Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2014

[Anne-Mai Carlberg]

Var letar jag efter bouppteckningen för en person som dör i Karlshamn 1863? Han är skriven i Arvika där det i hfl också står antecknat att han dör i Karlshamn. För mig känns det ju naturligt att bouppteckningen sker där hans arvingar finns, men så är det kanske inte?
MVH Anne-Mai C.

[Camilla Eriksson]

Bouppteckningen borde äga rum där boet, dvs hemmet fanns - vilket i detta fall skulle vara Arvika.
 
Möjligheten finns ju förstås att personen ifråga var ifärd med att flytta och därmed hade dubbel bosättning vid tiden för dödsfallet.  
På rak arm kan jag bara komma på ett fall från min egen forskning där bouppteckningen inte skedde i hemorten, men där det rimligen var fråga om dubbel bosättning. En av min anor var gruvarbetare i Tunaberg, men flyttade vid 1830-talets början till Gryt i Östergötland, och drunknade där ett par år senare. Bouppteckningen skedde inte i Gryt, utan i hans gamla hemort Tunaberg, och i bouppteckningen nämns inte med ett ord att han och hans familj inte bodde kvar i socknen...

[Anne-Mai Carlberg]

Camilla!
Jag ska pröva med Arvikas bouppteckningar. Tack för hjälpen.
Anne-Mai C.

[Ann-Mari Ekman]

Hej,har en fråga om boupptäckningar.I dag hitta jag en persson jag letat länge efter,han var med i boupptäcknings registret i Svar.Nu har jag följt honnom från hans död 1854 fram till då  jag tappa bort honnom 1810,han blev då föräldralös och fosterbarn.Han var sjuklig o gifte sig aldrig jobba som dräng på olika ställen,så varför är det boupptäckning efter honnom? Är det boupptäckning efter alla även fast det inte fins någon som ärver eller något att ärva? MVH ann-mari

[Ingela Martenius]

Ja, bouppteckning skulle alltid göras (fram till för något år sedan). Ibland, just när en person var mycket fattig, gjordes ingen boupteckning, eller så gjordes en bouppteckning gemensamt efter ett (fattigt) äkta par fast det var flera år mellan dödsfallen.
 
Många drängar lyckades faktiskt spara ihop ganska bra summor med pengar - de hade ju fri kost och logi samt en hel del kläder i lön och i tillägg kontanter. En sparsam och ordentlig dräng som inte drack upp sin lön kunde lägga undan en hel del; många använde också sina sparslantar för att få en bra start som torpare eller t.o.m. åbor.
 
Ingela

[Ann-Mari Ekman]

Tack Ingela,ska skicka efter bouppteckningen och se vad det står.Som ogift så bör väll syskona ärva,så jag kann ju ha tur å hitta en bror till honnom som jag tappat bort.MVH ann-mari

[Florence Nilsson]

Landsarkivet hittar inte bouppteckningen jag söker ifrån år 1916.
Är det någon som känner till reglerna på den tiden?
Var man inte skyldig att upprätta en bouppteckning?
 
Mvh
 
Florence

[Katarina Möller]

Florence!
 
Det här svaret har jag fått från Landsarkivet i Lund när jag sökte en bouppteckning från 1908:
 
För att kunna söka efter en bouppteckning behöver vi uppgift om samtliga för- och efternamn (även gift efternamn), födelsedatum, ett exakt dödsdatum samt uppgift om var personen varit folkbokförd (orten) vid dödstillfället, för att kunna koppla bouppteckningen till en särskild tingsrätt/häradsrätt. Skulle de av Er angivna uppgifterna stämma, kan saknaden av en bouppteckning bero på att det inte gjorts någon bouppteckning en gång i tiden (eventuellt p g a brist i boet), eller kan också bero på att en eventuell bouppteckning inte har bevarats in i våra dagar. Ni är givetvis välkommen hit till Landsarkivet och kostnadsfritt forska själv.
 
Hälsningar
Katarina Möller

[Klingberg]

En bouppteckning från 1883 finns inte. Hur är detta möjligt? Var det inte lag på att lämna in dem då? Kan det finnas andra orsaker till att den inte finns?  
Den här gäller en båtsman som dog 38 år gammal.
 
Mvh Hanna Åhman (Klingberg)

[Göran Stenberg]

Hanna Å! Om boet var medellöst lämnades in ett s k fattigbevis. Dessutom är det min personliga erfarenhet att bouppteckningsinstrument efter bouppteckningar som man verkligen skulle förvänta sig ha ägt rum ibland saknas i landsarkiven.
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt den 30 oktober, 2008)

[Ann-Marie Strand]

En liten fråga när det gäller bouppteckningar. Har flera vuxna personer som avled i början av 1900-talet där någon bouppteckning inte står att finna. Var det inte så att man enligt lag var tvungen att upprätta bouppteckning i början av 1900-talet?
Hälsningar Ann-Marie

[Markus Gunshaga]

Jag har en liknande fundering, dock gällande 1700- och 1800-talen. I skrämmande många fall saknas bouppteckningar, för personer där man nästan kan vara säker på att det bör ha upprättats en bouppteckning. Jag har t.ex. en ana som ägde en egen (hel) gård, och som dog 1772 med många barn, både myndiga och omyndiga - bouppteckning saknas helt efter honom. Däremot finns det en bevarad bouppteckning efter hans änka, som dog 1805 med i princip bara en kaffekanna och gångkläder i sin ägo. Det finns även bevarat en bouppteckning efter deras dotter som dog 1804, men när svärsonen dog 1850, med hela gården i behåll, finns inte heller någon bouppteckning bevarad.
 
Jag trodde först att det kanske helt enkelt aldrig upprättats bouppteckningar över de personer som saknar bouppteckningar i arkiven, men ofta stöter jag på hänvisningar i bouppteckningar till tidigare bouppteckningar/skiften, med datum och häradsrätt, men där den bouppteckning som man hänvisar till inte finns bevarad. I ett annat fall 1749 hittade jag en hänvisning i ett bouppteckningsprotokoll till en bouppteckning, som i sin tur inte finns bevarad i häradsrättens arkiv.
 
Som jag förstått det upprättades bouppteckningen i ett exemplar, som familjen tog hand om. Denna bouppteckning skickades in till häradsrätten, som skrev av den, och skickade tillbaka den till familjen (senast häromdagen hittade jag ett brev i en bouppteckning från 1770-talet, där änkan skriver att hon skickar in originalet till häradsrätten för avskrift, och samtidigt ber dem hatt skicka tillbaka originalet välbehållet). Av den anledningen kan bouppteckningar saknas (om familjen struntat i att lämna in den till häradsrätten för avskrift), och det är därför som bouppteckningar kan finnas inregistrerade bland andra bouppteckningar med långt senare datering, eftersom familjen inte lämnat in den för avskrift förrän ett par år senare.
 
Jag vet dock inte om min uppfattning stämmer, och kanske var så inte fallet under 1900-talet.
Mvh, Markus

[Elisabeth Thorsell]

Sen har arkivlokalerna inte allid varit de bästa på häradsrätterna heller. En äldre, nu bortgången, forskare berättade att han som ung notarie bott i ett tingshus på landet. En kväll upptäckte han en lucka i taket på övervåningen, tog en stol, klev upp och öppnade luckan. Inne på vinden, dit luckan gick, låg ett hav av lösa bouppteckningar, och där kunde han tydligt se att ett gäng duvor haft sitt boende en längre tid.

[Björn Engström]

Bouppteckningarna gjordes oftast i flera kopior. När och hur de kopierades kan variera. I mitt gårdsarkiv finns t.ex. 2 lika bouppteckningar från 1700-talet. De kompletterar varandra bra eftersom råttorna inte ätit på samma ställen i de olika kopiorna. Bouppteckningskopior kan finnas i kyrkoarkiven, speciellt om den kvarvarande skulle gifta om sig. Men även om det fanns skulder till kyrkan. De finns inte scannade eller mikrofilmade utan de finns i någon bilagsmapp. Det är ju sällan så mycket som 10 % av ett kyrkoarkiv är enkelt tillgängligt.
Bouppteckningar kunde göras även under livstiden, då gården överläts till ett barn. Föräldern saknade sedan medel vid hans död.  
Många bouppteckningar finns bara bevarade i ev. gårdsarkiv. De arkiverade bouppteckningarna har ofta försvunnit innan de hamnade i säkra arkiv. Det är inte helt ovanligt att bouppteckningar har hamnat i fel tingsrätt och kan därför finnas i ett annat arkiv än man tänkt sig.

