Äldre inlägg (arkiv) till 21 augusti, 2006

[Anders Eriksson]

Hej !
Sitter just nu och går igenom födelsböckerna för Götlunda (U) på 1770-talet. På flera ställen är moderns namn utelämnat, vad kan detta bero på ?
Var prästen bara glömsk eller tyckte han att det räckte med faderns namn. Eller finns det någon annan för mig dold anledning ?
 
Hälsningar
Anders

[Kjell Croné]

Hej Anders!
 
I Silbodal (Värmland) saknas båda föräldrarnas namn under perioden 1726-35. Endast barnets namn (ibland utan patronymikon), födelseorten och faddrarna är angivna. Dessutom är födelseåret i husförhörslängderna för personer födda under denna period ofta fel.  
Prästerna hade nog ingen tanke på framtida släktforskare.
 
Mvh, Kjell

[Erik Fröberg]

Kan någon lösa problemet? Studerar f.n. Uddevallas föd.längd 1902. Där står i förädraspalten förkortningen Ö.T. 47:8 efter namnet.  Vad betyder detta?
Tacksam för tips.
Mvh Erik

[Gunnar Jonsson]

Om ingen annan ort anges så brukar en sådan angivelse vara kvarter nr 47, tomt nr 8.
 
Ö.T. bör ange någon del av staden.

[Åsa Malm]

Hej!
 
Har beställt en kopia på en födelsebok från
Kungsholmens församling i Stockholm år 1893.
I kolumn nr.23 är rubriken: Anteckning af hvad i
serskild Promemoria är föreskrifvit.
I kolumen för min släkting står L.B. 23/1893.
Nu undrar jag vad rubriken betyder? Också om  
någon vet vad det som  står under där betyder?
Är det möjligen första bokstaven i barnmorskan
för och efternamn?
 
MVH
 
Åsa Malm

[Agneta Sköld]

Vet någon vad bokstäverna betyder?
I födelseboken för Linköpings domkyrkoförsamling
1846-50 står det noterat under barnets namn t.ex K 44, T 123, L 15, P 48.
Att p kan betyda pagina tror jag stämmer, men de övriga?
//Agneta

[Barbro Behrendtz]

Agneta,
Samtliga bokstäver är kvartersbeteckningar. K = Sankt Kors, T = Tannefors, L = Sankt Lars och P = Sankt Per. Namnet på församlingen är före år 1967 Linköping och först efter 1967 heter den Linköpings domkyrkoförsamling.

[Agneta Sköld]

Tack Barbro för den upplysningen.
Det var något jag inte hade kunnat ana.
Nu när jag hade lite mer tid att titta på tidigare sidor såg jag att ämnet varit uppe förr

[Maria Johansson]

Har letat i Födelseboken för Hardemo (Örebro län)
Efter en Per Wase född 1805 5/5, men hittar ingenting. är det någon som känner igen namnet,
eller vet något annat?
Tacksam för all information.
Mvh Maria.

[Åke Tilander]

Du har kanske redan gjort det, men ett gott tips är att alltid titta i alla FB för pastoratet.

[Tord Påhlman]

Var han möjligen indelt soldat? I så fall kan han ha ljugit om sin födelsetid. Soldater gjorde ofta så. Jag har en soldatana som gjort sig ungefär ett halvår äldre än han var. Hittade honom i födelseboken efter att först ha letat upp honom i generalmönsterrullan i Krigsarkivet.

[Arne Forsman]

I Födelseboken för 1892 i Sollentuna (B) står det omedelbart efter varje barns namn ett tal med en punkt efter.  
T.ex.  Hilda Maria 56.  
Varje barn har fått ett ett- eller tvåsiffrigt tal.  
Talen kommer inte alls i nån nummerordning, de flesta verkar sluta på 6.
 
Vad kan detta betyda?
 
Arne Forsman i Norrköping

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Maria - det finns två Pe(h)r Wase på Centrala soldatregistrets CD - möjligen rör det sig om samma person. Skulle nog tro att Tord har rätt om att det rör sig om en soldat. Rekommenderar att du kontaktar personen som nämns på bilden för mer info.

Mvh,
Yvonne

[Maria Johansson]

Tack Yvonne och Tord för era svar. Stämmer att han var soldat  Corpral Per Wase är det namn jag har hittat. Jag ska genast ta kontakt med personen du nämde. Är lite ny på det här området, så det här blir till stor hjälp.
Tack  
Maria

[Tord Påhlman]

Som jag sa ovan, soldater ljög ofta om sin ålder. Enligt reglerna skulle en soldat vara gift, men det brukade tolkas som att det räckte om han var giftasvuxen. Detta i sin tur brukade tolkas som att han skulle vara minst 18 år gammal då han antogs som soldat. För att uppnå detta ljög många soldater om sin ålder, ofta med kompanichefens goda minne får man väl anta. Detta kan ibland göra sökningen i födelseboken en aning komplicerad. Jag har själv råkat ut för detta, men det löste sig så småningom. Får du problem, hojta till, vi är många som är redo att bistå med råd och dåd.

[Eva Dahlberg]

Maria, det framgår inte om du följt honom baklänges till födelseboken (från död eller vigsel osv.) eller om du tagit en uppgift ur husförhörslängden om födelsedag och födelseförsamling och hoppat direkt till födelseboken. Om du inte följt honom baklänges  så händer det ganska ofta att särskilt födelsedag (inklusive år) men även födelseförsamling har blivit fel under årens lopp. Går man genom alla flyttningar och husförhörslängder så kan man hitta om något sådant hänt.
 
Det förekommer ju också att de har missat att skriva in barn i födelseboken.
 
Hälsningar,
Eva

[Dan Johansson]

Vad menas med det i den sista kolumnen som jag stöter på exempelvis i Södra Mellbys födelseböcker under 1800-talet där det står Vilkor eller Viskor och för alla barn (tror jag) står ett b eller en 6:a?

[Olle Andersson]

Moderns ålder i födelsebok?
Det kanske har diskuterats/belysts tidigare - min undran gäller angivandet av moderns ålder i födelseböckerna. Varför är denna uppgift så viktig att den kommer med?

[Elisabeth Thorsell]

Därför att prästerna från 1749 var tvungna att lämna denna och liknande uppgifter till Tabellverket (numera SCB) varje år.  
 
Du kan läsa mer om den s.k sockenstatistiken här.

[Anton Målqvist]

Hej!
En morbror till mig står i kyrkböckerna som född 4/1 1930, men hans mor och äldre syskon säger att det var den 5/1, som detta år var på trettondagen och lätt att minnas.
Vad bör man använda i sitt register, (han firas den 4)?
 
Vänliga Hälsningar Anton

[Jan Ek (Janek)]

Hej,
 
Nej det är inte riktigt. Trettondagen 1930 var måndagen den 6:e januari. Trettondagsafton var söndagen den 5/1.
 
(Källa: Egon Bosveds utmärkta lilla program Nordiska Kalendrar, som finns länkad på Rötter)
 
Jag hade använt kyrkobokens datum i mitt register, med en kommentar, men det omvända går lika bra i mina ögon.

[Bo Persson]

Trettondagen är alltid den 6 januari.

[Jan Ek (Janek)]

Givetvis, jag är nog lite trött ikväll

[anton@malqvist.se]

Hej!
Jag klantade till det med dagen. Han föddes på trettondagsafton.
 
Och som Jan skriver är det nog bäst att använda kyrkobokens datum, med en kommentar.
Tack för tipset.
Anton

[Lars Kleberman]

Födelseort?
Jag vet inte om jag ställer frågan på rätt plats. Hoppas att det är några som läser de i alla fall.
Under mitten av 1900talet föddes det många barn på olika BB:n i landet.  
Jag själv föddes på Kristianstads BB. Jag anges t ex i 1970 och 1980 års folkräkning som född i Kristianstad. Men när jag sedan går igenom födelseboken för min hemförsamling så finns jag som född i hemförsamlingen och det finns ingen notering om BB där. Nu måste jag således finns i två olika födelseböcker. Vilken är den rätta församlingen i ett sådant fall?
Man kan ju gå efter 1970 års räkning och Kristianstads BB:s böcker men om en forskare senare träffar på mitt namn i hemförsamlingens födelsebok blir det ju en konflikt för den som ser noteringen har ingen anledning att anta att jag finns med i ännu en bok.
Vad är Er andras uppfattning??
Hälsningar
Lars Kleberman

[Staffan Månsson]

Hej Lars
Jag har råkat ut för samma sak, men i det här fallet så är det min pappa.
Enligt 1970 o 1980 var han född i Kristianstad men efter lite forskning så var han visserligen född där men de bodde inte där utan i Huaröd.
Min uppfattning är att hemförsamlingen gäller.
Mvh Staffan

[Lars Kleberman]

Hej Staffan
Ja, den uppfattningen har jag också haft. Var i kontakt med en person som har anknytning till CD-skivorna 1970 och 1980 och då angavs födelseplatsen och inte hemförsamlingen. Hemförsamlingen kom att gäller några år in på 50-talet och sedan är det inga problem men 40-talet är problematiskt. Det är ingen enhetlig syn på saken och det är denna enhetliga syn som jag saknar. Det är kanske inte fråga vad vi tycker i dagsläget utan vad händer om 40 - 50 år. Det är då problemen verkligen kommer i dagen om inget görs i dag när det kanske finns möjlighet.
Lars

[Ann-Mari Bäckman]

Jag antar att det var först på 40-talet, kvinnorna inte födde sina barn hemma längre, utan det blev allt vanligare att de åkte iväg till någon sjukstuga eller till ett lasarett. Kanske därför man uppgav födelseplatsen, som hemort i folkräkningarna.
 
Min man anges vara född på den plats där sjukstugan låg, men jag vet inte vad som står på hans personbevis, om det är födelseplats eller hemort.
 
Det är ju mycket troligt att framtidens forskare görs uppmärksam på detta, att gå efter födelseböckerna och inte folkräkningarna. Lite problem, ska de väl ändå ha, annars är det väl ingen forskning, om allt bara flyter på :-}
 
Ann-Mari Bäckman

[Neta Hedberg]

Detta har diskuterats tidigare i en annan tråd. Läs den här

[Lars Kleberman]

Ja, jag har varit i kontakt med många nu och fått veta, ja det visste jag tidigare, att man måste kolla två böcker, men jag trodde att det skulle kunna gå att göra något åt detta.
Tänk er att två forskare möts. De har samma person i sin forskning. Den ene säger att han/hon är född i X-by medan den andre säger i X-stad. De har ju fått uppgifterna från olika födelseböcker. Om det sedan är så att prästen förväxlat moderns och faderns födelseuppgifter så kan det barka långt iväg. Jag har träffat på många konstigheter som prästerna presterat. För om man nu inte vet att nedkomsten skett på ett BB så har man ju ingen anledning att söka i två böcker, man har ju fått uppgiften i hemförsamlingens födelsebok. Det kunde ju inte vara för att dopet skulle förrättas på BB. I mitt eget fall blev jag döpt några veckor efter det jag kommit hem från BB och prästen i min hemförsamlimng måste ha skickat ett meddelande om detta till BB annars hade de inte haft ett namn att föra in. Någon notering i födelseboken finns inte om ett sådant meddelande.
Det är kanske så att man får leva med detta men jag tycker nog att man borde ta det i beaktande om det kommer att produceras fler CD-skivor med folkräkningar. Då borde man nog ta hemförsamlingens uppgifter och föra in dessa direkt, ev. med en not. om ev. BB-födsel.
Lars