Äldre inlägg (arkiv) till 01 maj, 2002

[Britt-Mari Johnzon]

I husförhörslängder har jag sett överskriften      Utan laga Försvar Vad syftar det på?
      MVH Britt-Mari

[Bo Persson]

Ur Nordisk familjebok: Laga f. ägde enl. en stadga 1833 envar med bestämd och stadig sysselsättning, vare sig i enskild el. allmän tjänst el. i eget näringsfång (jordbruk, handel, hantverk m.m.) el. som eljest var känd för ordentlig vandel med förmåga att ärligen försörja sig. Den som icke ägde laga f., måste alltsedan äldre rätt taga anställning som tjänstehjon. Bestämmelsen om laga f. bortföll formellt med 1885 års lag om lösdrivares behandling.

[Camilla Eriksson]

Tilläggas kan, vilket också Bo snuddat vid, att den som saknade laga försvar kunde såsom försvarslös dömas till straffarbete - fästning för män och spinnhus för kvinnor. Jag har för mig (jag skrev för ett antal år sedan en B-uppsats i historia om just lösdriverskor på Norrköpings spinnhus) att man som försvarslös vanligen dömdes till tre månaders straffarbete, men att det förekom att strafftiden blev längre då fångarna var tvungna att ha en anställning för att släppas ut.
 
M v h
Camilla

[Lena Gribing]

På Socknens slut är vanligt förekommande i våra husförhörslängder. Oftast finns det längst bak, ev. före förrymda personer.  
Jag har en föreställning om att det inte är en bestämd plats utan kan vara flera ställen belägna längst bort mot nästa socken. Människor med osäkra levnadsförhållanden blev placerade där av olika anledningar.
Kan någon ge mig säkra uppgifter och gärna litteraturförslag i ämnet?
Mvh Lena Gribing

[Rolf Liljhammar]

Hej Britt-Marie!
Under Ordet är fritt finns diskussionen Frejdbetyg som berör din fråga om Laga Försvar.
 
Hälsn
 
Rolf L

[Carita Karlsson]

Hej.
 
Hur tolkar man detta problem?
 
Jag följer en anmoder bakåt i tiden i Södra Vi hfl och hela tiden står där att hon var född i Djursdala 1879. När jag kommer till Södra Vi hfl 1881-1890 står hennes namn sist i barnaskaran och före henne finns det barn som var födde efter henne, samtidigt är familjen inflyttad från Djursdala 1882.
 
När jag tittar i Djursdala hfl 1881-1890 så hittar jag familjen men inte min anmoder.
 
Kan någon hjälpa mig?  
 
Hälsningar
 
Carita Karlsson

[Rolf Liljhammar]

Förlåt mig Britt-Marie!
Om du inte begrep vad Frejdbetyg hade med din fråga att göra, berodde det på att jag förväxlade två noteringar.  
Du skall slå upp: Värmland, Allmänt, Lösdriveri och straffarbete.
Den diskussionen anknyter bättre till din fråga.
Mvh
 
Rolf L

[Eva Ström]

En anfader till mig, en indelt soldat, fick omkring 1830-1840 denna notering i husförhörslängden: han var högst försumlig i barnens uppfostran. Det är ju inte svårt att förstå orden, men vad innebar det vid den tiden att en man fick denna notering i husförhörslängden? Varför noterades det i hfl? Jag antar att försummelsen var väldigt allvarlig, innan prästen brydde sig om att notera detta. Men vad kan försumligheten mera konkret ha bestått i? I dag skulle det väl ha betytt att han inte brydde sig om sina barn, och aldrig läste sagor för dem, men i början av 1800-talet var väl inte det vad som förväntades av en man... Slog han inte barnen när de var olydiga, eller...? Hur förväntades en man ta del i barnens uppfostran vid denna tiden? Jag vill försöka förstå hur familjen levde och hade det, och då känns det väsentligt att försöka sätta sig in i vad denna ovanliga notering kunde betyda. Alla id?er om innebörden är välkomna.

[Elisabeth Thorsell]

Han kanske slarvade med deras undervisning i läsning och katekes, det var ju viktigt vid den tiden, och fanns det ingen skola i socknen så var det nog föräldrarna som skulle se till att barnen lärde sig detta.

[Sven Olof Färnström]

Utan laga försvar, står det överst på sidan i Nordmark AI:30, sid 339, för familjen Olof Jonsson Trapp. I Nordm AI:32 på sid 456 för samma familj står det Utan stadig hemvist. Det senare kan man ju förstå betydelsen av, men vad betyder det första, Utan laga försvar?
 
/Sven Olof F

[Rolf Liljhammar]

Sven Olof!
Under Värmland -> Allmänt -> Lösdrivare o straffarbete finns en ganska omfattande diskussion i ditt ämne.
Mvh
 
Rolf L

[Gun Jonsson]

Vad betyder förkortningen Z.P.,som ibland förekommer i husförhörslängder?

[Torbjörn Norman]

Vilken tidsperiod, socken och kolumn eller dylikt finns Z.P.
mvh
Torbjörn

[Gun Jonsson]

Förkortningen Z.P., förekommer i Västerbotten i Umeå,Bygdeå och Nysätra socknar under 1700-talets senare del och en bra bit in på 1800-talet. Förkortningen återfinns i husförhörsbokens vänstra marginal, bl. a. framför oäkta barns namn.

[Torbjörn Norman]

I Uppland brukar liknande företeelser markeras med N.B. till vänster i husförhörslängden. Något som jag tolkat som nota bene. Något för prästen att hålla i minnet. Hittade man en far så skulle ju han bestraffas och avkrävas en slant till fattigkassan.  
För att bli borgare eller hantverkare krävdes det ofta att man kunde visa papper på att man var av äkta säng. Intygen skulle prästen skriva.  
Från tyskan kanske man hämtat Z=zur men P? kanske Paria, men detta är bara en gissning. Det kanske finns en bättre tolkning i latinet.

[Sven-Ove Brattström]

Hej,
 
Ofta finns det en förteckning över vad förkortningarna betyder listad i själva boken.
 
MVH     Sven-Ove

[Agneta Sköld]

Olika husförhörslängder
 
Jag forskar både i Värmland och på Öland och det är stor skillnad på hur böckerna förs. I Ölme(S) finns familjen på ett ställe i varje längd och det finns en kolumn för varje år. I N Möckleby(H)finns familjen på flera ställen och inga anteckningar till höger om när husförhören ägde rum.Tydligt och klart i Värmland alltså, men rörigt på Öland. Är det någon som har synpunkter på detta?
 
Hälsningar/Agneta

[Elisabeth Thorsell]

Enligt en obekräftad uppgift så fanns det i gamla Kalmar stift inga föreskrifter om hur böckerna skulle föras, vilket förefaller sannolikt, när man ser hur mycket redigare böckerna är i Växjö och Linköpings stift. Prästerna i Kalmar stift hade alltså fria händer att föra böckerna som de ville, och alla var väl inte så roade av folkbokföring.

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
I husförhörslängder över Långbanshyttan 1831-35, där står det på ett flertal ställen över ägofiguren. N.B. T.ex Långbanshyttan (Färnebo).  
Står så här...
No 27/ N.B. p24.
Gruvdr. Jan Samuelsson Sten f. 29/8 1804.
h. Anna Jonsdr. f 1795. m.m.
Betyder detta nybyggare plats nr 24.
Med vänliga hälsningar Sari

[Göran Fredriksson]

N.B. p.24 betyder nya boken sidan 24

[Björn Engström]

N.B. p.24 betyder troligtvis Nya boken som är vanligt i nyare husförhörslängder. Men det kan också betyda Note bene eller Nybyggare som förekommer vanligast i äldre husförhörslängder.
p.24 betyder helt säkert Page 24 =sidan 24. Kontrollera i samma bok eller nya boken , så får du reda på vad det betyder.

[Björn Engström]

Att husförhörslängderna uppfattas som ofullständiga , kan bero på att särskilda nattvardslängder fördes utförligare (troligtvis D-bok som endast är sporadiskt mikrofilmad)även husför kan någon gång finnas redovisad i någon annan kyrkobok.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Kanske bör påpekas att p eller pag står för pagina - latin för ordet sida.. (från vilket sedan ordet 'page' förstås också kommer)

[Ronnie Olsson]

Hej!
Jag har stött på i husförhörslängder under rubriken ”frejd och andra anteckningar” att det står t.ex. ”No 13477”. Vad hänvisar detta nummer till?
mvh
Ronnie

[Torsten Berglund]

Hej Ronnie!
 
Vilken tidsperiod rör det sig om och finns numren antecknade för både kvinnor och män, eller enbart män? Med tanke på det höga numret du anger ovan, så ser det mest ut som ett beväringsnummer, förutsatt att numret bara förekommer för män. Dock innehöll dessa nummer fr o m 1885 också inskrivningsåret förutom löpnummer och kompaniområdesnummer. Se vidare Lars Ericsons uppsats Bland beväringsrullor och inskrivningslängder. Att forska om 1800-talets beväringar i Släktforskarnas årsbok 2000 (s. 41-54).

[Ronnie Olsson]

Hej Torsten!
 
Det är i husförhörslängden för Frenninge (M) 1886-1898 som jag stött på detta och det gäller en flicka född 1890.
 
Den andra är i samma husförhörslängd men gäller en pojke född 1886 och dog 1897, där stod det No 11209
Så det kan inte ha något med beväringnummer att göra.
Det är inte något som förekommer ofta i husförhörslängden utan bara på vissa.
Har du kanske några andra förslag om vad det kan röra sig om?
mvh
Ronnie

[Torsten Berglund]

Nummer vid individer i husförhörslänger från den här tiden kan, förutom beväringsnummer, t.ex. avse nummer på flyttningsattester och lysningsattester etc som förvaras i bilageserierna till flyttnings- resp. vigsellängerna i kyrkoarkiven - dock brukar även årtalet för händelsen anges tillsammans med numret. En annan möjlighet, som bättre kan passa in på dina två fall, är om det rör sig om barnhusbarn från Almänna barnhuset i Stockholm, eller något annat barnhus. Dessa barn fick individuella nummer på barnhuset och placerades ut i fosterfamiljer på landsorten. Vad vet du mer om dina två barn?

[Ronnie Olsson]

Tack för dina förslag Torsten.
 
Det handlar om två olika familjer.
Båda barnen bodde med sina föräldrar och syskon.
Vad det gäller pojken så kanske det kan ha med hans tidiga död att göra.
 
Flickans föräldrar och en syster flyttade ut från socknen 1894 och 4 syskon flyttade ut 1896 men det står inget om vad som hände med denna flickan.
 
Jag får kolla flyttningslängderna och eventuella bilagor.
mvh
Ronnie

[Björn Järhult]

När jag gick igenom husförhörslängd för Förlösa socken 1879-88 A I 10 så fann jag något jag inte riktigt fick ihop. På sidan 290 fann jag min FMFF, Elias Jonsson, med familj. Inget konstigt med det. Men, på första sidan i husförhörslängden finns en förteckning över de olika årtalen då förhören gjorts samt ett antal personer och byar uppräknade. Bakom orten Årtebäck finns namnet Elias Jonsson.
 
Två frågor, varför är dessa personer nämnda på förstasidan i husförhörslängden och kan jag utgå ifrån att det är min Elias som åsyftas (kunde inte finna någon annan med samma namn).
 
Tacksam för svar
 
Björn Bertilsson
 
PS. för er som har Genline, titta på 32.27.50600 resp. 32.28.10600.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Björn!
 
Det är med all säkerhet din Elias Jonsson det är frågan om.  
Uppräkningen på första sidan är dom olika rotarna i Förlösa, och hos vem i roten husförhöret hölls för vart år. Det är ganska vanligt med sådana förteckningar i husförhörslängder.  
 
Mvh//
Lotta