ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Katekismillängder: Vad exakt kollade man?  (läst 4483 gånger)

2009-11-17, 21:38
läst 4483 gånger

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag har en fråga som rör INNEHÅLLET i katekismilförhören och om det finns eventuella referenser till lagar och förordningar som styrde innehållet i dessa förhör. Dvs vad EXAKT var det man tog upp i fölrhören. Vilka betygskriterier hade man för barnen vid läxförhören av innantill-läxorna. Etc... Texten är tolkad, min fråga rör inte texten utan innehållet i förhören runt 1698.
 
Kan någon mer om detta?
 
(Här är förhören jag studerar nu. Väsby 1698 och 1742.)
 
GID 1408.28.71700 Barn 1698
GID 1408.28.70700 Vuxna 1698
GID 1408.28.72100,  Väsby katekismillängd 1742.

2009-11-18, 21:04
Svar #1

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
På tal om detta. Jag vill informera att Sveriges kyrkolag från 1686 numera finns ute på nätet. I en version google lagt ut!  Studerar den för att finna svaren på mina frågor!
 
http://books.google.com/books?id=A94KAAAAYAAJ&dq=Sveriges+Kyrkolag+Af+%C3%A5r+16 86&printsec=frontcover&source=bl&ots=dSABDbg8_7&sig=R_1R2w8W3hWcCYSeab1VcqO-vjY& hl=en&ei=MFEES8jOAdKK-QaH7tStCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CBMQ 6AEwAg#v=onepage&q=&f=false

2010-08-29, 13:55
Svar #2

Utloggad Tomas Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2022-07-30, 14:25
    • Visa profil
Jag försöker fördjupa mig i husförhörslängdernas uppgifter om vilka kunskaper folk hade i katekes, kristendomsförståelse, läsning o.s.v. Det har varit aningen svårt för jag har inte hittat någon bra och samlad beskrivning över vad husförhörslängdernas rubriker och betyg egentligen betyder och står för. Har googlat och läst i en del läroböcker och ordböcker för släktforskare men det är mest bara brottstycken och ytlig kunskap man får. Lite förvånande med tanke på vilken fantastisk källa till kunskap om svunna tiders människor längderna är.
Är det någon som känner till litteratur eller internet-länkar där man kan få veta mer?
 
Har genom mitt googlande och läsande lyckats lista ut vad de flesta av längdernas rubriker står för och i Luthers lilla katekes förstås hittat Decalogus  (buden), Symbolum Apostolicum  (trosbekännelsen), Tabula Oeconomica  (hustavlan), explicationes  (förklaringarna) o.s.v. Men en del vet jag inte vad det är. Vad var exempelvis dicta scripturae sacrae  (de heliga skrifterna/bibelspråken) egentligen och var återfanns dessa? Skulle man kunna rabbla upp texterna utantill, skulle man kunna läsa dem innantill eller skulle man återge dem med egna ord? Att få gott betyg på Qvaestiones  (frågorna), innebar det att man kunde alla uppemot 300 frågor som finns i Luthers utveckling av lilla katekesen. Och vad innebar de olika omdömen som förekommer (skillnaden mellan simplex och explicato  t.ex)?
 
Det är den typen av mer konkret kunskap jag är ute efter, sånt som säger vad det egentligen handlade om. Det lilla jag hunnit lära mig om allt vad 1600-1700-talets barn och vuxna lärde sig och kunde har förändrat min bild av den tidens folk ganska mycket. Men jag vill veta mer.

2010-08-30, 13:47
Svar #3

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag letar också efter mer detaljerade beskrivningar av vad som ingick i husförhör. Man skulle rabbla upp texterna utantill. Förhör gick ut på att först se vilka kunskaper folk hade utantill (av Luthers katekes, det är här hustavlan, bibelcitaten (eg. Luthers förklaringar till bibeln), etc kommer in), sen se om man kunde läsa och sist om man kunde skriva.
 
Jag vet också vad de olika delarna av katekesförhöret står för numera, men det saknas en bra sammanfattande beskrivning över delarna.
 
Om betygen så varierar dem. Ett bra tips är att kolla prästens/klockarens och kyrkofaddrernas barn och se vilket betyg de får och jämföra med det betyg ett fattighjon får. Då brukar man kunna lista ut vad som är högsta betyg, medel och underkänt.
 
Sen har jag haft samma funderingar om exakt VAD man frågade om. Tex vilka frågor man exakt frågade. Jag har inte hittat exakt litteatur om detta.
 
Men jag har lite mer anteckningar hemma (är inte där nu). jag återkommer senare.

2010-08-30, 14:15
Svar #4

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag föreslår att vi bägge lägger upp lite länkar och texter och sånt som förklarar vad man undersökte i katekesen. Fler personer har efterforskat denna information som är svår att få tag på.
 
I kyrkan skulle prästen som nämnts läsa upp trons huvudstycken. Snart krävdes också, att han skulle hålla dels särskilda predikningar över katekesstycken, dels förhör i kyrkan med dem, som kallats att by- eller rotevis infinna sig där före högmässan. För dessa förhör skulle prästen upprätta en särskild förteckning, vilken, som det heter i de för Västerås stift antagna bestämmelserna, skulle upptaga namn på föräldrar, husbönder, matmödrar, barn och tjänstefolk ... ty därmed får man veta vad för profit vart och ett hus gör och huru gudliga och skickliga de äro. På detta sätt lärer man också veta, vilka värdeligen kunna avlösas från sina synder. I denna förteckning, som senare utvecklades till den s. k. Husförhörslängden, antecknades betyg över kristendomskunskapen. I Västerås stift användes på 1600-talet följande skala: väl, tämligen, något. På andra håll förekom t.e förkortningar, som anges i filmen v(äl), f(öga), hj(älpligt), enf(aldigt), varvid är att märka, att enfaldig i äldre tider vanligen betyder enkel; enf i kolumnen för begrepp bör alltså tolkas så, att vederbörande kan svara på enkla förståndsfrågor.
x.
de
Det bruk som uppkommit i de olika stiften fastställdes för hela riket i 1686 års kyrkolag, som bl. a. föreskriver, att prästen skall föra en förteckning på socknefolket hus från hus, gård från gård. För dessa längders utveckling blev Kongl. Tabellverkets upprättande 1738 av stor betydelse. Bland de tabeller, som prästen skulle föra, fanns en över folkmängden i varje församling, och till grund för den låg just husförhörslängden, som nu måste bli utförligare än tidigare. Som bekant anses den svenska
folkbokföringen vara den äldsta i världen.
Kyrkolagen ålägger också kyrkoherden att besöka sina åhörare det ena huset efter det andra, när de å båda sidor hava bekvämlig tid och lägenhet. Han skulle därvid undervisa de gamla om e frågor, som han vill dem i kyrkan förehålla, på det att de må vara beredda på tjänliga svar och föregå ungdomen med goda exempel. Dessa hembesök i undervisningssyfte utvecklades sedan till de bekanta husförhören, även om sådana på sina håll förekommit redan före kyrkolagens tillkomst.
 
...
 
Förutom textorden, Luthers förklaringar och katekesutvecklingen (det är den senare som utgör den egentliga långkatekesen) innehåller katekesen bl. a. ett antal böner och den s. k. Hustavlan som är en samling bibelspråk för olika stånd och familjemedlemmar. Flera katekesupplagor innehöll dessutom upplösning i frågor och svar av bl. a. förklaringsstyckena. Exempel på sådant stoff lämnas också i filmen (farmor i torparstugan, se texten nedan).
 
http://www.sli.se/prodimages/33/image/Husf%C3%B6rh%C3%B6ret.pdf
 
**********************
 
StalndslErsr i stormaktstidens Sverige
Vid 1600-talets börjanvar ståndsläranmer aktuelli Sverige ännågonsin. Ståndsideologin
framträdde då med kraft i två huvudvarianter: en lutherskt-kyrklig
och en politiskt-f~nktionell.I~ 'd essa båda ståndslaror drogs riktlinjerna upp
över hur samhället borde bara organiserat samtidigt som samtliga samhallsmedlemmar
gavs en bestämd och motiverad plats i samhallsorganisationen.
Den lutherskt-kyrkliga ståndslaran byggde på den lutherska samhällssynen,
som presenterades i Luthers lilla katekes. Som en del av katekesen ingick
den s.k. Hustavlan, som med hjälp av korta bibelcitat samlade under olika
rubriker slog fast samhällsordningen i form av en treståndslära. Hustavlan
trycktes och bands i Sverige alltifrån 1544 tillsammans med psalmboken varför
den blev en av landets mest spridda skrifter.j3 Genom den fick hög och låg veta
hur samhället skulle vara organiserat för att fungera bra.j4 Den samhällsordning
som presenterades i Hustavlan bör därför ses som en viktig del av den
samhällssyn som präglade det tidigmoderna Sveriges.j5
I den samhallsorganisation som presenteras i Hustavlan delades, efter
europeisk förebild,j6 befolkningen in i tre stånd: kyrkoståndet, det politiska
ståndet och hushållsståndet. Hustavlan, som knyter an till Luthers uppdelning
i världsligt och kyrkligt regemente,j7 tar fasta på relationerna mellan dessa
stånd och framförallt på relationerna mellan olika grupper inom vart stånd.
Inom prästeståndet står relationen mellan prästerna och deras åhörare i
centrum. Det politiska ståndet galler relationen mellan överhet och undersåtar.
Inom hushållsståndet tar Hustavlan fasta på relationerna mellan de olika
medlemmarna inom ett hushåll.
I stormaktstidens politiska Sverige raknade man emellertid inte med tre,
utan med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder, vilka alla var representerade
i riksdagen. Genom privilegier och rättigheter, men också genom skyldigheter
och krav fixerades de fyra ståndens respektive funktion i samhället.58D et
innebar att treståndsläran i Sverige kompletterades med en ståndsideologi,
som var knuten till de fyra stånden. Peter Englund har framhållit att det under
1600-talet aven fanns ideer om samhallskonstruktioner med både fem, sex och
anda upp till tolv stånd. Det var emellertid den till de fyra riksdagsstånden
kopplade fyrståndstanken som, tillika med treståndsläran, kom att dominera i
Sverige.jg En klassisk källa till 1600-talets fyrståndslära, som aven använts här
är Gustav II Adolfs tal till ständerna år 1630.
Om treståndslaran drog upp riktlinjerna för relationer, relationen mellan
överhet och undersåtar, mellan de olika medlemmarna i ett hushåll och inte
minst mellan man och kvinna, sa tog fyrståndsläran i större utsträckning också
fasta på befolkningens samhällsfunktioner och förpliktelser gentemot staten.
Det galler ståndens av statsmakten undfångna privilegier, rättigheter och
skyldigheter. Fyrståndsindelningen var således en juridiskt-formell och funktionell
samhallsindelning som lika lite som den lutherska treståndsläran får
blandas samman med en socioekonomisk klassindelning.
De två ståndslarorna skiljer sig i flera avseenden från varandra, men har
aven flera gemensamma element. Några av dessa ar av intresse nar ståndslarorna
studeras ur ett genusperspektiv:
Båda byggde på en starkt hierarkisk grundsyn på samhället, I fyrståndsläran
ar stånden och därmed också ståndens representanter tydligt rangordnade. Alla
de fyra stånden hade enligt kungen viktiga uppgifter, nödvändiga för faderneslandets
framtida framgång befolkningsmässigt, politiskt, militärt och ekonomi~
kt.~OAlsltaå nden behövde dessutom varandra.61M en, detta innebar inte att
de ansågs ha samma varde. Tvärtom, gradskillnaderna och den hierarkiska
rangordningen var ett viktigt moment i denna ideologi.62
I treståndsläran uttrycks det hierarkiska tänkandet tydligast i att relationerna
mellan överhet och menighet. Det politiska ståndet definieras genom ett
citat ur R~marbrevet~~si odmet tidiga 1600-taletsv ersion börjar Thet ar ingen
Ofwerhet utan af Gudi'j4 Har markeras starkt att ordningen ar Guds och den
som sätter sig upp mot Overheten han sätter sig upp mot Gud. Den hierarkiska
över- och underordningen finns emellertid också mellan hushållsståndets
medlemmar, mellan exempelvis man och hustru, mellan husbondefolk och
tjänstefolk och mellan föräldrar och barn. Hustruns underordning under mannen
var i denna samhällssyn en av de hierarkiskt ordnade relationer, vilka alla
människor var inordnade i.
Nara sammankopplad med de båda ståndsideologiernas hierarkiska verklighetsuppfattning
ar deras statiska samhällssyn. Var och en skulle förnöjd stanna
på den plats den tilldelats i den hierarkiska ordningen. Hierarkin ska inte
uppfattas som en trappa som de enskilda individerna kunde bestiga, utan kunde
snarare liknas vid ett system av över- respektive underordnade plattformar,
vilka markerade gruppens och därmed aven individens rang. Detta uttalas inte
uttryckligen i kung Gustav II Adolfs tal, men som Peter Englund visat utgjorde
kravet på att var och en skulle förbli vid sin last en viktig tanke i denna
ide01og-i.~~
Eva Åsbrink, som studerat den lutherska treståndsläran, har däremot
framhållit att Luthers samhallssyn var dynamisk. Hon bygger denna tolkning
på Luthers uppfattning om att lus strictum, en mekanisk tillämpning av lag och
ratt, måste bekämpas. Detta eftersom de världsliga förhållandena visserligen
ar instiftade av Gud, men till sin form ar mänskliga och alltså föränderliga och
i stånd till f~r tbi ldningH.~a~r h andlar det dock snarare människans möjlighet
att genom den kristna karleksplikten förbättravärlden, an om individernas ratt
att ifrågasatta eller byta sin bestämda plats i samhallshierarkin eller de
maktrelationer denna position innebar. Nar det galler Hustavlan och dess
slutord, om att hwar och en sin sysla sköter, tå går alt wal, ehwad oss möter,
vilka tillhörde de i Sverige mer spridda delarna av de lutherska skrifterna,
medger Åsbrink att Luthers samhällssyn även rymmer ett visst statiskt
inslag.67Var och en, kvinna som man, skulle forblivid sitt av Gud förordnade kall
och dar troget fylla sin samhallsuppgift...
Föräldraskapet var emellertid en mycket ofta använd bild for relationen
överhet - undersåtar i den religiöst-lutherska litteraturen också i det tidiga
1600-talet. Utgångspunkten var har Mose lags fjärde budord och Luthers
utläggning över detta i sin lilla katekes. Har ar det återigen bilden av barnens
förhållningssätt till föräldrarna, som motiverade undersåtarnas relation till
överheten, herrarna. I den Översättning av Luthers lilla katekes, som finns
tryckt och bunden tillsammans med psalmböckerna vid mitten av 1600-talet
skriver Luther:
Tu skalt hedra tin Fadher och tina Moder, på thet tu må lenge lefwa på jordene~ ~
Hwad är thetl
Swar:Wij skole fruchta och elska Gudh, så at wij wåra Föräldrar och Herrar icke
Forachte eller fortörne, uthan hålle them i wyrdning, tiene them, lydhe them, elske
och hafwe them for ögh~nen.~~
Analogin mellan å ena sidan staten, överheten och undersåtarna och å andra
sidan hushållet, föräldrarna och barnen är saledes mycket vanlig i tidens
samhällsideologiska diskussion. Grundläggande för alla dessa relationer ar
ordningen, Guds ordning. Den tidigmoderna statens strävan efter ett ordnat
samhälle, framstår här som central för analogin mellan stat och hushåll.
Ordningen i familjen framstod, som Susan Dwyer h u s s e n påpekat, som bade
nödvändig för och som en parallell till statens ordning.
 
http://www.sciecom.org/ojs/index.php/scandia/article/viewFile/1132/917

2010-08-30, 14:17
Svar #5

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Dessutom. Läs katekesen. Det är den bästa introduktionen till vad man pratade om:
 
Enchiridion
Första huvudstycket: Guds tio bud
Andra huvudstycket: Trons artiklar
Tredje huvudstycket: Herrens bön
Fjärde huvudstycket: Dopets sakrament
Bikten
Femte huvudstycket: Altarets sakrament
Böner
Hustavla
 
DEN FINNS HÄR! http://www.logosmappen.net/bekskrifter/lillakat/

2010-08-30, 14:19
Svar #6

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Och här kan man läsa stora och lilla katekesen plus en hel del annat matnyttigt:
 
Inledning
Företal till Konkordieboken
De tre huvudsymbola
Den augsburgska bekännelsen (Augustana)
Den augsburgska bekännelsens apologi
Schmalkaldiska artiklarna
Om påvens makt och överhöghet
Martin Luthers lilla katekes
Martin Luthers stora katekes
Konkordieformeln
Uppsala mötes beslut (Svenska kyrkans bekännelseskrifter)
 
http://www.logosmappen.net/bekskrifter/index.html

2010-08-30, 19:51
Svar #7

Utloggad Tomas Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2022-07-30, 14:25
    • Visa profil
Hej Torbjörn! Suveränt med den information du hittat.  
Jag kan också bidra med något av det som hjälpt mig hittills. Bland annat några skriftsamlingar av Egil Johansson, prof.emeritus vid Forskningsarkivet i Umeå. Det finns flera men här är de kanske nyttigaste i detta sammanhang:
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script10.pdf
http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script38.pdf
 
Du har rätt i att det bästa förstås är att kolla direkt i de böcker som användes, där Luthers lilla katekes väl är den viktigaste. Men det är bäst att se upp så att man har den bok som användes vid den tid som aktuell husförhörslängd gäller. Har själv en Luthers lilla från 1878 men de förklaringar som finns i den användes inte under 1700-talet utan den förklaring som nyttjades då var tydligen Svebilius från 1689. Luthers lilla katekes med förklaring av Svebilius finns på denna länk:
http://books.google.se/books?id=OLoCAAAAQAAJ&printsec=frontcover&dq=swebilius+ca teches&source=bl&ots=ImRwMcYg3H&sig=qm5Wh_liHbEaK0v3NbpoZH6BT8s&hl=sv&ei=f-h7TLu ZO42jOLXa5aMG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CBkQ6AEwAQ#v=onepage&q &f=false
Svebilius har 371 frågor i sin förklaring. Var det meningen att man skulle kunna alla dem utantill? Bra jobbat i så fall...
 
När det gäller vad betygen betydde kanske man kan kolla om prästen skrivit något i inledningen till husförhörsboken.

2010-08-31, 20:08
Svar #8

Utloggad Tomas Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2022-07-30, 14:25
    • Visa profil
OK,, jag ska försöka sammanfatta det jag lärt mig nu och det jag fortfarande inte vet.  
Låt oss ta ett konkret exempel på rubrikerna i en husförhörslängd. Längden här nere gäller åren 1786-91.
 
