Sveriges äldsta dombok

[Petter Johansson]

Vilken är Sveriges äldsta dombok? Jag förmodar att någon rådhusrätt eller högre domstol vinner ligan, så en följdfråga blir vilken häradsrätt som har den äldsta domboken. Viste härad i Västergötland har en dombok med anteckningar från 1544 och jag tycker mig ha ett minne av att ha sett någon dombok som går bak till senare delen av 1530-talet, men det kan mycket väl också vara fantasin.

[Johan Lindberg]

Jag skulle nog våga gissa att Viste häradsrätts dombok är den äldsta av vårt lands domböcker.
 
En annan av våra äldsta domböcker, förutom den du redan har nämnt, ligger under Skånings häradsrätt. Den börjar 1559. Bland rådhusrättens domböcker skulle jag f ö gissa att Malmö stads rådhusrätt och magistrats dombok är den äldsta. Den börjar 1503 och är således inte så mycket äldre än Viste häradsrätts dombok.

[Torsten Berglund]

Då vågar jag påstå att din gissning var god men inte helt korrekt. Häradshövdingen Perder Anderssons dombok över Viste härad (GLA) omfattar tiden 17/5 1544 till 30/10 1548. Något äldre är domaren Jöns Persson i Risholn dombok över Dalarnas samtliga tingslag (ULA) som börjar 8/2 1544 och sträcker sig till 6/3 1559.  
 
Om vi inkluderar Finland finns det ännu äldre häradstingsprotokoll bevarade, t ex häradshövding Olof Jönssons dombok för Sääksmäki härad 10/6 1506 - 16/1 1510 och ett fragment av Peder Karpelans dombok för Masku härad 1464, som räknas som det äldsta bevarade häradstingsprotokollet, även om det finns omnämnanden som visar att äldre häradsrättsdomböcker har funnits men nu är förkomna.
 
Därtill finns förstås saköreslängderna i Kammararkivet (RA) som ju är utdrag ur häradstingsprotokollen, och som i vissa fall finns utgivna, t.ex. Ålands saköreslängder 1537-1569, samt ännu äldre domboksprotokoll bevarade från häradsrätternas överdomstol lagmansrätten, t ex Upplands lagmansdombok 1490-1494 (utgiven av K H Karlsson 1907).    
 
En utmärkt historik och sammanställning av det äldsta domboksmaterialet från häradsrätterna finns i Jan Eric Almquist, Häradstingsprotokollen före 1614. Inventering och proveniensundersökning. Skrifter utgivna av Rättsgenetiska Institutet vid Stockholms Högskola, nr 1 (1945).

[Jan-Erik Björk]

Hej där
 
Frågan är om inte häradshövding Otte Torbjörnssons lagbok också får betecknas som den äldsta domboken. Frågan kan väl diskuteras. Men faktum är att samlingen av dokument som tillsammans utgör Otte Torbjörnssons lagbok, även innehåller två tingsprotokoll: Ett odaterat och ett daterat från By socken i Värmland år 1463. (Vägar till värmländsk historia, Peter Olausson 1999, sidan 153)
 
hälsar
Jan-Erik Björk

[Torsten Berglund]

J E Almquist (Häradstingsprotokollen före 1614, s 62) räknar de äldre värmländska tingsprotokollen före 1614 till kategorin lagmansdomböcker (inte häradstingsprotokoll): Ehuru Värmland allt sedan medeltiden varit indeltat i härad, funnos åtminstone under nya tiden fram till 1668 inga häradshövdingar och ej heller några häradstingsprotokoll. Istället dömde lagmannen eller vanligen dennes ställföreträdare, underlagmannen, i första instans.
 
När det gäller de medeltida städernas administrativa böcker inklusive rådhusrätternas protokoll, de s k tänkebäckerna, så finns det äldre domböcker än de från Malmö, som Johan nämner. Rättegångsprotokollen i Stockholms stads tänkeböcker, som finns utgivna t o m 1635, börjar ju redan 1474. Jönköpings börjar redan 1456, och Arbogas börjar 1450, se:
http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16406&refid=1025
 
Kalmar stads tänkeböcker (utgivna av Modéer & Engström 1945-49) börjar redan 1381, men oklart för mig från vilket år rättegångsprotokoll finns bevarade för Kalmar.