[Paul Bergström]

Ja, det är ett aber med alla dessa bouppteckningar. I södra Sverige där frälseägorna varit stora har säkerligen många bouppteckningar upprättats av frälseinspektorn på godset vartill gården hörde som bonden brukade. Och det är ju väldigt få av dessa arkiv som är särskilt välbevarade, Andra som upprättat BU är t.ex domkapitlet, hospital, skolor, universitet.
 
När det gäller övriga krono- och skattebönder under indelningsverket så bör ju Kronan intresserat ha sig för rusthållens underhåll och stånd, så kanske det kan finnas någon kopia på KrA.
 
Sedan finns ju kopior i privat ägo (som kanske någon nämndeman eller häradsdomare felaktigt smusslat ur arkivet någon gång).
 
/Paul

[Pia Ödell]

Gjordes det bouppteckningar för alla som dog. Om inte, hur vet man om det gjordes för en speciell person och hur kan man hitta denna person i en bouppteckning? Går det i datumordning eller hur funkar det?
 
Pia

[Gunnar Håkansson]

Det gjordes nog inte bouppteckningar för riktigt alla. I varje fall finns det sådana, man inte hittar bouppteckningar efter. Men det gjordes för de flesta, och de går i de flesta fall att hitta på landsarkiven. De är hopsamlade häradsvis (så först måste man ta reda på vilket härad den aktuella sockendelen tillhörde vid den aktuella tiden) och i den ordning de kom in (vilket kan skilja sig mycket från den ordning i vilken personerna dog). Ibland finns det register, gjorda i efterhand. Bäst är att besöka aktuellt landsarkiv, där man kan få rätt mycket hjälp. Är det lång resa, beställer man på formulär från riksarkivet. Kostnaden är överkomlig.

[Lars Snith]

Jag har samma erfarenhet. När det gäller mindre bemedlade (läs: lusfattiga) och dessutom i avlägsna landsändar så är min erfarenhet att det snarast hör till undantagen att en bouppteckning gjorts, i alla fall i äldre tid, säg före 1900.
Landsarkiven är mycket hjälpsamma, men att leta efter något som inte existerar kan ta hur mycket tid som helst, så man ska komma ihåg att maximera tidsåtgången i sin beställning, gärna via det utmärkta formuläret som finns till hands:
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=17462
Saknas den person man letar efter kan man ibland komma runt det genom att söka på maka/make eller andra släktingar.
Många bouppteckningar ligger nu också ute på nätet genom exv ArkivDigital. Men det kan vara tidsödande att söka, landsarkiven har i regel egna register uppbyggda under lång tid som gör dem mycket effektivare på att leta.

[Ulf Berggren]

På 1700-talet varierar det väldigt. I t ex Sörmland är det sällsynt med bouppteckningar då.
Men på 1800-talet gjordes nästan alltid bouppteckningar. Undantaget är framförallt när de
var för fattiga, då nöjde man sig med fattigbevis åtminstone i Stockholm.
 
Numera finns det register för nästan alla län, ett antal är utgivna på cd och Örebro län
ligger på nätet.
 
Och om man beställer att kopiorna ska mailas brukar de inte kosta något.

[Björn-Åke Petersson]

Den största chansen för att det finns bouppteckning är om det finns omyndiga barn
då var det av vikt att det förordnades gode män och förmyndare för dem.
Den andra är när den första/förste dör i ett äktenskap, då skulle det visas
avvittring inför ett nytt äktenskap och barnen i det tidigare giftet skulle
fått sin del. Här i Blekinge har vi ganska mycket Bouppteckningar bevarade
medan det i Kalmar län inte är så tätt med bouppteckningar före 1770.
 
Björn-Åke

[Ann-Mari Ekman]

Jag har hittat något som jag undrar över,i en boupptäckning av en pappa till 4 barn, en son o tre döttrar, alla myndiga, mamman är död sen tidigare.
Sonen Niklas står med som arvinge,lika så dottern Anna Brita,men sen är det dottern Judit,hon fick ett oäkta barn Carl Adan 1806,gifte sig o fick en son till Per Vilhelm 1811, hon är död när pappan dör.I boupptäcningen står det,min döda dotters son Per Vilhelm Inget om Carl Adam,vet att han lever. Dottern Christina Catharina fick en oäkta son Johan Erik 1796, som ochså lever. Men den dottern och hennes son står inte med alls.I slutet av boupptäckningen så är det ett tilllägg att pappan testamenterar till dotter sonen Johan Erik några verktyg.
Varför står inte dessa två pojkar som hans döttrar födde oäkta med i själva boupptäckningen?
Dom är ju äkta barnbarn till honnom!  
ann-mari.

[Maud Svensson]

De står inte med i bouppteckningen därför att oäkta barn inte hade någon arvsrätt alls vid denna tid, vare sig efter modern, fadern, mor- eller farföräldrarna. Endast genom testamente kunde dessa barn få del av arv.

[Ann-Mari Ekman]

att oäkta barn inte ärvde sin far viste jag,men att dom inte ärvde sin mor viste jag inte. Man kan bara tycka synd om dessa barn, det var ju inte deras fel.Tur att lagar är ändrade till det bättre.Tack Maud för din hjälp.MVH ann-mari.

[Maud Svensson]

Utomäktenskapliga barn fick arvsrätt efter modern först 1866 och då endast under förutsättning att modern begärt att få barnet antecknat som sitt (i barnets födelseförsamling). Det räckte alltså inte med att hon stod som barnets mor i födelse-/dopnotisen utan där krävdes en särskild notering om att hon låtit anteckna barnet såsom sitt. Från 1905 behövdes inte längre denna notering.
 
Utomäktenskapliga barn fick 1917 viss arvsrätt efter fadern och 1970 full arvsrätt.

[Markus Gunshaga]

Denna diskussion fick mig att tänka på ett fall i min släkt 1752. I bouppteckningen efter en avliden kvinna står att hon efterlämnar barn från tre äktenskap, däribland en enda dotter (född ca 1716) från ett första äktenskap. Vid en kontroll med vigselboken då kvinnan gifter sig 1721 (med make nr. 2) står det dock att hon är kvinnfolket, alltså måste ju den första dottern vara född utom äktenskapet?
 
Jag hittar dock ingen födelsenotis för den äldsta dottern, och det är kanske därför som hon lyckas bli angiven som dotter från första äktenskapet i bouppteckningen efter modern 1752; häradsrätten skulle ju ändå inte kunna bevisa hennes utomäktenskapliga börd eftersom födelsenotis saknas. Jag funderar på om dottern kanske avlats under äktenskapslöfte, och därför fick ärva modern, men hade modern då verkligen kallats kvinnfolk i vigselnotisen 1721?  
 
Till saken hör att jag inte lyckats hitta någon notis i domböckerna i de tre härader som det kan vara fråga om, ej heller någon födelsenotis i någon församling i häraderna. I dödboken 1784 står att hon ska vara född i en viss församling, men där finns hon inte i födelseboken. Både modern (Elna Ifvarsdotter), barnfaderns namn (Thomas) och dotterns namn (Ingeborg) är ovanliga i Skåne i början av 1700-talet, så jag är säker på att jag hade hittat dem om de funnits antecknade någonstans.

[Camilla Hallingby]

Hej
 
Vil gerne høre, om der er en regl for hvornår bouppteckningar blev lavet, har nemlig en forfader der døde d. 3-3-1865 i Skede Johan Fredrik Persson og jeg kan ikke finde noget på ham.
 
med venlig hilsen
Camilla Hallingby

[Sören Axelsson]

Hej Camilla,
Jag hittar ingen som dog 3/3 1865 i Skede församling i Jönköpings läns dödsbok. Har du fler detaljerade uppgifter?

[Camilla Hallingby]

Hej Sören
 
Han er død i Skeda 3/3 1865 Torparen Johan Persson i Ralm, 56 år 7 månader og 24 dagar, gift, død pga gigt, folio 259, kilde:Skeda F:1 (1861-1894) Bild 15 / sid 21
 
begravet 12/3 1865. han var f. 6/7 1808  
 
han var gift med Lena Cajsa Carlsdotter f. 29/1 1802 i Örtomta
 
håber dette hjælper lidt :-)

[Maud Svensson]

Johan Persson dog i torpet Kilen (Kihlen) på Åkerstads ägor och hustrun hette Lena Stina (Christina) Carlsdotter - se Skeda AI:21 (1861-1866) Bild 2680 / sid 259 (AID: v28911a.b2680.s258)  
 
Hans bouppteckning:
Hanekinds häradsrätt FII:20 (1861-1865) Bild 713 / sid 1419 (AID: v76857.b713.s1419)

[Camilla Hallingby]

Tusind tak Maud.
 
Nu har jeg ét generelt spørgsmål.
 
Lavede man altid bouppteckningar, når folk døde, eller var der en grænse, hvor man sagde, at der intet var at arve?
 
venlig hilsen
Camilla