ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Vilken är landets tidigaste husförhörslängd?  (läst 630 gånger)

2012-12-20, 04:18
läst 630 gånger

Johan Lindberg

1686 års kyrkolag ålade visserligen våra präster att föra kyrkoböcker och hålla årliga husförhör, men fanns det då husförhörslängder även innan dess? Frågan omfattar naturligtvis även husförhörslängder som inte är bevarade till våra dagar.

2012-12-20, 08:45
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9199
  • Senast inloggad: 2020-03-09, 20:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
I Västerås stift finns husförhörslängder från ca mitten av 1600-talet, beroende på biskop Johannes Rudbeckius, som ivrade för dessa.

2012-12-20, 13:35
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6768
  • Senast inloggad: 2020-04-01, 08:18
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Björskog. http://libris.kb.se/bib/818541
 
Här hittar du det mesta om kyrkobokföringens historia:
 
http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingiga ridag/densvenskafolkbokforingenshistoriaundertresekler.4.18e1b10334ebe8bc8000414 1.html
 
Därifrån:
 
Katekesförhör blev regel
Redan kyrkoordningen av år 1571 föreskrev som villkor för nattvardsgång att vederbörande kunde Fadher wår, Troon och Bodhorden. Katekesförhör blev därför tidigt en regelmässig kyrklig arbetsform. Redan år 1596 beslöt domkapitlet i Uppsala att prästerna skulle resa omkring i socknen och kalla samman ett byalag eller två i taget och hålla förhör , emedan allmogen var så okunnig i sin kristendom att man ej tryggt kunde låta de begå nattvarden.  
 
Regelbundna katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag påbjöds i Växjö stift år 1619. Och biskopen Laurentius Paulinus Gothus, som var biskop i Strängnäs 1609-1637 och utfärdade liknande bestämmelser för stiftet, meddelade även föreskrifter om enskilda husförhör: prästerna skulle tillsammans med sina kaplaner och sexmän besöka sina åhörare i tur och ordning och göra sig underrättade om deras kunskaper och leverne.  
 
 
 
Särskilda längder lades upp
Man kan förmoda att många präster före kyrkolagens tillkomst vid katekesförhören litat till sin lokal- och personkännedom utan några anteckningar. Andra använde troligen exempelvis militära längder. Även prästens uppbördslängder över tionde osv kunde komma till användning.  
 
På många håll lade man emellertid ganska tidigt upp särskilda längder för katekesförhören. För längderna har använts olika benämningar: katekismilängder, katekisationslängder, folklängder, läselängder och skrifteböcker.  
 
Som exempel på hur man i kyrkoordningsförslag tänkt sig uppläggning av förhörslängder kan nämnas ett förslag av professorn, sedermera biskopen i Strängnäs Erik Gabrielsson Emporagrius, där det talas om längder på sockenfolket ordenteligen fördeelade uthi wissa rotar, byar, gårdar, hemman och torp, och widh hwar husbonde anteknade hans hustru, barn, legohion och inhyses folk, hwar vid sitt nampn.  
 
 
 
Biskop Rudbeckius var först
Den första föreskriften om förhörslängder i vårt land utfärdades för Västerås stift av Johannes Rudbeckius, som var biskop där åren 1619 -1646 och 1600-talets främste kyrklige organisatör.  
 
Då kyrkoordningen av år 1571 i flera fall redan var föråldrad författade Rudbeckius andra stadgar, som skulle gälla för hans stift, däribland även detaljerade föreskrifter år 1622 för kyrkobokföringen.  
 
Enligt dessa föreskrifter ålades kyrkoherdarna att upprätta icke mindre än 20 längder, däribland en folkalängd på alle the, som öffuer 10 åhr äro, tå Biskopen visiterar, register på barn, som äro christnade, brude folk, som äro wigde, lijk, som äro begrafne.  
 
Huvudsyftet med den sålunda påbjudna folklängden, som alltså i verkligheten var en slags förhörslängd, framgår tydligt av orden tå Biskopen visiterar. Den skulle tjäna som ledning för biskopen vid visitationsförhöret. l folklängden skulle mellan parallelle linier finnas antecknat. 1. huru många katekesstycken var och* en kunde läsa, 2. på huru många stycken han kunde Luthers förklaring och 3. om han förstod det upplästa väl, temligt eller något.  
 
 
 
Folklängder från 1620-talet
Biskop Rudbeckius förtjänster när det gällde initiativet till en regelrätt kyrkobokföring i senare tiders mening låg inte blott i hans framsynthet i fråga om utfärdade föreskrifter utan också i hans förmåga att kontrollera efterlevnaden av givna direktiv. Att hans nitälskan för kyrkobokföringen burit rik frukt framgår inte minst av det bestånd av kyrkoböcker som från Västerås stift finns bevarat till våra dagar. Däribland finns exempelvis just några av de av Rudbeckius påbjudna folklängderna från 1620-, 1630- och 1640-talen och från de tre följande decennierna från ytterligare sexton socknar. Med hänsyn till att förhörslängderna i övriga delar av landet börjar långt senare, ofta först efter 1750, inses lätt den särställning Västerås stift intar härvidlag.  
 
 
 
Kunglig instruktion kom 1631
Även statsmaktens intresse för en kyrklig personregistrering synes ha väckts under denna tid. Johannes Botvidi, som var biskop i Linköpings stift åren 1631-1635, hade före sitt tillträde till ämbetet varit Gustav II Adolfs förste hovpredikant och preses i fältkonsistoriet och följt konungen på dennes fälttåg i bl a Preussen och Tyskland. Riktlinjerna för Botvidis verksamhet som biskop var uppdragna i en i Berowald i Mecklenburg den 21 januari 1631 utfärdad kunglig instruktion. I denna ålades biskopen att se till att i alla kyrkor anskaffades längder för anteckning av bl a de döpte och begravnes namn.  
 
l detta sammanhang kan också nämnas att 1633 års prästmöte i Linköping på förslag av biskop Botvidi beslöt att ingen person, man eller qvinna, pijga eller dreng, tages ihn i någon sochn med mindre the hafue bref och godh å besked hvad och hvadan the äre. Detta var den första föreskriften i vårt land om flyttningsbetyg.  
 
 
 
Variation i efterlevnaden
Det har sagts att kyrkobokföringen redan var en verklighet i alla svenska stift då den reglerades genom kyrkolagen. Omdömet är givetvis helt adekvat i den meningen att mer eller mindre detaljerade föreskrifter i ämnet förelåg i stiften. Emellertid var efterlevnaden av föreskrifterna mycket olika. Kontrollen låg helt i biskoparnas och prostarnas händer. Och deras förståelse för längdföringens betydelse kunde givetvis variera. Vad den ene biskopen i detta hänseende betonade som betydelsefullt kunde kanske av efterträdaren bedömas som mindre angeläget.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna