ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Husförhörslängd  (läst 2262 gånger)

2001-11-30, 22:20
läst 2262 gånger

Utloggad Siv Nauman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2011-04-24, 22:33
    • Visa profil
I Östra Hargs första husförhörslängd har prästen följande system. Om personen är född i församlingen så skrivs hela årtalet ut ex. 1738. Om personen är inflyttad i församlingen och har ett flyttintyg där prästen har skrivit in födelsedatum så skriver prästen in 738. Om personen själv uppger sin ålder så skriver prästen 38. Det som är bra med det systemet för oss  slälktforskare är att man vet dels om personen är född i församlingen och om han inte är det så vet man att det sistnämnda kanske inte är så mycket att lita på. En person som påstår att den är ex. 20 år kan ju vara både äldre och yngre. Har någon annan träffat på samma system?
undrar siv nauman

2002-01-15, 23:32
Svar #1

Utloggad Kurt Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 189
  • Senast inloggad: 2008-01-24, 22:01
    • Visa profil
Husförhör under andra halvan av 1800-talet
Enligt ”Minnen och anteckningar från Gärdslövs och Önnarps pastorat i Vemmenhögs härad (M-län), av Viktor Åkerman (1858-1930, kyrkoherde i detta pastorat 1883-1930)
 
Husförhören, som också hörde till familjehögtiderna, förättades rotevis efter byarna och vanligen i mars med omgång inom roten. De lystes på i kyrkan söndagen innan, och tösen eller någon annan från stället, där förhöret skulle hållas, fick brått hem och säga ifrån. Då blev det bud till slaktaren och möllan. Brygget sattes på, och gillet reddes till. Och detta blev vidlyftigt, ty de kommo alla, hela roten inställde sig, äldre som yngre. Och som det lästes under dagarna före. Jag minns från mitt hem, huru det lästes i folkstugan. Pigor och drängar, och alla läste högt och hörde varandra i ”frågebogen”. Så kom den stora dagen, och prästen ropade upp alla efter ”husförhörslängden” och antecknade där de, som voro närvarande. Sen börjades förhöret. Vanligen först innanläsning sedan ”utantill” och till sist ”förståndsfrågorna”.
Under förhöret bjödos töserna 2 och 3 åt gången på risgröt och kaffe i köket. Och i drängkammaren bjöds drängarna, också några i sänder, av drängen brännvin, bröd, smör och fläsk av husfolkets förråd. Verkan därav uteblev ej. De lågo fulla på gödselhögen och i loggolvet. Men de äldre, mannar och kvinnor, bjödos på middag, som serverades i stugan och i ”bästuen” och bestod mest av fläsk och fårkött eller höns, således av eget förråd. Ofta bjöds även kakor, vanligen medförda av någon släkting eller anhörig, som bjudits närvara, merändels krumkakor eller spettkaka. Oftast stannade kyrkoherden, och även klockaren, som var med och sjöng vid förhören, till middag.
Under mina tidigare prästår voro dessa förhör ännu i bruk, men äro numera alldeles slut här nere bland oss. Uppåt landet lära de ännu förekomma i vissa stift, men jag skulle tro, att den nya vind, som drager fram över hela vårt land, skall blåsa bort dem även där.

2003-11-21, 14:01
Svar #2

Rigmor Andersson

Hej!
Undrar om någon vet var i husförhörslängd mellan 1850-1860 i Borås man kan hitta 146.Jag har letat men ej hittat det.Tacksam för svar.
Mvh Rigmor Andersson

2005-12-19, 16:45
Svar #3

Ulrika Eversdijk

Om man går igenom en husförhörslängd över t ex 5 år, bör personen finnas där eller kan man behöva leta i upp till 5 längder innan man hittar denne?
T ex letar man igenom första raden 1881-1883, andra på samma årtal, första på 1883-1887...

2005-12-19, 18:00
Svar #4

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4024
  • Senast inloggad: 2020-03-26, 16:04
    • Visa profil
Ulrika, du bör nog låna en av de olika läroböcker i släktforskning som finns, se här. Per Clemenssons bok har många bra illustrationer, men även Elisabeth Thorsells bok är bra.
 
En husförhörslängd är uppbyggd på olika sätt genom århundradena, men en sak är säker - mycket letande kan det bli ... Vissa år kan husförhörslängden vara alfabetiskt ordnad efter byarna, ett annat år har prästen gått i en annan ordning. Går de inte alfabetiskt brukar det finnas ett register.
 
En person som är skriven i en församling ska finnas med - i alla volymer under den tid han eller hon bor i församlingen. Först hos sina föräldrar som barn, sedan flyttar personen kanske runt i församlingens olika byar och gårdar som dräng eller piga.  
 
Det bör stå inskrivet på sidan varfirån han/hon flyttar, inte bara från en främmande församling utan även inom församlingen, en gård eller en sida. I slutet av 1800-talet står ofta från GB x eller från x (från sidan x i den gamla boken) och till NB x (dvs till sidan x i den nya boken).  
 
Med andra ord, för att bli konkret - om du har en siduppgift från en födelsebok, dödbok eller vigselbok, så går du in på den sidan i husförhörslängden. Har du bara en uppgift om en by eller en gård, så får du leta sida efter sida.
 
I en del församlingar (t.ex. Karl Gustaf i Norrbotten) där jag vet att du forskar så kan det finnas alfabetiska listor längst bak där tjänstefolket i församlingen finns, antingen under förnamnsinitial eller efternamnsinitial.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Eftersom du själv skriver på annat håll att du har forskat fram uppgifter både på 1800-talet och 1700-talet, så är det lite svårt att veta hur man ska svara på din fråga. Du bör ju ha använt husförhörslängder. Är det ett konkret problem du har i en viss församling så kan det vara bättre att fråga under den församlingen.

2005-12-20, 11:53
Svar #5

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej Ulrika!
 
Husförlängderna är oftast (inte alltid) indelade i tio års perioder och de står efter gårdar.
 
Prästen har längst upp på boken skrivit in till exempel 1881 husf-nattvard-1882 husf-nattvard-1883 o.s.v. och som Eva nämner kan bara året 1881 markerats ned X eller något datum när husföret var för de året och liknande för nattvarden.
 
I husförlängden står föräldrar och barnen och de fylls på när något barn föds. Sedan står det när de kom till gården och vart ifrån. Längst upp står det en siffra i husförlängden plus gårdens namn och flyttar de inom socknen kan det bara stå i Ankom från 221 och då menas det att du får titta i husförlängdsboken sidan 221.
 
Du lär det ganska snabbt när du får se en husförssida. I övrigt se Evas upplysningar och tips.  
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

2006-06-17, 00:47
Svar #6

Pia.S

Hej
 
Mitt namn är pia och håller på lite med släktforskning. Kommit i en husförhörslängd från 1700-talet och jag ser inte vad det står att kolumnenerna ska innehålla, det mesta kan jag gissa mig till. Men det är en bred kolumn (3:e) som det står siffror i. Inte rena årtal, såsom 1736 utan bara 63.(sen nåt som ser ut som 43.)70.72. Är det födelseår på barn som dött tidigt eller? för just den person jag kikar på har jag hittat en antal barn i födelseboken (letat sida upp och sid ner) där barnen verkat dött inom bara någon månad och några av barnen står inte med i husförhörslängden.
 
Möjligt att 43 egentligen ska vara 67. Och jag har hittat barn på åren 67 och 70 men inte 63 och 72.
Pia

2006-06-17, 09:23
Svar #7

Rune Johansson

Pia!
 
I den kolumnen anges personens ålder när husförhörslängden påbörjades.
Exempel: Längden börjar 1767 och det står 63 i kolumnen. Då borde vederbörande vara född 1704. Men läs i stället omkring 1704.
 
Om du från denna hfl följer personen framåt i tiden, finns det stora möjligheter att du får ett årtal och även dag och månad.
 
Här tycks du också råkat ut för problemet åldersangivelse på de äldre och födelseår på de yngre.Då har det gått till så här att när man började med den nya längden skrevs alla personer in från den förra längden och åren lades till för dem. För de som föddes då den nya längden påbörjades skrev man in födelseåret.
 
Sedan skall du vara uppmärksam på bekymret med slarvigt skriva siffror. Siffran 4 kan läsas som 9 och tvärtom, 1 - 7, 2 - 8.
 
Lycka till!
 
Rune

2006-06-17, 22:34
Svar #8

Pia.S

Hej Rune
 
Och tack för ditt svar. Men jag vet inte om det är hur gamla personerna är som anges, får det inte stämma. Det är ju på min ana (hustrun) siffrorna står. Och det finns 9 personer (inte bara familj) på den gården och jag har födelseår på de flesta. 1710, 1731, 1736 (det är den person siffrorna står efter), 1755, 1756, 1723 (är maken), 1752, 1762 (dotter).  
 
Boken går mellan 1754-1772.
 
Jo, jag vet att man får se upp med siffror. Leta efter en som skulle vara född 1806 el 1816 och gick igenom födelse böcker även dödbok för barnet skulle dö runt 1812 el 1816. Hitta ingenting men sen börja jag kika efter faderns namn i dödsboken (sida upp och sida ner) och hitta då barnet och det var fött 1807 men jag var säker på 6:an och helt låst vid den när jag leta därför tog det tid att hitta barnet i dödsboken.
 
Pia

2007-02-20, 22:47
Svar #9

Utloggad Gunnar Bergman

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hur sena husförhörslängder går det att få läsa? Var själv med på husförhör på 40-talet. Är dessa tillgängliga och i så fall var?

2007-02-21, 01:27
Svar #10

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Husförhörslängder avskaffades officiellt runt år 1900, och blev istället Församlingsböcker, vilka användes fram till 1991 (då folkbokföringen lades över till Skatteverket).
De husförhör som förekommit under 1900-talet var på eget initiativ av präst och/eller församling och hur de dokumenterades - och om sådan dokumentation bevarats - är svårt att säga generellt utan varje enskild församling får nog kontaktas. Eftersom det faktiskt var fråga om myndighetsutövning så bör man - om dokumentationen nu alls finns - kunna få ta del av den, men i sådana fall bör den vara underkastad bestämmelsen om 70-årig sekretessprövning.
Dokumentation om husförhör efter församlingsböcker införts kommer nog inte att automatiskt lämnas över till Landsarkiven eftersom det inte är fråga om folkbokföring utan om varje församlings religionsutövande.
 
Ingela

2011-03-20, 19:21
Svar #11

Utloggad Michael Tillander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 314
  • Senast inloggad: 2020-04-01, 20:26
    • Visa profil
Hur pålitliga är anteckningarna om nattvardsgång i HFL?
Jag söker efter en ana som senare hette Herman Murin och enligt hfl i Tavastehus var född 20.8.1783. Han kan ha kommit från Renko socken och tagit släktnamnet efter byn Muurila, det fanns andra som gjorde det. En lämplig kandidat kunde var Herman Johansson från Anttila hemman i denna by, f 20.8.1782 (det finns ofta skrivfel i hfl). Problemet med honom är att han enligt andra källor borde ha flyttat till Tavastehus år 1800, men i hfl för Renko står det att han tagit nattvarden hemma t.o.m. 1805, fast åren 1804-05 är överstrukna. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/renko/rippikirja_1800-1805_t k267/162.htm
(Herman är den 7. personen uppifrån).  
Har någon erfarenhet av detta, kan prästen ha misstagit sej och satt dito också för Herman fast han inte var där? Jag har samma problem med en annan ana också.
 
MVH Michael

2012-07-16, 12:03
Svar #12

Utloggad Maj-Lis Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2020-01-19, 10:41
    • Visa profil
    • Maj-Lis Lisa Olsson
Hej!
Hittar inga husförhörslängder i Harlösa före 1800-talet på Arkiv Digital ?????  
 
Jag söker efter Pehr Larsson som var gift med Sissa Andersdotter f 1767 på Hunneberga nr 9, han finns inte med på Arkiv Digital AI:1 sid 26, Sissa blev tidigt änka vad jag förstår, och gifte om sig med en yngre Pehr Larsson..
 
Söker efter den äldre Pehr Larsson födelse och hemort
Tacksam  för svar
 
MVH
Maj-Lis

2012-07-16, 12:38
Svar #13

Utloggad Birgitta Berkemar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5264
  • Senast inloggad: 2020-04-01, 18:33
    • Visa profil
Maj-Lis!  
 
Det finns inte några husf.l. för Hörlösa förrän 1814 någonstans.
Du får lösa problemet genom andra längder, vigsel, födelse, död t.ex.
 
Birgitta B
Birgitta B

2012-07-18, 11:37
Svar #14

Utloggad Maj-Lis Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2020-01-19, 10:41
    • Visa profil
    • Maj-Lis Lisa Olsson
Hej Birgitta!
Tack för tipset, jag har löst det..  
 
MVH
Maj-Lis

2012-07-25, 20:30
Svar #15

Utloggad Maj-Lis Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2020-01-19, 10:41
    • Visa profil
    • Maj-Lis Lisa Olsson
Hej!
Behöver lite hjälp att hitta på 1900-talet. Västra Sallerup Eslöv  har inga hus-församlinglingsböcker i AD, det finns kanske i andra släksforskarprogram. Det gäller min  farmors, far och mor Hans Henrik Lindqvist f 30/9 1853 St Kastberga, Bengta Hansdotter f 21/3 1850 St Harrie,  
Och farmors farfar och farmor Sven Lindqvist f 22/11 1811 Västra Sallerup och Anna Maria Richter f 25/9 1817 Stehag, deras dödsdagar.  
De bodde i Västra Sallerup på 1900-talet.  
Tacksam för lite hjälp eller var jag kan hitta detta...
 
MVH Maj-Lis

2012-07-25, 20:48
Svar #16

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 8624
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 19:30
    • Visa profil
    • Gensvaret
Ur Sv dödbok 5:
 
18570930
Lindqvist, Hans Henrik
St. Kastberga 1
Död 29/5 1920.
Kyrkobokförd i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Född 30/9 1857 i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Gift man (16/4 1875).
 
18500321
Lindquist f. Hansson, Bengta
Kastberga 1
Död 22/9 1927.
Kyrkobokförd i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Född 21/3 1850 i Stora Harrie (Malmöhus län, Skåne).
Änka (29/5 1920).
 
18111022
Lindkvist, Sven
Kastberga 2
Död 23/10 1902.
Kyrkobokförd i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Född 22/10 1811 i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Gift man.
 
18170925
Lindkvist f. Richter, Anna Maria
Kastberga 1
Död 5/11 1902.
Kyrkobokförd i Västra Sallerup (Malmöhus län, Skåne).
Född 25/9 1817 i Stehag (Malmöhus län, Skåne).
Änka (23/10 1902).

2012-07-25, 21:03
Svar #17

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 8624
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 19:30
    • Visa profil
    • Gensvaret
Kompletterande uppgifter i SCB-utdragen ur dödboken (hos SVAR):
 
Dödsorsaken för Sven L anges som ålderdomsavtyning. De tre övriga dör i lunginflammation.

2012-07-25, 22:35
Svar #18

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9199
  • Senast inloggad: 2020-03-09, 20:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Enligt Sveriges församlingar genom tiderna (1989) så är Västra Sallerup detsamma som Eslöv. Namnet byttes vid årsskiftet 1951-1952.

2012-07-26, 00:08
Svar #19

Utloggad Maj-Lis Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2020-01-19, 10:41
    • Visa profil
    • Maj-Lis Lisa Olsson
Stort tack för ER hjälp!
 
Ni kanske kan hjälpa mig med en sak till!!  
Och det gäller farmor farfars mor, som var gift med Anders Lindqvist f 5/3 1785 Västra Sallerup. Hans hustru Hanna Svensdotter f 1776 i Igelösa
men jag hittar inte vilken dag och månad som hon var född. Det står bara 1776 i alla husförsböcker....
 
Och sen måste jag fråga dig Elisabeth, om du vet var ditt efternamn kommer ifrån.
Min morfar Axel Martin antog släktnamnet Thorsell innan han flyttade till Malmö, år 1911. Han kommer ifrån Sönnerhult i Vena.
Hittar ingen mer i släkten med detta efternamn.
MVH Maj-Lis

2012-07-26, 09:44
Svar #20

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9199
  • Senast inloggad: 2020-03-09, 20:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Hej Maj-Lis, min mans släkt kommer ursprungligen från Leksand, och flyttade 1892 till Hedemora, där de köpt en gård, som kallades Thorsells efter en tidigare ägare.
 
Enligt en lista med statistik över efternamn (http://spraakbanken.gu.se/statistik/lbenamnalf.phtml) så finns det ca 1100 personer som heter Thorsell, inkl diverse andra stavningar.
 
I Småland finns ju Torsås, Västra och Östra Torsås m.m. som kan ha givit upphov till namnet.

2012-07-29, 10:59
Svar #21

Utloggad Maj-Lis Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 108
  • Senast inloggad: 2020-01-19, 10:41
    • Visa profil
    • Maj-Lis Lisa Olsson
Tack Elisabeth,  
man blir ju lite nyfiken på namnet, eftersom det bara var min morfar som tog namnet, och där står släktnamnet, så  
trodde jag att det fanns fler i släkten med samma namn..  
 
Vet inte vad han jobbade med innan flytten till Malmö
Får söka och se om jag kan hitta mer info
 
MVH Maj-Lis

2012-08-04, 13:21
Svar #22

Utloggad Krister Rundqvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2352
  • Senast inloggad: 2020-03-31, 12:03
    • Visa profil
Någon som vet vad fg betyder i en Hfl?
Ex. Skellefteå landsförsamling AI:14d (1891-1899) Bild 33 / sid 28 rad 3 och 16.

2012-08-07, 16:49
Svar #23

Utloggad Jesper Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2016-04-29, 00:23
    • Visa profil
    • www.facebook.com/jesperoffical
Under ett uppslag i Släktforskarens ordbok framgår en beteckning om:
f.g., fgm., fggsm som är en förkortning av föregångsman, födorådsman.
 
Födoråd dvs födorådstagare är som undantag m.m. Fördelsman är en person som får livstidsunderhåll, bestående av fri bostad och andra naturaförmåner.
 
Källan är hämtat från en ordbok för släktforskare. Vet inte om det hjälper så mycket men ville iaf berätta för dig.
 
Mvh Jesper

2012-08-07, 17:00
Svar #24

Lotta Nordin

Noteringen är gjord i kolumnen för nattvard så det betyder nog första gången, och det stämmer ju bra med deras ålder.

2012-12-05, 17:56
Svar #25

Utloggad y

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: 2018-05-25, 19:37
    • Visa profil
Hej
Kan någon hjälpa mig att , dels översätta latinet i rubrikerna,
dels ge en förklaring till betydelsen av siffrorna i kolumnerna? A1/1 Norrby (U)
Tack
Ralph L
 

 
(Meddelandet ändrat av raffe 2012-12-06 13:22)

2014-09-11, 21:07
Svar #26

Moderator Källor


2014-12-28, 20:09
Svar #27

Utloggad Bo Almquist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2015-10-27, 16:39
    • Visa profil
Har startat upp igen efter julmaten och det går väl lite trögt så där i början. Nu letar jag i alla fall efter en herre som är född i Ugglebo, Karlslund, Kalmar (H) och född 1796. Fint, då går man ju in och startar med födelseböckerna (alt. med lite stjärtenergi så får man väl tröska igenom hela hfl för de åren...) Jo morsning, hfl för denna församling startar 1816! 1816 det är ju nästan igår för oss i denna bransch. Har även kollat med SVAR men lika illa där. Har också googlat (märkligt ord vi fått till numera förresten) på församlingen för att se om den fanns ihop med någon annan tidigare - noll komma noll där också. Har någon av kollegorna här någon idé om en fortsättning eller är det så illa att man bara sätter en punkt på den grenen?
Herren ifråga heter Carl Nilsson f. 1796 8/3 i Ugglebo, Karlslunda (H), alltså. han dog 1872 29/6 i Gräsgärde, Kalmar (H) om det kan vara till någon nytta. Resten har jag tämligen bra koll på men med bakgrunden är det värre.
 
Med vänlig hälsning
Bo Almquist

2014-12-28, 21:39
Svar #28

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Jo, det här med julmaten, den blir man slö av. Du har sett att hfl börjar 1816 men du har inte observerat informationen om Karlslunds socken. Där står det Arby. Sök där och man finner många böcker före 1816. Din Carl född 1796-03-18 finns under Arby C4 sidan 169.

2014-12-28, 21:53
Svar #29

Utloggad Bo Almquist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2015-10-27, 16:39
    • Visa profil
Tack Rune, jag har hittat det för ca 15 min sen.
 Jag tackar för din insats, det var vänligt.
 
 Med vänlig hälsning
 Bo Almquist

2014-12-30, 19:33
Svar #30

Utloggad Lisbeth Jolin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 63
  • Senast inloggad: 2019-01-28, 18:24
    • Visa profil
Det finns en bonde, Nils Persson i Ugglebo, med en son Carl eller Curt (svårt att se)men sonen är född 1796-03-18. Finns i Karlslunda A1:sid 265 under Ugglebo. Såg just nu att han redan var funnen.

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna