Sekretessbestämmelser

[Maj-Britt Sundin]

Vet något exakt vad som gäller döda. Om man publicerar dödregister på nätet (dock förbehållna för medlemmar) kan man då även ta med dödsorsaken för döda efter 1931?
 
Maj-Britt Sundin

[Anders Ryberg]

Vad jag har förstått vid kontakter med pastorsexpeditioner så är det INTE tillåtet.
 
Anders Ryberg

[Jan Jutefors]

Är det någon som vet vilka sekretessbesämmelser som gäller för socalnämndens arkiv i en kommun.
På vilka grunder kan man åberopa undantag från sekretessbestämmelserna?
Är det samma sekretessbestämmelser för familjemedlemmar som för utomstående?
 
Jag har blivit nekad att ta ut handlingar som är mer än 55 år gamla.

[Bo Persson]

Uppgifter om enskilds personliga förhållanden är belagda med sekretess i högst 70 år. Normalt sett (i de flesta fall) får de personer som uppgifterna gäller också taga del av dem. Familjemedlemmar har alltså inte rätt att läsa uppgifter om varandra. Sedan är det ju också så, att det inte råder någon total åldersgräns - sekretess råder (litet förenklat) om det inte står klart att personen eller någon honom närstående inte lider men av att uppgiften lämnas ut. Sekretessprövningen gäller alltså inte blott handlingen som sådan, utan också varje uppgift i den.

[Per Eriksson]

Vad gäller för journaler vid psykiatriska kliniker? Jag har hört någonstans att de liksom övriga sjukvårdshandlingar är sekretessbelagda endast tre år efter att personen i fråga har avlidit.  
Stämmer det eller har jag fått det om bakfoten?

[Lasse Nilsson]

Saxat från Landstingsarkivets i Östergötland hemsida:
 
Anhörigs journal
För journaler gäller upp till 70 års sekretess, men under vissa omständigheter är det möjligt att få ta del av uppgifter ur en anhörigs journal. Om personen lever behövs ett medgivande från personen ifråga, om däremot han/hon är avliden kan det komma att behövas ett medgivande/samtycke från en nära anhörig (t.ex. make/maka eller barn). Släktskapet kontrolleras med skattemyndigheten, folkbokföringen.  
 
Journal för forskningsändamål
Om det gäller journaler som skall användas i forskningssyfte behövs beslut från Etiska forskningskommitt?n som visar vad forskningen gäller och vem som forskar samt att forskningsprojektet godkänts.
 
För journaler äldre än 70 år gäller ingen sekretess.

[Kina Sylejmani]

Jag har fått ut en akt  från socialkontoret (i kopierad form p.g.a. att  Skellefteå kommun har krav på sig att spara alla handlingar för personer födda  vissa datum) och så förklaringen till att orginalen måste sparas.....Men breven i akten fick jag i orginal efter tillstånd av Länsstyrelsen...
 
/Christina

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
 
Ponera att min svärmor hade en ärftlig sjukdom, som kan gå vidare i andra led dvs. till mina barn. Har min make då rätt att få avlidne svärmoderns sjukjournaler. Eller har sjukvården rätt att ta fram dessa uppgifter.  
Och om man misstänker att det blivit någon felbehandling av en  människa som avlidit, har man då rätt att ta del av dessa journaler. Och vem beslutar om det.  
 
Med vänliga hälsningar Sari

[roger]

Jag vill titta i dödboken för Järeda församling (Kalmar) för årtalen 1932 - 35.  
men förstått att det är en viss sekretess.
Går det verkligen inte att komma över sådana uppgifter.

[torsten.back]

Roger!
 
Det är 70 års sekretess för uppgifter, som rör personliga förhållanden. Det kan dock finnas möjlighet till undantag beroende med syftet med forskningen. Gäller det till exempel kontroll av släktings dödsdatum och dödsnotis kan det ofta beviljas. - Man får i så fall avge en försäkran att inte sprida sekretessbelagda uppgifter, som man kan råka få syn på.
 
Förvaras dödboken i församlingen eller på Landsarkivet i Vadstena?  
Järeda är väl en relativt liten församling, varför det kan vara lätt att få hjälp att slå upp rätt uppgift. Sedan kan ju personalen täcka över andra uppgifter, om de är sekretessbelagda.
Diskutera med den, som har hand om dödboken.
 
Torsten Bäck

[Kia Wahlsten]

Jag har ringt till  de församlingar de gäller för att få dödsdatum på 30- och 40-talet och har alltid fått mycket god hjälp och också information om huruvida gravarna finns kvar.

[Elaine Oscarsson]

Hejsan Roger!
 
Tyvärr har kyrkböckerna hämtats till Vadstena.
 
1932 finns ju att låna hem från SVAR.
På Vadstena landsarkivs- hemsida finns en förteckning över vilka böcker som är hämtade.
De sista böckerna för Hultsfreds kommun hämtades i oktober. Så skynda på om du kanske vill titta på några andra församlingar.
 
I dödboken är ju dödsorsaken sekretessbelagd.
 
Elaine Oscarsson

[Solveig Gavik Husar]

Är det verkligen så att det är sekretess i 70 år om man vill se vem som är fadern till ett barn fött 1935 t ex och man bara har namnet på modern och exakt födelsedata för barnet? Gäller detta samtliga kyrkoböcker i Sverige över födda barn?

[Jan Jutefors]

Solveig,
 
Är fadern registrerad på barnet så får du reda på det om du ringer Folkbokföringen. Finns det ingen fader så har de inte uppgiften överhuvud taget.

[Solveig Gavik Husar]

Jan.
 
Vart ringer man menar du? Till folkbokföringen. Vet du telefonnumret dit? Det finns givetvis en fader vi vet efternamnet men inte förnamnet. Detta gäller år 1935 och gäller inte ett barn utan nu vuxen person som inte vet vad fadern som nu är död hette i förnamn. Vet folkbokföringen detta och svarar på en sådan fråga.

[Ann Sjöberg]

Solveig,  
 
du kan ringa Skatteupplysningen, 0771-567 567,  
om du har allmänna frågor om skatt och folkbokföring.  
 
Telefontider:
8:00 - 19:00 måndag - torsdag och  
8:00 - 16:00 fredagar
 
Hälsningar
Ann

[Eva Dahlberg]

Hej Solveig, du kan lika gärna be om uppgiften från födelseboken på landsarkivets folkbokföringsenhet (adresser www.ra.se och följ länkarna till rätt arkiv) eller församlingsexpeditionen eftersom de har förstahandskällan (vet av erfarenhet att det är en del fel hos skattemyndighetens folkbokföringsmaterial i t.ex. föräldrarnas namn och för personer födda före 1 juli 1991 är den bara en andrahandskälla).  
 
Sekretessen innebär oftast att det bara är så att du inte kan låna hem mikrokorten men att du får reda på uppgiften från de som har kyrkböckerna (idag allt vanligare att de finns på det aktuella landsarkivet, vilket som gäller finns i Socken-Sök). Besöker du landsarkivet läser de uppgifterna för dig, du får inte titta själv. Annars finns en annan andrahandskälla, SCB-utdragen ur födelseböcker (liksom ur vigsel- respektive dödböcker) som är tillgängliga för egen läsning på Riksarkivet/Arninge men inte på andra ställen utan 70-årsgräns.
 
Hälsningar,
Eva

[Krister Kollberg]

Jag letar efter min far som lämmnat Sverige 1970.
Med sig hade han Svenskt främlingspass & Svensk resehandling (han var flykting från Ungern) Vad jag har förstått är att om han rest in i något annat land & ha använt sitt Svenska pass eller resehandling skulle det ha registrerats. Om han nu fått nya passhandlingar i ett annat land borde detta land sänt över de gamla Svenska till Sverige.
 
Nu till problemet:::
Migrationverket medger att i så fall ska de veta var/vilket land som återsände dessa handlingar.
MEN det är 50 års sekretess på dessa handlingar alltså 20 år kvar och såå länge vill jag inte vänta.
Undrar om någon vet om det är möjligt att häva sekretessen.
 
I detta fall så är det väl knappast fråga om han kommer ta skada om sekretessen hävs, då han varit försvunnen så länge och knappast bor kvar på samma ställe ännu.
 
Finns det några andra knep för att få skretessen hävd? Kan en rättsprocess kan häva den? Han har snart pension att hämta ut från Sverige kan detta hjälpa till?
 
Någon som har lite tips?
 
MVH
Krister Kollberg
kollbergs@bredband.net

[Tord Påhlman]

Frälsningsarm?n brukar hjälpa till att leta efter personer som försvunnit utomlands. De borde därför kunna känna till vilka procedurfrågor som gäller. Har du frågat dem?

[Mats Palmer]

Krister!
Du skall visa för myndigheterna att du är din fars son. Med denna handling begär du att sekretessen bryts.

[Lena Persson]

Hej, är det någon som vet vad som gäller?
Den socken jag forskar på just nu har fått alla sina 1900-talshandlingar insända till Landsarkivet. Vid kontakt med detta fick jag veta att jag inte kan få se några böcker själv, men jag kan ställa frågor och få svar. Problemet är att jag forskar på hela socknen och alltså skulle behöva ställa frågor om varenda kotte!
Kan de verkligen hålla inne även på böcker äldre än 70 år?

[Tord Påhlman]

Det låter som ni missförstått varandra. Äldre än 70 år är fritt. Däremot tror jag (OBS tror) att man inte alltid har så jättebra rutiner för det yngre materialet. Då jag vid besök på ULA frågat efter personer i det yngre materialet har jag fått ställa  mina frågor till en arkivtjänsteman, som därefter försvunnit in i arkivets innandömen och efter viss tid återkommit med svaren nedklottrade på en papperslapp. Då blir det ju nästan andrahandsuppgifter eftersom jag inte fått se i böckerna själv.

[Eva Dahlberg]

Dilemmat är väl också att boken kan gå från exempelvis 1895 till 1940 i en del socknar. Då får du inte se den, även om du lovar att bara titta på sidorna fram till 1934 .
 
Hälsningar,
Eva

[Jan Ek (Janek)]

Har inte detta också med arkivvård att göra? Att man på landsarkiven har strängare regler för hur och av vem originala arkivhandlingar kan hanteras än det som församlingarna själva praktiserade?
 
Jag har förstått det så att landsarkiven alltid kan hänvisa till mikrokort när läsliga sådana finns, frågan är då om man för det yngre materialet kan hänvisa till det digitaliserade vartefter det blir tillgängligt? Men då är ju detta en betaltjänst? Kommer landsarkiven ha gratis publikterminaler för detta material med motivering att man inte vill utsätta orginalböckerna för stitage? Uppfyller egentligen en handskriven kopia på en papperslapp kravet på offentlighet för handlingen?
 
Kanske är jag helt på vidderna nu ...

[Tord Påhlman]

Landsarkiven har (gratis) terminaler för läsning av skannat material på samma sätt som de har (gratis) mikrokortsläsare för filmat material. Läsning av det skannade materialet är däremot en betaltjänst då man (som jag) läser det hemma i sin dator. Kyrkböckerna  går - såvitt jag förstått - in till landsarkiven efter att först ha blivit skannade (tidigare filmade) vid MKC i Fränsta.

[Krister Kollberg]

Har nu fått veta att uppgifterna/dokumenten inte fanns på migrationsverket.
 
Kanske blev inte passet och resehandlingarna inlämmnade eller så har det land som fått in dom ej retunerat dom till Sverige.
 
Tillbaka till ruta ett igen alltså.
 
Tack för hjälpen ändå.
MVH
Krister Kollberg

[Jan Ek (Janek)]

Tord,
Förstår jag dig rätt att dina frågor i yngre material vid ULA gällde volymer som är skannade, inlämnade, men ännu inte tillgängliga digitalt? Att den situationen du beskriver med svar på en papperslapp är ett relativt sett övergående fenomen, i väntan på att allt blir lagt in under SVARs websidor?

[Tord Påhlman]

Se mitt inlägg 10 augusti.

[Krister Kollberg]

Jag har varit i kontakt med Frälsis & fick till svar att de letar endast efter personer som blivit åtskillda pga krig.
 
Detta var iofs 3 år sedan nu.
 
När jag frågade hade de inte heller någon verksamhet i Ungern.
 
Men jag ska ta kontakt med dom igen pga det fastkörda läget vi befinner oss i just nu.
 
Tack för hjälpen i alla fall.
MVH
Krister Kollberg

[Tord Påhlman]

Nej, du förstår mig inte riktigt rätt. ULA har inget skannat material, där är allt filmat. Som du kanske vet så började inlämningen till landsarkiven uppe i norr och drog sig sakta söderut. Vet inte riktigt hur långt man kommit idag, men (skanning och) inlämning till Stockholms stadsarkiv (landsarkiv för Stockholms län) pågår ännu och dessutom tror jag att samma sak fortfarande pågår för VALA. Filmning och inlämning till ULA är klar, då man gjorde det hade man ännu ej övergått från filmning till skanning. Mina frågor vid ULA gällde alltså material yngre än 70 år som ännu ej är fritt tillgängligt i forskarsalen. Man vänder sig då till landsarkivets folkbokföringssektion, d v s den instans inom landsarkivet som handhar det yngre materialet. I ULA innebär det i praktiken att man säger till i forskarexpeditionen så rings det efter en tjänsteman som kommer ut från arkivets innandömen och tar emot forskarens frågor, återgår till innandömena samt återkommer med svar på en papperslapp. Det är ett övergående fenomen allteftersom materialet p g a ålder blir fritt tillgängligt och korten läggs ut i forskarsalens kortlådor. Man kan väl förmoda att i en mycket avlägsen framtid - då inte många av Anbytarforums nuvarande läsare/deltagare längre forskar - d v s någon gång efter år 2061, kommer även ULA att ha terminaler för materialet från Skatteverket (efter 1991).

[Eva Dahlberg]

VALA (Vadstena) är klart - och kyrkböckerna från församlingarna i upptagningsområdet är antingen filmade eller skannade, teknikskiftet skedde där.  
 
I Uppsala delar man vad jag sett en volym, som flyttnings-, födelse- eller dödbok, allteftersom åren passerar och ställer ut de mikrokort som i sin helhet är tillgängligt (dvs över 70 år) i forskarsalen. I Vadstena och Härnösand har jag inte märkt att de gör så (men är inte 100 % säker). En församlingsbok kan man av naturliga skäl inte dela, går den från 1922-1936 så gör den .
 
En skannad bok på arkivet måste bli 70 år för att få läsas i deras terminaler (100 år i SVAR:s forskarsal på Internet hemifrån - det är väl skillnaden på Intranet och Internet).
 
På landsarkivet blir det ingen skillnad i och med teknikbytet (upplever jag det som i alla fall). Oavsett om en församlings material är skannat är eller på mikrokort kan man då behöva fråga personalen för att t.ex. få uppgift ur flyttningsboken och sedan själv få titta i den skannade eller filmade församlingsboken - eller tvärtom beroende på vilka år böckerna täcker (det finns ju inga generella årtal som gäller i alla församlingar).  
 
Nackdelen i systemet är belastningen på personalen på folkbokföringsenheten (kan vara hög ibland) och öppettiderna där är kortare än arkivens forskarsals öppettider. Men det är som sagt teknikoberoende.
 
Det är även samma personal som måste ställa upp vid projekt som Namn åt de döda.
 
Tord har rätt i att skanning görs först och sedan kommer de ut i arkivet för forskning (men man kan ha tagit in en församlings material till arkivet för att ordna det, även om skanningen är mer avlägsen i tid).
 
Hälsningar,
Eva

[Helen Strahl]

För Kalmar, som tillhör Vadstena, är kyrkoarkivalier inscannade och finns tillgängliga via SVAR - eller finns de inte det? De församlingsböcker för åren runt 1905 står det PUL på och de som är ännu färskare står det Sekretess på. Hur gör jag för att få titta på dem som det står PUL på? Jag kan alltså inte titta på dem i SVAR alls? Måste jag transportera mig till Vadstena? Någon som vet?

[Eva Dahlberg]

De som det står PUL på är tillgängliga på Landsarkivet i Vadstena, Riksarkivet tillämpar 100 år för tillgänglighet på Internet och 70 år för tillgänglighet på intranätet. De kyrkböcker som i sin helhet är mellan 70 och 100 år och som skannats är endast tillgängliga på landsarkivets i intränätet - ett antal datorer som står sidan om forskarsalen (se mer om Riksarkivets policy här på FörbundsNytt).
 
Det gjordes en utredning om tillgängligheten häromåret (den överlämnades vid jultid 2004) så förhoppningsvis görs en lagändring inom något år som ökar tillgängligheten.
 
Tills dess får man ta sig till det aktuella landsarkivet (man ska i dagsläget inte kunna se dem på annat landsarkiv än det som har böckerna påstår de).
 
I SVAR:s nya digitaliseringsprojekt för födde-vigde-döda-originalböckerna så kan det även stå PUL på en skannad volym i registret över skannade kyrkoböcker (med blå pil på SVAR:s webbplats) även om samma volym finns tillgänglig på mikrokort (i registret med röd pil) - det ser ut som om man inte kommer åt volymen, men det gör man på mikrokort om man letar på ett annat ställ - SVAR:s förteckningar är dåligt korsrefererande.
 
Hälsningar,
Eva