Husförhörslängder
Dessa längder borde föras av prästen redan från kyrkolagens tillkomst 1686. De uppgjordes år från år, eller för korta tidsperioden. Förmodlien tyckte prästerna att det blev väldigt utrymmeskrävande och då de med prästens ögon inte var till större nytta efter några år så slängdes de. Det finns några äldre sådana längder bevarade på olika platser i landet. I Skånelandskapen uppgjordes katekisimilängder som är bevarade men omfattade bara några få år. 1749 när Tabellverket grundades skulle prästen göra tabeller över folket i socken, men inte heller då, blev det bevarande i stor omfattning. Under slutet av 1700-talet börjar för hela landet husförhörslängderna att bevaras, främst genom olika biskopars tillsyn. Först 1812 blev det ur statsmakternas synpunkt angeläget med längd över befolkningen. Efter 1808-1809 års krig skulle organiseras lantbeväring och då behövde man prästernas hjälp.
Vad gäller Nysund är nog den första husförhörslängden tillkommen efter 1749 års beslut, men att den inte fick någon fortsättning, kan ju bero på ny präst, som inte var van att föra husförhörslängder eller har den förkommit. De finns inte i någon annan församlingen. Nysund låg i två län men det justerades 1923.
Ibland kunde en socken ha en liten del (skate) som låg i ett annat län. Detta ordnades kring 1887 så att en socken låg i ett län. Det fanns till och med en socken som låg i tre län Bottnaryd i Jönköpings län, som hade bitar i Älvsborgs och Skaraborgs län. Det var till och med en kyrkoherde i Hishult som hade 2 biskopar över sig, en i Lund och 1 i Göteborg.
Man får alltså vara glad åt allt som finns bevarat. Mantalslängderna kan vara en bra ersättning.
Björn-Åke
(Meddelandet ändrat av Kallinge 2010-04-24 09:17)
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy