ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Lag om """"Husförhör""""  (läst 593 gånger)

2002-12-16, 21:07
läst 593 gånger

Anna- Lisa Göransson

Undrar om ngn kan säga när det blev lag på att man i Sverige skulle bokföra  befolkningen i församlingsböcker eller som vi säger husförhörhörslängder. Har hört att det skall ha skett 1757. Då man på vissa platser började redan under sista hälften av 1600-talet, så undrar jag över hur det kan komma sig att det kan skilja på så mycket som 100 år från en plats till en annan. Är det prästerna det beror på eller skiljer det mellan de olika stiften? Hoppas på svar på detta.
Anna-Lisa

2002-12-16, 21:38
Svar #1

Utloggad Kerstin Malm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 508
  • Senast inloggad: 2016-04-03, 23:05
    • Visa profil
    • www.ahlbergare.se
Enligt Per Clemenssons bok, Släktforska Steg för Steg, kom 1686 års kyrkolag med följande skrivning:
Skrifteboken eller den förteckning på socknefolket under by eller bolag, fördelad på vissa kolumner där uti vars och ens, som kan läsa, framsteg i katekesens lära beskrives.....
Det finns bara undantagsvis husförhörslängder från 1600-talet. Men från andra hälften av 1700-talet är de allmänna.  
Anledningen att de är olika tidiga med detta i olika församlingar, beror nog på prästen, skulle jag tro.

2002-12-16, 21:45
Svar #2

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Anna-Lisa!
Det finns en utmärkt bok som ger svar på alla dina spörsmål: Gösta Lext, Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946 (Göteborg 1984).
Den säljs bl.a. genom Sveriges Släktforskarförbund.

2002-12-16, 22:47
Svar #3

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9200
  • Senast inloggad: 2020-05-24, 17:47
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Det är riktigt att det är i och med 1686 års Kyrkolag som husförhörslängderna börjar föras över hela landet, men på många ställen uppfattades de inte som arkivalier som borde sparas, då de fördes i lösa lägg, och de gamla kastades när de nya skrivits. I Linköpings stift blir de inte sparade mer allmänt förrän omkring 1792, när man införde tryckta formulär i bundna böcker.
 
Däremot har Linköpings stift rätt gott om gamla ministerialböcker, beroende på JOhannes Botvidi, biskop omkring 1630, som anbefallde att de skulle föras.
 
I Västerås stift finns gott om husförhörslängder från 1600-talet, beroende på föreskrifter om dessa inom detta stift.
 
Så det varierar oerhört mycket från stift till stift, och detta förklaras och beskrivs i Gösta Lexts bok.

2002-12-16, 23:29
Svar #4

Utloggad Kerstin Malm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 508
  • Senast inloggad: 2016-04-03, 23:05
    • Visa profil
    • www.ahlbergare.se
Tack för tipset, Elisabeth. Ditt inlägg påminde mig om att jag faktiskt, på någon stämma, införskaffade Lexts bok, men den har stått och värmt hyllan. Nu skall jag ta fram den och läsa. Intressant ämne!!

2002-12-16, 23:34
Svar #5

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3685
  • Senast inloggad: 2020-05-03, 19:54
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
En del om den svenska folkbokföringen genom tiderna kan läsas här:
 
www.nog.nu/folkbok.html
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2002-12-17, 00:03
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9200
  • Senast inloggad: 2020-05-24, 17:47
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Om man går in på Riksskatteverkets hemsida och skriver Arvid Wannerdt i sökfönstret, så kommer man fram till prosten Wannerdts utmärkta sammanfattning av folkbokföringens historia, som man kan ladda ned i textformat.

2002-12-17, 00:10
Svar #7

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
I och med tabellverkets tillkomst krävdes att kyrkbokföringen blev utförlig, annars kunde inte blanketterna fyllas i. Där bl.a antalet personer i åldersgrupper skulle fyllas i. Antalet ämbetsmän och antalet av andra olika yrkeskategorier.
Tabellverket infördes väl omkring år 1749.

2002-12-17, 00:42
Svar #8

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
Bra tips Elisabeth! Arvid Wannerdts sammanfattning är nog den bästa gratislitteratur som står till buds i detta ämne.

2002-12-17, 02:01
Svar #9

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3685
  • Senast inloggad: 2020-05-03, 19:54
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Tänk, det ante mig att Tord Påhlman sin vana trogen skulle komma med en kommentar i den stilen när jag hänvisade till något som står på www.nog.nu. (Jag hann t.o.m. att slå vad om den saken, men märkligt nog var det ingen som satte emot...)
 
Det lilla nöjet bjuder jag så gärna herr Påhlman på! J
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2002-12-17, 22:10
Svar #10

Anna- Lisa Göransson

Tack alla ni som svarat på min fråga. Skall lyda alla de råd som ni givit mig.
Anna-Lisa

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna