Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-07

[Per Eriksson]

Lotta, än en gång tack.
 
//Per

[Lars Sjöqvist]

Finns det någon som har beställt bouppteckningar från USA? Hur går man till väga?
 
/Lars

[Christina Blanck]

Vad är en bouppteckningsstege? Jag skulle nyss beställa kopia av en bouppteckning via Lunds Landsarkivs hemsida. Ett alternativ man kunde välja var Stege. Ingen förklaring fanns i anslutning till beställningssidan.

[Lars Persson]

stegen = arvsskatteberäkningen.
Oftast mindre än en halv A4:a och finns i allmänhet inbunden i en annan volym än själva bouppteckningen; därför nämns den separat. Mest intressant för skattemyndigheten.

[Christina Blanck]

Tack för förklaringen, Lars! Då har man lärt sig något nytt idag också! Mvh Christina

[Elisabeth Thorsell]

Jag har läst en hel del moderna bouppteckningar i Vadstena nyligen, och lärde mig då att stegen var den volym som fungerade som register, för där fanns alla bouppteckningar omnämnda på en tredjedels eller halv sida.  
 
Det gick mycket fortare att blada igenom stegen än den riktiga bou-volymen, och i stegen fick man det exakta numret på bouppteckningen att slå på. Om jag inte minns fel, så var det också i stegen som dödsboanmälningarna satt, de som görs efter folk som inte efterlämnat så mycket att det var nödvändigt att göra en riktig bouppteckning.

[Lars Persson]

Det är sant: i avsaknad av register kan stegen tjänstgöra som nöd-register - med samma nummer som själva bouppteckningen. Registerbristen gäller särskilt tidsperioden för 1900-talets första hälft.  
 
Dödsboanmälningarna kan dock vara instoppade lite överallt. Ibland även i separata volymer.

[Per Eriksson]

Vad var kriterierna för att upprätta en bouppteckning under sent 1700- och tidigt 1800-tal? Anlednignen till min fråga är att jag inte hittar bouppteckningar till flera personer, de finns inte heller i bouppteckningsregister. Jag finner dem i dödboken för socknen, och jag vet vilken härad socknen tillhör. Gjordes det inte alltid en bouppteckning? I modernare tid vet jag att det ibland förekommer sk. fattigbevis, men jag tror att även de är upptagan i bouppteckningsregistret.
 
All hjälp mottages tacksamt
//Peppe

[Annsofi Sterne]

Det kan finnas flera skäl till att bouppteckning saknas för en avliden. För att nämna några:
Den avlidne saknade ekonomiska tillgångar. Före år 1734, då lagen om bouppteckningsskyldighet uppkom, stiftades år 1669 en mycket begränsad lag på att uppteckna boet. Dessförrinnan fanns ingen skyldighet alls. Bouppteckningen kan ha förkommit under årens gång av olika skäl, t ex brand, stöld, pärmfyllnad eller hungriga råttor.

[Björn Engström]

Många bouppteckningar har förkommit under årens lopp. De kan också har lämnats in i hos fel tingsrätt.
Kontroll om det har gjorts bouppteckningar kan göras i fattigräkenskaper, där fattigprocenten skulle betalas.  
I vanliga domböckerna brukar det också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in.
I församlingens kungörelseböcker brukar också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in.  
Om det var aktuellt med ett nytt gifte kan det också finnas hela bouppteckningar i församlingens arkiv.    
Av 1700-tals bouppteckningar är många försvunna ur arkiven. Men det kan finnas kvar i gårdsarkiv.  
 
Hälsningar
Björn Engström

[Anders Swahn]

Hej, här kommer lite funderingar kring bouppteckningar, hoppas någon kan reda ut ?-tecknen.  
 
Det finns ju bouppteckningsregister över bl a Södermanland, Uppland med mera. Hur ska dessa tolkas, hur pass kompletta är dessa? Om jag inte hittar en bouppteckning i registret - betyder det då att den inte finns (inom databasernas tidsgränser) . När gjordes bouppteckning? När någon avled, förstår jag, men det verkar ju inte vara i alla fall, även om de haft tillgångar, vem var det som begärde att det skulle upprättas sådan?
 
I de bouppteckningar som jag läst (1800-tal) har det inte framgått vilka arvingar som fått vad. Var det ännu så att äldste sonen ärvde allt, eller gällde lika delar? Om nu sonen ärvde allt - vad skulle då vara meningen med att upprätta en bouppteckning över huvud taget? Om hustrun kvarlevde längre än maken - upprättades då ytterligare en bouppteckning för hennes del, när hon slutligen avled?  
 
Många frågor, hoppas någon kan bringa svar i denna 1800-tals-juridik.  
 
Mvh /Anders

[Björn Engström]

Bouppteckningar kunde göras efter någons död eller medan den samme levde. Huvudsyftet med bouppteckningar var att kyrkan som fattigvård skulle få in fattigprocenten, som var en viss del av boets behållning. Jag tror det var en 1/4 procent. Därutöver var det enstaka år som extra avgifter belasta alla överlåtelser. Vid överlåtelse av gården till en ny generation upprättades en bouppteckning för den äldre generationen och fattigprocenten fastställdes. Därefter var den äldre generation nästan egendomslösa och då upprättades knappast någon ny bouppteckning efter dem.
Bouppteckningar gjordes också i samband med att någon fodringsägare krävde inlösen av gården, för att få fram boets behållning.
Den vanligaste typen av bouppteckningar var efter dödsfallet. Vid ett ev. omgifte var det tvunget att upprätta en bouppteckning som skulle uppvisas för prästen innan vigseln, då barnen blev tilldelade sin arvsrätt efter sin avlidna förälder.
Om inte det var aktuellt med något nytt gifte kunde bouppteckningen efter makar göras samtidigt efter den sistes död.
Bouppteckningarna brukar normalt innehålla även delning av boet. Delningen var alltid på slutet och det skulle kunna tänkas att endast den första delen har bevarats i respektive arkiv. I gårdshandlingarnas och kyrkans handlingar är det alltid kompletta bouppteckningar med bodelning om inte något blad har förkommit.
Det var inte riktigt bestämt i vilken tingsrätt en bouppteckning skulle lämnas in. Därför kan bouppteckningar ibland vara inlämnade på fel ställe. Även hanteringen av bouppteckningar kan ha skett så att de blivit inbundna i fel volym, tillsammans med annan tingsrätts handlingar.
Många bouppteckningar har försvunnit och hittas lättast där det finns bevarade gårdshandlingar.
Om bouppteckningar har lämnats in kan man oftastse detta i andra källor. I kyrkoarkivet finns uppgifter om när fattigprocenten har betalts i fattigräkenskaperna och därutöver brukar det finnas uppgifter i kungörelseböckerna.
I de vanliga tingshandlingarna brukar det också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in. Där finns också ibland utsedda särskilda bodelningsmän som får i uppdrag att upprätta bouppteckning och dela boet. Jag uppfattar detta som en uppmaning och krav på att göra bouppteckningen.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Björn Nilsson]

Jag skrev detta under Metodfrågor men såg sedan att detta bör ligga här i stället:
 
Jag har letat efter Bouppteckningarna efter min mmf och mmm. Dom var gifta på var sitt håll och levde i ett samboförhållande från ca 1884 (prästerna kallade det nog för något annat). Dom fick 6 gemensamma barn. mmf dog 1926 och mmm 1946 i Undersåker respektive Frösön i Jämtland. Jag har letat igenom register och ett antal böcker innehållande Småprotokoll och Bouppteckningar fram till 1959 utan resultat.  
Varför finns inte dessa bouppteckningar. Vad hade man för kontrollsystem att man lämnade in bouppteckningar ?  
Jag har vissa teorier, kan någon av dessa stämma ?  
 
1: Dom var fattiga, fick dispens  
2: Ingen upptäckte att dom fattades  
3: Dom hade försvunna barn i Kanada, eftersök av dessa tog tid  
4: Bouppteckningarna hamnade någon annan stans

[Jaina Karlsson]

Arv eller Gåvor.
Var finns dokument bevarade angående Arv, Gåvor och Testamente från Kristinehamn för ex. år 1868 eller däromkring?

[Renathe Iren Bentzen]

Hei!
 
Jeg har bestilt bouppteckning via hemsidan til Landsarkivet i Göteborg. Det fungerte fint, det jeg undrar på nå er hur skal jeg betale, kommer det i posten til meg?? Jeg bor nemlig i Norge, er det noen som vet hur det fungerar? Det var ikke så mye opplysninger om dette foruten priser på tjenestene.  
 
Er veldig takknemlig for alle svar )
 
Mvh Renathe B

[Arnold Mellgren]

Hur kan man få tag i bouppteckningar på personer som bott i Kronobergs -och Kalmar län?
Är ute efter gamla handlingar från 1750-1850.

[Elisabeth Thorsell]

De finns i häradsrättsarkiven, som i sin tur finns på Landsarkivet i Vadstena. De finns också på mikrokort fram till omkring 1850(?).

[Arnold Mellgren]

Tack Elisabeth! Tror du att microkorten finns i t ex Arninge?

[Elisabeth Thorsell]

Hej Arnold, nej det tror jag inte, för i Arninge finns i stort sett inget annat på mikrokort än kyrkboksmaterial. Tyvärr får du nog kosta på och låna in korten från SVAR.  
 
Titta då först efter om de filmade registren finns med, så begränsar du vilka kort du behöver låna.

[Arnold Mellgren]

Tack igen Elisabeth!

[Annsofi Sterner]

Det finns även bouppteckningsregister på mikrokort hos SVAR till flera av häradsrätterna i både Kronoberg och Kalmars län.

[Renathe Iren Bentzen]

Hei alle sammen! 
 
Jeg la dette innlegget under Dalsland men kanskje det er riktigere å spørre her: Nå har jeg søkt en sånn bouppteckning hos Landsarkivet i Göteborg. 
Fikk svar i går at det ikke finnes noe på Kajsa Andersdotter/Eriksson i år 1913. Er det noe annet sted jeg kan söke? Finnes det hembygdsföreningar og/eller andre som kan hjelpe? Eller er det en mulighet at jeg må søke på nytt på Landsarkivet igjen, men da på ektemannen Olof Eriksson ettersom han døde sist av ekteparet?? 
Ja dette var mange frågor, men det er første gangen jeg har sendt förfrågan dit... 
 
Er veldig takknemlig for alle svar og råd :-) 
 
Mvh Renathe Bentzen

[Annsofi Sterner]

Till Renathe Iren Bentzen.
Bouppteckningarna för 1900-talet finns hos tingsrätten i den kommun Kajsa Andersdotter var mantalsskriven. I vilken stad bodde hon?

[Eva Dahlberg]

Nej, de finns numera på landsarkivet (sedan i juli 2001) sådana som upprättats därefter finns på Skatteverket.  
 
Renathe, egentligen låg din fråga rätt från början, även om ingen kunnat svara på den.  Det finns inte alltid bouppteckningar efter personer, så har man sökt utan att hitta kan det betyda två saker: den finns inte alls eller den finns inte i något register och man får betala för sökning i böckerna, i värsta fall under flera år eftersom den kan ha lämnats in långt senare. Hembygdsföreningar har inte direkt sådant. Om du vet när maken dog men inte sökt efter hans bouppteckning så kan det vara en god id? att göra det. Det kan finnas för den ene även om det inte finns för den andre.
 
Hälsningar,
Eva

[Renathe Iren Bentzen]

Hei igjen!
 
Mange tusen takk for svar og hjelp, jeg skal ta å prøve med ektemannen også, har hans dødsdato og sted.
 
Trevlig helg!
 
/Renathe

[Ulla Wimnéus]

Jag är intresserad av en boupteckning från år 1800, Ljusnarsbergs församling, Örebro län. Finns det något annat sätt att komma åt den än via Landsarkivet i Uppsala? De vill ha 90:- per påbörjade 15 min för att leta. Själv bor jag 70 mil från Uppsala.
Ulla

[Elisabeth Thorsell]

Ulla, svaret är SVAR. Bou från 1800 är filmade och finns på mikrokort.

[Ulla Wimnéus]

Tack Elisabeth, det hade jag ju sett. Klantade till årtalet som skulle vara 1883. Då blir det  väl värre att hitta på mikrokort?
Ulla

[Gerd Forsblad Krig]

Jag har skrivit till Landsarkivet i Göteborg och frågat om det fanns en bouppteckning för en av mig namngiven person med dödsdatum och allt. Fick svar att de inte kunde hitta någon, nu är frågan, kan jag vara säker på att det inte finns någon bouppteckning eller skall jag åka dit och själv leta efter den?
Gerd

[Jörgen Tollesson]

Vilken tid och vilken tingsrätt rör det sig om?
 
På landsarkivet i Göteborg handläggs frågor om yngre bouppteckningar av en särskild bouppteckningsenhet; man fyller i en blankett med uppgifter om den avlidne och får sedan en kopia på den begärda bouppteckningen.
 
I äldre bouppteckningar får man forska själv på vanligt sätt; fram till c:a 1860 finns mikrokort i forskarsalen, därefter får man beställa in originalvolymen till bordet. Men det går naturligtvis att lämna in skriftliga förfrågningar också om de äldre bouppteckningarna.
 
Gränsen mellan yngre och äldre bouppteckningar varierar från tingsrätt till tingsrätt. Yngre är helt enkelt de som råkade finnas kvar på tingsrätterna när det sista lasset gick till landsarkivet i samband med att skattemyndigheten tog över hanteringen av nya bouppteckningar från tingsrätterna vid halvårsskiftet 2001. Äldre är de som fanns på landsarkivet redan innan dess. (Reservation för att denna gräns mellan yngre och äldre bouppteckningar kan ha ändrats sedan jag senast beställde kopior av yngre bouppteckningar. Det logiska vore ju en tidsgräns, lika för alla tingsrätter; men ska några volymer från de senaste leveranserna släppas fria för 'vanlig' forskning, så måste man ju ha hunnit att förteckna dem först.)
 
För de yngre bouppteckningarna finns ofta register från tingsrätterna.
 
För de äldre bouppteckningarna har landsarkivet upprättat egna personregister för varje härads- och rådhusrätt, men inte för hela perioden. De yngre av de äldre är ofta oregistrerade; och då de dessutom är ofilmade, så får man alltså bläddra igenom volymerna för att se om det finns någon bouppteckning efter den person man söker. Dessvärre är dessa bouppteckningar oftast skrivna på träpapper som nätt och jämt tål att man tar i dem, så de borde inte bläddras i alls.
 
Jag vet inte vilka rutiner man har, om alla frågor om bouppteckningar alltid handläggs av bouppteckningsenheten, även de äldre; det vore i alla fall smidigast så. Det finns visserligen en enhet som svarar på släktforskningsfrågor också, men de använder väl i huvudsak kyrkoböckerna, om jag har förstått det hela rätt. Jag utgår också ifrån att man inte bara tittar i de register som finns, utan också bläddrar igenom de oregistrerade volymerna, och i så fall borde du kunna lita på det besked du har fått.
 
Men det är ju möjligt att missa en bouppteckning i en tjock volym; och registren är inte heller felfria, gårdar har t.ex. ibland placerats i fel socken. Personligen vill jag alltid leta själv - då är det åtminstone jag själv som har missat... J