Domböcker i förbundets intresse

[Leif Mörkfors]

Vad gör förbundet ?
Domböckerna tycks vara ett material som är styvmoderligt behandlat. När kyrkböckerna normalt slutar (tidigt 1700-tal/sent 1600-tal)är domböckerna ofta ett förträffligt och nödvändigt instrument för att komma vidare. Ändå finns inga domböcker i Arninge och vad värre är långt ifrån alla landskaps domböcker ens hos SVAR !
Jag tycker att detta borde vara en fråga för förbundsstyrelsen att driva hårt. Många med mig slår i forskningstaket nu när rullfilm inte längre går att hantera (de flesta av oss har väl mikrokortsläsare hemma numera!!)

[Elisabeth Thorsell]

Leif, SVAR håller på och konverterar rullfilmsdomböcker allt vad tygen håller, och ekonomien tillåter. Det samlade beståndet av rullfilmade domböcker utgör ca 35.000 rullar, vilket är betydligt fler än kyrkböckerna. Det går att låna domböcker för en stor del av landet, och eftersom de ofta tar lång tid att läsa, borde det vara bättre att låna eller köpa en volym, än att försöka ila igenom dem på de fnuttiga timmarna man får sitta i Arninge.
SVARs katalog är inte precis glasklar vad gäller domböckerna, men de har utlovat att den snart ska bli bättre.
Vi ser inte som vår roll att propagera för att det ska finnas domböcker i just Arninge, det är en sak för de lokala föreningarna, t.ex. SSGF, att jobba för. Vi jobbar för bättre tillgänglighet i hela landet.

[Carl Szabad]

Leif! Jag kan komplettera med att jag säkert ett dussintal gånger påtalat för SVARs chef vikten av att de domböcker som finns på mikrokort även läggs in på SVARs hemsida. Än har inget hänt eftersom man lagt alla resurser på ett nytt datasystem som måste vara i bruk före årsskiftet eftersom det gamla inte är 2000-säkert. Det är försenat bortåt ett år hittills.

[Leif Mörkfors]

Hej ! Jag håller med ! Domböcker vill jag helst läsa i lugn och ro på min egen kammare men jag tycker inte att man jobbar på rätt sätt när man tar landskap efter landskap. Ex Blekinge väntas bli klart 2001. Istället borde man prioritera de domböcker som avser tiden 1600-tal och tidigt 1700-tal även (1500-tal)som dels normalt är lättlästa dels normalt är de man han störst behov av när några års släktforskning ligger bakom en. 1800-tals böckerna är enligt min erfarenhet övergripande, mindre släktforkningsnyttiga (dock långt ifrån helt) och långa stunder mycket svårlästa.  
Jag vet inte hur många landskap som är kvar men 1-2 års väntas känns tung !
Hälsningar
Leif