Lika arvsrätt mellan söner och döttrar

[Annastina Fauli]

Har i ett antal bouppteckningar från 1700- och 1800talet upptäckt att det i flera fall förekommer att en eller fler av döttrarna ej är nämnda  i bouppteckningarna, i de flesta fall är de gifta på annat håll. Fanns det ingen lag som sade att alla barnen ärvde eller kunde man godtyckligt fördela boet?

[Mikael.Andersson]

Jag är ingen mästare på sådant här, men av vad jag har lärt mig så är det inte så att alla skall ärva. I många fall är det bara den äldste brodern som tar över allt, och jag har sett andra tillfällen där de godtyckligt fördelar boet som de vill.
 
Det var ju så sent som 1979 då kvinnor fick arvsrätt. Så det var inte som idag, då alla ärver.

[Lars Nylander]

Det här känner jag inte igen. Före 1845 ärvde väl brödet dubbelt så mycket som systrar, har jag för mig. Och detta var landsbygden, i staden ärvdes väl lika även tidigare. Detta är lag, och inte praxis. Jag har för mig att jag har sett i arvskifteshandlingar att kvinnor och män ärvde lika även innan 1845, i alla fall i Hälsingland.  
 
Visst tog äldste sonen oftast över gården. Men, det innebar att han större delen av livet var skuldsatt till sin syskon. Vad jag har sett fanns ett fungerande system där syskonen hade revärser i hemmanet, brodern betalade av en viss summa varje år. Idag fungerar inte systemet, då den som skall ta över hemmanet blir tvungen att låna oerhörda summor pengar på banken istället...

[Björn Engström]

Det fanns ju möjligheter att få ut arv i förtid. (Jag vet inte under vilka tider det gällde.) Det förekommer även att barn blir dömda av tinget att bli arvslösa. (Det jag har sett har gällt döttrar som levt ett liv mot faderns vilja och bara 1600-tal.)
Men det mest troliga är väl att den glömda dottern var avliden utan barn före fadern.
Om det nu inte gällde barn som var födda före föräldrarnas äktenskap och var betecknade oäkta ( det fanns ju vissa möjligheter att barn kunde betecknas som äkta som trolovningsbarn mm.), eftersom de då inte hade någon arvsrätt efter föräldrarna.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Stefan Simander]

Det var också vanligt att döttrarna bara representerades av sina makar.

[Stefan Simander]

Även förmyndare förekommer förstås för omyndiga barn, men det brukar anges.

[Bo Ljung]

Hej alla,
Måste få klarhet i bouppteckningar som jag funderat på och dragit likheter med dagens BoU.
Tar ett exempel:
En familj bestående av fadern Lars Andersson, född 1835-11-03 i Jämshög, avlider 1922-06-15 i Bymåla, Kyrkhult. Modern Elna Johansdotter, född 1838-06-25 i Källeboda, avlider 1907-02-15 i Kyrkhult. Dessutom 6 barn.
Efter moderns död 1907 hålles Bou vid vårtinget 1907, Listers häradsrätt FII:47 sidan 55, bild 6210.
Efter faderns död 1922 hålles Bou vid hösttinget 1922, Listers häradsrätt FII:54 sidan 18, bild 4490.
Ingenstans i BoU efter föräldrarna finns något angivet hur boen skall skiftas.

Mina funderingar är: Skiftas inte boet efter moderns död eller sitter änklingen kvar i orubbat bo???
Om utskiftning efter modern utfördes---hur var skiftesreglerna: Änklingen får han halva boets tillgångar och andra halvan delas av barnen? Eller var det andra regler???
Om änklingen skulle sitta kvar i orubbat bo----vad hände med morsarvslotterna för barnen??? Fick de vänta på sin andel till änklingen avlider?

Många frågor---någon som kan bistå mig?? Jag blandar ihop allt med dagens gällande regler så det blir bara kaos för mig.