ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Födelsedatum  (läst 1627 gånger)

2009-09-07, 11:25
läst 1627 gånger

Utloggad Håkan Winfridsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 28
  • Senast inloggad: 2023-01-20, 09:59
    • Visa profil
Har sett att många barn är födda 27 december men har inte hittat något som är född 24,25,26 december, någon som vet varför? Hade inte prästen tid med bokföringen under helgerna? Någon som vet så vore jag tacksam för hjälp.
 
Mvh Håkan

2009-09-07, 21:46
Svar #1

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Är det möjligen så att Din iakttagelse beror på en tillfällighet. Jag tittade igenom ett födelseregister för en ganska stor socken (Västra Vingåker) kring år 1800. Utan att räkna så noga tyckte jag att de datum Du nämner förekom ungefär lika ofta som alla andra. Från vilket område och vilken tid kommer Din iakttagelse?
 
Jag brukar ofta tänka, att mitt eget födelsedatum förekommer påfallande ofta som datum för händelser hos tidigare generationer. Troligen inbillning.

2009-09-07, 21:47
Svar #2

Utloggad Sonia Biörkeroth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1399
  • Senast inloggad: 2024-03-19, 15:42
    • Visa profil
Håkan, det är inte så att det är dopdagen som avses? För i tidiga födelse- och dopböcker är det ofta endast dopdagen som anges, inte själva datum för födelsen. Det var dopet som var det viktiga.

2009-09-08, 02:14
Svar #3

Utloggad Jimmy Dahlund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 327
  • Senast inloggad: 2011-02-23, 23:17
    • Visa profil
    • www.dahlund.eu
Födda i Valbo, Gästrikland mellan 1688 och 1805:
 
24 dec 19 barn
25 dec 13 barn
26 dec 12 barn
27 dec 16 barn
 
Som bilden nedan visar anges redan från start både födelsedag och dopdag:
 

2009-09-09, 08:40
Svar #4

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Utan att räkna har jag uppfattningen att det föds flera barn den 24/12 än den 23/12 och 25/12. Jag misstänker att man hellre såg barnen födda den 24 istället för den 23 eller 25 och man har kanske friserat födesledatumet något i vissa fall.

2011-10-23, 17:55
Svar #5

Utloggad Kenneth Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 120
  • Senast inloggad: 2022-01-19, 13:08
    • Visa profil
När jag började släktforska för några år sedan och bara koncentrerade mig på ett släktled bakåt kom jag så småningom till en ana som bara hade år och månad dokumenterat för födelsen. Har sedan dess försökt att få klarhet i exakt datum, och antagit att det handlat om bristande bokföring i kombination med parallell administration med en grannsocken.
När jag senaste året jobbat med andra släktled i andra socknar i andra landskap har jag kommit till samma period som med den första anan, och jag tycker mig se ett mönster och en brytpunkt i att före 1750 anges bara barnets födelseår och månad.  
Stämmer det med erfarenheter från er andra? Vad beror avsaknaden av exakt födelsedatum på i så fall?
 
Apropå den pågående diskussionen i tråden här tycker jag mig ha märkt att födslar under sommaren är ovanliga, betydligt vanligare verkar vara under höst och vår liksom vinter. Var sommaren viktig (för landsbygdsbefolkningen) så att ingen kunde gå hemma och sköta barn då? Låg det någon medveten planering bakom nedkomsterna?

2011-10-23, 19:52
Svar #6

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-03-23, 13:34
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Kanske kan bero på att de tidigare böckerna ofta inte var födelseböcker utan dopböcker.
Då får man bara exakt dopdatum, inte födelsedatum.

2011-10-24, 15:16
Svar #7

Utloggad Rune Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1331
  • Senast inloggad: 2018-01-28, 11:18
    • Visa profil
Under höbärgningen var det nödvändigt att ha så mycket folk tillgängliga i detta viktiga arbete.

2011-10-25, 04:06
Svar #8

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Hur kyrkoböckerna fördes - exakta datum, moderns namn, föräldrarnas patronymikon, föräldrarnas hemvist etc. - berodde i första hand på respektive biskop, och i andra hand på hur varje kyrkoherde tolkade biskopens instruktioner. Från ca 1750 blev staten alltmer intresserade av exakta uppgifter, som exempel började ju folkräkningarna då, och därmed torde ha följt ett visst intresse för att försöka likrikta hur böckerna fördes. Det var dock inte förrän under andra halvan av 1800-talet som standardiseringen började blomma på allvar.
Innan ca 1860 är alltså alla kyrkoböcker i hög grad beroende av tid och plats.
 
Det är riktigt att kyrkan i början bara intresserade sig för de kyrkliga momenten, dop och begravning snarare än födelse och död. Å andra sidan var det lag på att dop skulle ske inom en vecka från födelsen och begravningar ägde i princip rum söndagen efter dödsfallet så dessa datum är alltså max en vecka fel. Själv tycker jag det är rätt OK att bara veta att en ana är född första veckan i mars och dog sista veckan i november, även om det naturligtvis är extra trevligt att få ett exakt datum.
 
Att barn föds på våren beror på att de är tillverkade på sommaren. Sommaren betydde att man spred ut sig mer (man kunde nyttja fler utrymmen när de inte behövde värmas), och husbondparet kunde få stugan helt för sig själva. Traditionellt var sommaren - söder om Dalälven - från Kristi Himmelsfärd till Mickelsmäss.
En del barn blev naturligtvis till även under julhelg och påsk, när det dels var mer fri tid, dels var rörligare med en del av familjen i kyrkbyn eller på besök hos andra medan vissa i familjen stannade på gården - återigen fler ostörda tillfällen.
 
Hur planerat det var vet jag inte, men det var bättre för alla att barn föddes på våren. Barnen mådde bättre av sol och värme, och fick bättre mjölk eftersom tillgången på mat var bättre. Det var däremot jobbigt för en kvinna att vara höggravid på sommaren - varmt och svettigt, och detta var,  som sagts här tidigare, en bråd tid då inte ens en höggravid kvinna kunde få lugn och ro utan måste arbeta hårt. Barnpassningen, särskilt av lindebarn, sköttes med fördel av gamla värkbrutna farmor som ändå inte kunde vara med ute på åkrarna.
 
Än idag sker en lite större andel födslar just före jul, inkluderande julafton. Det beror helt enkelt på att den blivande modern är/var igång rejält med att få allt klart till julfirandet. Sedan var man i stillhet på juldagen, men från annandagen drog stöket igång igen, för julkalasen. Så att födslar toppar just före jul (och julafton) och drar igång igen efter jul är ingen nyhet.
 
Ingela

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna