Ägodelar och ekonomisk status

[Susanne Westin]

Hej.
 
Är det någon som vet hur man bildar sig en uppfattning om en avliden persons ekonomiska status via uppgifterna i bouppteckningen, d.v.s. om personen var fattig, ganska fattig, rik eller förhållandevis välbärgad o.s.v. Om en bonde i början av 1800-talet ägde lite egen mark, några hästar, kor och får - ansågs han ändå fattig eller hade han det med den tidens mått mätt rätt bra ställt? Vet någon var man kan hitta information om hur man får ut mer av uppgifterna i bouppteckningarna?

[Calle Lindström]

Hejsan Susanne, som jag uppfattar det hela, så om en bonde i början av 1800-talet ägde några hästar, så var han välbeställd.  
 
Vänligen,
Calle

[Ingela Martenius]

Calle har helt rätt, några hästar i början på 1800-talet visar på en välbeställd bonde. Se också på vad som fanns av silver, tenn och koppar; fanns det t.ex. några silverskedar (generellt det vanligaste silverföremålet), ett par tenntallrikar och flera kopparkärl så visar det också på välmåga. Fanns det dessutom en hel del bolster, lakan och andra textilier så är det också en god indikator.
 
För att bilda sig en ännu bättre uppfattning kan man kolla på fler bouppteckningar från samma by och samma socken - allt är ju relativt. En skånsk bonde var t.ex. i allmänhet mer välbeställd än en småländsk bonde, men var kanske inte så rik jämfört med sina grannar som hade det änu bättre.
 
Ingela

[Sten Magnusson]

Kan man inte också göra ett överslag på hur många sidor en bouppteckning innehåller? Jag har t.ex. sett en som har 25 sidor.
 
Mvh/Sten Magnusson

[Kristina Gunnarsdotter]

Bara det att det överhuvudtaget finns en bouppteckning tyder väl på ett visst välstånd. Finns det någon statistik över hur stor andel av de avlidna under t ex 1800-talet som det överhuvudtaget gjordes bouppteckning efter?

[Björn Engström]

I princip gjordes bouppteckningar efter alla. Fattighjon som saknade ägodelar gjordes dock sällan bouppteckningar. Men fanns det de minsta tillgångar skulle bouppteckning göras och uträknas fattigprocenten. I några fall gjordes bouppteckningar efter föräldrarna medan de levde när gården och ägodelarna skiftades under deras livstid. Även boteckningar gjordes ibland när fodringsägare tog över gården och ev. inventarier. Då saknas ibland bouppteckningar om de inte hinner skaffa några vidare ägodelar. I några fall särskilt om det inte fanns barn kunde bouppteckningen göras efter bara den sist överlevande.  
Efter min morfars far gjordes bouppteckning fast resultatet var rejält negativt och modern med en stor barnaskara fick lämna gården.  
Saknade bouppteckningar är nog snarast att de inte blivit bevarade eller blivit inlämnade till fel tingslag eller härad.
Om det fanns barn måste bouppteckning göras och boet skiftas innan den kvarvarande fick gifta om sig. Därför finns ibland kopior på bouppteckningar i kyrkoarkiven. Bouppteckningen skulle visas upp för prästen och jag tror det skulle göras redan före lysningen.

[Susanne Westin]

Tusen tack för alla svar!

[Elisabeth Thorsell]

När min farfars far dog 1885 borde det ha funnits en bouppteckning efter honom, men jag kunde inte hitta den. Sen slog det mig att hans dödsbo antagligen gjorde konkurs, och i konkursakterna fanns mycket riktigt hans bouppteckning. Så hittar man den inte i första vändan, kan det var idé att kolla konkursakterna.

[Margareta Olofsson]

Hej, jag har läst en del bouppteckningar från både 1700 och 1800-talet och jag har aldrig sett att höns har tagits upp i bouppteckningen. Gäss har jag sett flera gånger, men nog hade dom hönor och tuppar också? Har någon träffat på höns nånstans? Hälsning från Margareta Olofsson.

[Örjan Karlsson]

Hej Margareta!
Jag har en bouppteckning från Godegård i Östergötland år 1875, här finns det upptaget höns och tupp. I andra bouppteckningar som jag har från samma socken och från grannsocknen Lerbäck i Närke, finns det inte höns upptaget, de är visserligen omkring 50 år äldre än denna. Knepigt...!
 
Kreatur
1 Häst 40 kr., Ett par oxar 250 kr.
6 st. kor á 65 kr. per st.
2ne ugnöt 40 kr., 6 höns, 3 tuppar 5 kr.
2ne äldre svin 100 kr., 2 yngre svin 40 kr.
11 st. får á 6 kr. per st.
 
/Örjan

[Margareta Olofsson]

Hej Örjan, vad kul att det fanns höns åtminstone på ETT ställe i en bouppteckning. Får se om det finns fler. Hälsning från Margareta.

[Chris Bingefors]

Tjällmo, Östergötland 1828:
8 får
1 ko: Bönan
1 ko: Flickan
1 ko: Pigan
1 par stutar
1 kvigkalf
1 sugga
1 Kalkon Tupp och 1 dito höna
1 brunt sto
 
Tydligen var kalkoner mer värdefulla alternativt mannens egendom

[Sten-Hermann Schmidt]

Intressant är att kor ofta ståtar med namnet, medan hästar, enligt min erfarenhet aldrig gör det i bouppteckningar. Skulle hästar vara mindre värda eller vara kvinnans? Ingetdera har jag  med säkerhet kunnat räkna ut.  
Vore tacksam för synpunkter på denna min lilla erfarenhet.
 
(Meddelandet ändrat av stenhermann 2010-07-19 18:37)
 
(Meddelandet ändrat av stenhermann 2010-07-20 10:56)

[Heikki Särkkä]

En möjlig orsak kunde vara, att gården ofta hade flera kor, men många gånger en enda häst. Säkert hade också hästarna namn, men enda hästen behövde inte namnges i bouppteckningen.

[Sten-Hermann Schmidt]

Tack Heikki, jag har dock några fall, där det finns två och tre hästar.
Det står visserligen stod och häst, men inga namn.

[Chris Bingefors]

Hästarna var i det närmaste heliga, man åt inte hästkött, de var kamraterna i arbetet. Mina gamla släktingar (födda på 1800-talet) hade hästarnas svansar och seltyg, med namnskyltar, uppsatta på en vägg i stallet som minne efter att hästarna dött. Hästkött var absolut tabu för dem.
 
Men, hästar finns i tre versioner: Häst/vallack (kastrerad), hingst och sto. Man hade väl sällan flera så därför anges de med färg och kön i bou. Det ser man ju också i generalmönsterrullorna, där hästarna har egna avdelningar med beskrivning av var och en, men sällan namn.
 
Kossorna var väl lite mer lika i utseendet, det var viktigt att skilja dem, de mjölkade olika och var olika snälla att handskas med. Stutarna har sällan namn och inte kvigorna heller, det var tydligen först när de blev vuxna som de fick namn (som människorna på den tiden!). Oxar (dragdjur) har också sällan namn tror jag.

[Sten-Hermann Schmidt]

Tack, Chris, för din a värdefulla synpunkter.

[Birgitta Lindborg]

I bou 1897 efter min morfars fosterfar på Lindormsnäs finns under rubriken Kreatur bla:
1 häst, vallack, Svarten 9 år 250:-
1 sto - 9 år 250:-
1 sto Norma gammal slagtvärde 75:-
1 sto Svea som blifvit försåld till grefve Johan Esson Sparre på Brogård efter dödsfallet till 200:-
1 häst som efter dödsfallet blifvit försåld som slagt till slagtaren Gustafsson i Valby för 70:-
14 st kor efter markegångspris à 72,50 1015:-
mm