarkivet i Borås och
Borås stadsbibliotek. Och det blir nog ett och annat besök på olika  
pastorsexpeditioner också. Plus förstås rundtur i byar där mina släktingar en gång levde.  Detta senare är ju det mest intressanta i hela släktforskningen egentligen. Inte minst därför att jag själv tillbringade några somrar där som barn, för över femtio år sedan.
Och sedan är det ju vår historia förstås.
 
En liten besvikelse som man nog delar med många andra är att man nu  
ångrar att man inte var nyfiken och frågade mer så länge de äldre levde.  Men trots det, man finner tillräckligt mycket intressant,även om det bara är enklelt folk.

[Leif Gustafsson]

Hej igen Eva.  Jag tog en titt på NederKalix som du rekommenderade, och det var inte dåligt.
Men det påminde mig också om ett litet problem med de här SVAR- katalogerna.  Man saknar information om innehållet.  Jag hittar här t.ex.   Församlingsböcker, Församlingsböcker enl. lösbladssystem,Församlingsböcker avställda blad,
Utdrag ur församlingsböcker,Församlingsliggare,Församlingsregister.. ja det är nästan komiskt.  Men vad innehåller dom? Är allt detta bara en uppräkning av de där boende? En kortfattad beskrivning vore kanske möjlig att få med? Jag får väl skriva till SVAR om det.
 
Apropå en annan sak, Jag letade efter Släkthistoriskt Forum här på Helsingborgs Stadsbiblioteks websida, utan resultat tyvärr. Men kanske var det bara dåligt organiserat,dom har ju numera sin sida gemensamt med kommunen.

[Eva Dahlberg]

* Församlingsböcker är som husförhörslängderna (ser likadana ut).  
* Utdrag ut församlingsböckerna gick till SCB, gjordes vart tionde år och är det som t.ex. ligger till grund för de s.k. folkräkningarna (mest känt för 1890 och 1900)
* sedan gick man ofta över till lösbladssystem (från 1968) men dem är de ändå sekretess på så de får du inte tittat i själv, och därmed inte så mycket att bekymra sig om  
* församlingsliggare är ett register över personakterna (också lösblad, upprättades från 1947).
 
Se även Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Församlingsbok.
 
Hälsningar,
Eva

[Anders Ellerstrand]

En fråga om flyttlängder. Jag stöter ofta på att då en person flyttar mellan två socknar så stämmer inte ut- och inflyttningsdatum i respektive socken.
 
Det finns till och med exempel på att en person flyttar in i nya socknen innan han flyttat ut från gamla.
 
Hur ställer man sig till detta, och hur bokför man det?
 
Ofta är flera personer bokförda samma datum och man får en känsla av att prästen förde dessa böcker då och då oavsett när flyttningen faktiskt skedde.
 
Kan man generellt säga om ut- eller inflyttning är mest korrekt?

[Lars-Erik Gustavsson]

Det är inte alltid flyttningens faktiska datum som anges i flyttlängderna utan ofta är datumkolumnen betecknad med inskrivningsdatum, d.v.s. det datum som inflyttningen skrivs in i inflyttningssocknens inflyttningslängd, och motsvarande utskrivningsdatum för utflyttningslängder. Då blir det ju ett glapp mellan de två datumen beroende på när den flyttande lämnar in flyttattesten till pastorsexpeditionen. Ibland kan det finnas två datumkolumner: en för flyttattestens datum och en för den faktiska flytten. Så det kan alltså röra sig om tre olika datum som kan förekomma i längderna.
 
När det gäller tiden fr.o.m. slutet på 1800-talet har jag en känsla av den faktiska flytten skedde först och att begäran av flyttbetyg och inlämnandet av det samma sker vid ett senare tillfälle, kanske efter påtryckning från arbetsgivare, präst eller annan myndighetsperson. Detta grundar jag på att barn kan vara införda i inflyttningsförsamlingens födelsebok innan familjen oficiellt har flyttat dit.
 
Det är nog svårt att ange vilket datum som är mest korrekt så lösningen kan vara att ange ett ungefärligt datum eller kanske att ange endast månad för flytten.

[Anders Ellerstrand]

Tack Lars-Erik!
 
Jag har nog funderat i samma banor. Skönt att få det bekräftat!
 
Anders

[Marianne Magnusson]

Hej,kan man vara säker på att en person verkligen flyttade från församlingen om han var inskriven i utfl.längden ? Hur gjordes om han ångrade sig, ströks namnet eller blev man inskriven som inflyttad igen ?? Finns det någon som vet ?
mvh Marianne M.

[Per Eriksson]

Marianne, jag tror inte man kan vara SÄKER på någonting i gamla kyrkböcker. Inte om man grundar det på EN notering. Det finns massor av fel i böckerna. Det gäller att hitta så mycket anteckningar som möjligt om personen, och dess anhöriga. Därefter får man lägga pussel.  
 
Jag tror man ska se flyttlängder som ett bevis på att personen har bett om flyttbetyg. Men man kan inte vara säker på att de verkligen flyttade. Dessutom kan man vara än mindre säker på att de verkligen flyttade dit de uppgav när de sökte flyttintyget.
Jag har ett otal exempel i min egen forskning.
 
Men det är ju ändå en bra grund för fortsatt letande.
 
//Peppe

[Marianne Magnusson]

Tack Peppe för din info; Jag letar efter min ffmf som begärde flytt.attest till Danmark tills. med en vuxen son; Sonen har jag funnit i Danmark, men ej fadern - vet inte vart han tog vägen ... Jag får väl fortsätta att undra!

[Anna-Carin Betzén]

Hur ska jag tolka det när en kvinna och hennes spädbarn har lite olika utflyttningsdatum - kan det vara så att flyttbetyg har tagits ut i två omgångar, kanske för att hon inte har tänkt på att barnet behövde ett också? De flyttar från orten där hon arbetat, och hem till hennes föräldrar och syskon.
 
Kvinnan noteras i församlingsboken som utflyttad 1920-12-31. Hennes uä barn som är mindre än en månad gammalt, står däremot som utflyttat 1921-01-10. Är det troligt att de i praktiken båda har varit kvar tills även barnet fått sitt flyttbetyg?

[Anna-Carin Betzén]

1930-talets församlingsböcker är ju inte tillgängliga online på SVAR än, däremot flyttlängderna. Hur är de förda vid den tiden - innehåller de bara sidhänvisningar till församlingsböckerna, eller kan man utläsa något om adresserna som personerna flyttar till/från? Jag funderar på om det vore idé att ta ett kortare SVAR-abonnemang enbart för att kunna slå i flyttlängderna.
 
(Meddelandet ändrat av acb den 01 juni, 2008)

[Anders Ryberg]

Addresserna de flyttar från och till framgår på vissa håll.

[Leif Tordbäck]

In- och utflyttningsdatum har diskuterats på Anbytarforum under flera olika rubriker. Jag tolkar svaren så att inskrivet flyttdatum oftast svarar mot det datum då noteringen utfördes av prästen eller någon annan.
Men nu undrar jag hur detta datum normalt förhöll sig till den ”fysiska” flytten, speciellt vid inflyttning? Vad initierade själva noteringen, visade den inflyttade själv ett dokument när han väl var på plats i den nya socknen? Kunde det t.o.m. hända att inflyttningsdatum blev noterat innan personen var fysiskt på plats?
Anledningen till mina frågor är egentligen ett faderskapsmål 1911. En ”misstänkt” far har ett utflyttningsdatum från en socken 18/4 och ett inflyttningsdatum i en ny socken 3/5. En ogift flicka får ett barn i den första socknen 16/3 påföljande år, d.v.s. c:a 10, 5 månader efter mannens inflyttning.
Är det någon som helst chans/risk att han är far med tanke på dessa datum?
Undrar Leif

[Leif Lundkvist]

Hej Leif!
 
Normalt uttogs flyttattest och detta datum antecknades, själva flytten företogs, och flyttattesten avlämnades i nya socknen och detta datum antecknades där, men avvikelser är inte ovanliga. Kan han ha gjort en söndagsutflykt, sådana står ju inte i kyrkböckerna?
 
Hälsningar
Leif

[Leif Tordbäck]

Tack Leif!
Här finns förstås många möjligheter, söndagsutflykten kan t.o.m. ha gått i andra riktningen.
Sanningen blir nog svår att konstatera utan modern DNA-teknik.
MVH Leif

[Moderator Källor]

Två inlägg flyttades till Läshjälp » Västergötland » Södra Säm » Södra Säm A1:10 (1891-1899) sid 141.

Ett inlägg flyttades till Släktnamn » Övriga släkter - N » Norberg.

Ett inlägg flyttades till Språk, ord och namn » Förkortningar » TI.

Två dubblerade inlägg raderades.

[Jan Claesson]

Hej!
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med uppgift om var jag kan hitta datum osv för när min pappas farmor flyttade från Kalmar Slottsförsamling. Hon hette Maria Sofia Petersdotter, född 1866-05-28 i Arby församling. Hon flyttade 1882-10-28 till Kalmar Slottsförsamling enligt Kalmar slottsförsamling BI:3 (1861-1884) Bild 65 och Arby BI:3 (1861-1886) Bild 66 / sid 117. Hon gifte sig 1889-10-20 i Örgryte församling.
Mvh Jan

[Leif Lundkvist]

Något är fel, för den Maria Sofia som flyttar och finns i Kalmar slottsförsamling AI:15 (1874-1884) Bild 77 / sid 69 (AID: v22783.b77.s69, NAD: SE/VALA/00176) är född 1841-05-25. Hon flyttar dit på bröllopsdagen. Inte heller hittar jag vigselnotisen, var finns den?

[Jan Claesson]

Hej Leif!
Tack för svaret fast det kan ju inte vara "min" Maria Sofia eftersom födelsedata inte stämmer.
Hennes vigsel 1890 fick jag från Örgryte AI:29 (1890-1897) Bild 99 / sid 1093 (AID: v27586.b99.s1093, NAD: SE/GLA/13678).
Jag har sökt i inflyttningslängden för Örgryte men inte hittat henne.

Hälsningar
Jan

[Eva Dalin]

Som vanligt gäller att man ska leta  i alla längder bakåt. Då får man "hela bilden".
Maria Sofia kommer till Örgryte från Göteborgs Haga. Dit hade hon flyttat från Stockholm och Adolf Fredriks församling.
Örgryte (O) AI:24 (1885-1890) Bild 104 / Sida 891
Göteborgs Haga (O) BII:1 (1883-1894) Bild 170
Göteborgs Haga (O) AI:6 (1885-1895) Bild 183 / Sida 189