Dec. = Decalogus - tio Guds bud (första huvudstycket i Luthers lilla katekes).
Symb. = Symbolum - trosbekännelsen (andra huvudstycket: Jag tror på Gud fader allsmäktig...). Tredje kolumnen, Athan. = Athanasianska trosbekännelsen.
Or. D. = Orat Dominica - Fader vår, herrens bön (tredje huvudstycket)
Bapt = Baptismus - döpelsens sakrament (fjärde huvudstycket)
Abs. = Absolutio? - bikten?
Conf. = Confessio - syndabekännelsen. Tre olika: 1. Jag fattig syndig människa... 2. Barmhärtige Gud... 3. O Du alldra mildaste korsfäste Herre Jesu Christe... I Svebilius katekes finns dock bara den första så vitt jag förstår.
C.D. = Coena Dominica - altarets sakrament (femte huvudstycket).
Mens. = Consecratio mensae - Bordsbön, före måltiden (grat.a.) och efter måltiden (bened.) Finns i lilla katekesen.
Orat = Böner, morgonbön (matutin) och aftonbön (vespertin). Finns i lilla katekesen.
Quest = Questiones - frågorna, spörsmålen. Var det alltså frågorna i förklaringen till lilla katekesen? Betygen aliqvo modo (i någon mån?) och plenius (fullständig?). Den tredje kolumnen, Dicta S.S (dicta scriptuae sacrae), kan det vara alla bibelord som hör till förklaringarna??
Tab. Oec. = Tabula oeconomica - hustavlan. Finns i Luthers lilla katekes.
Kolumnen efter det är svårläst på bilden men är nog L.nov eller Lit.nov = lectionem novit - innanläsning.
Betygen: Simpl = Simpliciter (själva textorden i katekesen). Explic = Explicationes (Luthers förklaringar till textorden).
 
Ungefär såg väl många husförhörslängder ut. Betygsystemen varierade kanske både i olika socknar och över tid.
 



2010-09-04, 18:48
Svar #9

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Jag återkommer så snart jag hittat mina anteckningar...

2011-01-16, 08:41
Svar #10

Utloggad Bertil Turesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 110
  • Senast inloggad: 2024-02-15, 17:33
    • Visa profil
Domkapitlet i Växjö F II:11 sid 210  
 


 
 
1. Den inringade kolumnen till höger har rubriken Spörsmål just för Villstads socken där exemplet är hämtat. I andra socknar förekommer rubriken Spörsmål och Hustavlan.
Vad betyder förkortningarna i kolumnen och varför har endast vissa personer noteringar?
 
2. Personernas titlar uppvisar exv M(annen), H(ustrun), Inhys(es) mm. Men vad kan den inringade bokstaven (B ??) betyda? Dessutom tror jag att den Håkon som nämns i exemplet två gånger är samma person. Lars och Jöns är sannolikt bröder.
 
/Bertil

2011-01-16, 18:48
Svar #11

Utloggad Tomas Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2022-07-30, 14:25
    • Visa profil
Ang. fråga 1: Aliq i kolumnen längst till höger står nog för Aliquo modo som betyder någorlunda. Ett bra betyg brukar vara Plenium  (fullständigt), men M. som det väl står för de två soldaterna här, vet jag inte vad det kan vara. Att de flesta saknar betyg beror helt enkelt på att de inte kunde tillräckligt av spörsmålen för att få något betyg.  
Skulle vara roligt att veta vad de övriga kolumnerna står för. Den första är väl de tio buden, sen trons tre artiklar, de sju bönerna i Fader vår, sen kanske Baptismus (döpelsens sakrament), som hade fyra delar hos Luther ...

2011-01-16, 19:21
Svar #12

Utloggad Bertil Turesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 110
  • Senast inloggad: 2024-02-15, 17:33
    • Visa profil
Kolumnrubrikerna varierar säkert mellan socknarna, men för just Villstad har vi:
 

 
Dina antaganden stämmer väl!
 
/Bertil

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna