Förväxling av bokstäver i gammal text

[Sam Blixt]

Jag tror att det är många som förväxlat bokstäverna ij med det y som Håkan Skogsjö beskriver under Redaktören meddelar.
 
Bokstäverna ij används för att beteckna långt i-ljud i t ex Döderhultswijk på samma sätt som i holländskan.  
 
Ofta skrevs ij så tätt att de kunde misstolkas som ett y med två prickar y umlaut.
 
Jag undrar om det inte är många som har samma åsikt.
 
MVH/Sam Blixt/Oskarshamn

[Gunnar Jonsson]

Hej Sam.
Jo det är nog så. Det har jag själv märkt i gamla skrifter.
 
Att man inte skrev det långa i-ljudet med ii, berodde troligen på att det i skrivstilen då blev exakt lika som tyskt y dvs ü. Det är min teori, om det är så vet jag inte, men varför inte?
 
Sen är frågan om man överhuvudtaget använde y med två prickar. Skrev man inte y på samma sätt som u med en snabel över?

[Jojje Lintrup]

Nu fattas det bara att någon ovanligt noggrann person vill visa hur det diskuterade tecknet (y med två prickar) kan te sig ut i skrift...
GÖR INTE DET! DÅ KRASCHAR HELA ANBYTARFORUM!

[Sam Blixt]

Du kan ha rätt Jojje, men att jag skrev om detta tecken var inte för att man skulle skriva tecknet och därmed krascha systemet.
 
Det var mera för att det har använts felaktigt på grund av både läs- och skrivfel, sådana feltolkningar har förekommit under minst tvåhundra år.  
 
Gunnar har ju ovan nämnt att han har samma åsikt.
 
MVH/Sam

[Torbjörn Gustavsson]

Anledningen till att just detta tecken kraschar Anbytarforum är sannolikt att det har ascii-värde 255. Det är alltså det högsta möjliga ascii-värdet. Detta värde brukar av en del programmerare användas som felkod, vilket troligen  är det som orsakar problemet.

[Gunnar Jonsson]

Nja, det kan det knappast bero på.
Både ASCII och ANSI-koden har teckenvärdet 152 på detta prickade y. Egentligen spelar det ingen roll vad det beror på (för oss vanliga användare), huvudsaken är att vi inte använder det.

[Olle Elm]

För att återgå till Sams inledning på denna frågeställning - Förväxling av bokstäver i gammal text. Kommer ni ihåg att vi diskuterat samma fråga tidigare och då här?

[Håkan Skogsjö]

Den som är observant ser att det aktuella tecknet finns utskrivet i den diskussion som Olle hänvisar till - och att det tydligen inte ställer till några problem. Däremot ställer tecknet definitivt till problem om det används i rubriker. Men för säkerhets är det bäst att vi inte använder det någonstans i Anbytarforum.

[Egon Bosved]

Detta med ij eller y (med 2 prickar) är något som jag funderat över. Hette han Strijk, han som bijggt, eller hette han som byggt Stryk?
 
Det heter bisätta döda men bysätta gäldenärer. I båda fallen betyder det sätta vid sidan av. Prefixet bi, tror jag, har den innebörden i t ex bistå, bifoga, biflod mm mm. Jfr ty bei och eng by.  
 
Jag är ingen språkman. Just därför uppställer jag lysande hypoteser :-) Min hypotes är att för en gångs skull är det skriftspråkets krumelurer som drivit språkutvecklingen mot skillnaden mellan bisätta och bysätta. Vanligen är det ju talspråket som styr. Bisätta och bysätta var väl myndigheters verb. Olika myndigheters! Så uppstår olika tolkningar?!
 
Vet någon om byggherren hette Strijk eller Stryk?
 
Hoppas att man fixar buggen i Anforum som kanske kan vältas om någon skickar fatala y med 2 prickar.

[Carl Szabad]

Svenskt diplomatarium anger i sina editionsregler för medeltida handlingar att y med två prickar transkriberas som y utan prickar, däremot y med en prick (förekommer knappast efter medeltiden) skriv ut med den. Skillnad ska göras på ij och y efter hur de är skrivna i källan. Det innebär i ovanstående problem att byggherren kan skrivas både Strijk och Stryk beroende på skrivaren, och det är ju inget nytt problem att det är skrivarnas egenheter som förorsakar den här typen av diskussioner.
 
Men även på diplomatariet tycker man att sammanhanget ska styra, d v s en by ska skrivas så, inte som bij även om det de facto står så i handlingen. Det går alltså inte att ge några exakta regler annat än att man tar bort dubbelteckande prickar över y.

[Alvar Stockhaus]

Segrid eller Ingrid?
Var den första bokstaaven en bofink? När jag har tolkat namnet till Segrid så har det i ett personregister stått Ingrid. Berodde det också på att den som skrev den nya husförhörsvolymen,  liksom jag läste fel?  
Namnbyte har ju varit vanligt, t ex att Christina blev Stina, men hur kan Segrid bli Ingrid?

[Carl Szabad]

Alvar! Det är källorna som har svaren, inte registren. Det är inte ovanligt med fel i register så studera originalhandlingarna noga om det skiljer där. Sigrid och Ingrid har alltså inget samband alls.
 
Däremot är Stina en VARIANT av Kristina, det är alltså INTE fråga om ett namnbyte, utan mer att jämföra med att en Karl kan kallas för Kalle, ett smeknamn således.

[Sam Blixt]

Hej Carl!
 
Jag håller med Dig om att det ofta är fel i olika register, men man skall inte utesluta att det kan vara fel i originalböcker.
 
Jag hade i somras ett exempel där det stod Välverlunda i en bok, men det skulle vara Vävesunda. Jag bad Elisabeth kolla det eftersom hon känner till Östergötland väl.
 
Här kommer hennes svar:
 
Citat
Hej Sam,
 
Detta kanske inte längre är något problem för dig, men eftersom jag var
i Vadstena den gångna veckan så måste jag ju kolla vad det stod i
Ödeshögs hfl, man är ju nyfiken.
 
Ödeshög AI:18 (1890-1900)
s. 13 Bankaby
Livgrenadjär J P Vetter , f 1844 19/9 i Ökna
 Infl 1873 med nr 3, från Välverlunda (och jag håller med om att det
står så!)
 
Ödeshög AI:17 (1886-90)
s. 13 Bankaby
Här står tydligt Väfversunda, så den präst som skrev den efterföljande
längden kunde tydligen inte läsa ordentligt!
 
 
MVH/Sam

[Carl Szabad]

Sam! Vad jag menade var, att om det står i en födelsebok att hon heter Segrid, men i ett register upprättat efter den födelseboken står Ingrid, så gäller originalet. Detta kan tyckas självklart, men tål ändå att påpekas ofta, då det fortfarande finns många registerforskare som aldrig kollar upp vad de hittar via registren.
 
Att sen prästerna kan ha skrivit fel är en helt annan sak. Den typen av problem får man försöka bena ut via andra primärkällor.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Sam!
 
Såväl Välverlunda som Vävesunda är fel, socknen heter Väversunda. Men jag utgår ifrån att det sistnämnda var ett slarvfel, eftersom du har skrivit Väfversunda i den sista meningen.

[Sten Magnusson]

Råkade se detta av en slump då jag satt och läste.
 
I båda fallen står det Väfversunda. Prästen har alltså inte skrivit fel.
 
Mvh/Sten Magnusson