1900-talets kyrkböcker kommer aldrig på Microfiche!

[Maj-Britt Sundin]

Gör något Släktforskarförbundet!  
Alla insamlade kyrkoböcker kommer aldrig att komma på microfichekort! Endast på rullfilm som bara kommer att finnas på Landsarkiven. Pastorsexpeditionerna i södra Sverige kommer icke få tillgång till filmerna på sitt område.  
Så småningom (om flera, flera år) ska det läggas ut på nätet men vad kommer att ske i mellantiden?
Nya forskare kommer inte att få reda på sina 1900-tals släktingar.  
Torp- och gårdsinventeringar kommer inte att kunna göras mm mm.
HJÄLP
Maj-Britt

[Carl Szabad (Carl)]

Maj-Britt! Filmning av kyrkoarkiven fram till 1991 pågår för fullt, men sekretessreglerna gör att du kan inte låna eller köpa mikrokort på material som är yngre än 70 år. De finns dock, eftersom pastorsexpeditionerna i takt med att böckerna filmas får en uppsättning i utbyte. Folkbokföringsenheterna på landsarkiven har också en uppsättning för sitt arbete.
 
Redan nu kan man dock i Arninge i Stockholm titta på SCBs avskrifter av kyrkböckerna fram till 1947 som sedan länge funnits filmade. Man måste dock fylla i en särskild blankett för det sekretessbelagda materialet.
 
Vad gäller torpinventering kan man använda sig av de årliga mantalslängderna som finns på Riksarkivet eller landsarkiven.

[Tord Påhlman]

Majsan,
 
Läs gärna mitt svar på fråga 431 under Läsarnas frågor om släktforskning i RÖTTER.

[Maj-Britt Sundin]

Tord, Under vilken huvudrubrik finns Läsarnas frågor om släktforskning ?
Kan inte hitta det.
Maj-Britt

[Maj-Britt Sundin]

Carl,  
Folkbokföringsnämnden har tagit beslut om att alla läns pastorsexpeditioner söder om Östergötland EJ kommer att få någon film på sitt material!
Alltså kan man inte vända sig till pastorsexpeditionerna i Södra Sverige för att få reda på något!
I högsta grad orättvist, tycker jag eftersom landets övriga pastorsexpeditioner får/får låna film.  
Detta önskar jag att Sveriges Släktforskarförbund gör något för att förändra!
Maj-Britt Sundin

[Carl Szabad (Carl)]

Maj-Britt! Spontant tycker jag det låter underligt, men jag antar du har undersökt frågan. Jag håller dock inte med dina slutsatser eftersom det finns så mycket annat användbart material för den typ av forskning du ger exempel på.
 
Men naturligtvis ska vi undersöka vad som ligger bakom ett sådant beslut.

[Maj-Britt Sundin]

Carl,
Att det finns forskningsmaterial att tillgå ifrågasätter jag inte. Men VAR finns det?
För oss som bor ute på landsbygden hjälper det föga att det finns tillgängligt på lands- och riksarkiv. Vi kan inte resa 20 mil för att få en liten upplysning. Därför är det viktigt att det finns på pastorsexpeditionerna.
Maj-Britt

[John Sidén]

När det gäller församlingarnas kyrkoböcker före 1991-07-01 har dessa i många fall överlämnats till Landsarkivet och mikrofilmats. Så är det med kyrkoböckerna från församlingar i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Västmanlands, Örebro och Uppsala län. Församlingarna har erbjudits mikrofiche på sina överlämnade kyrkoböcker men såvitt jag vet är det inte särskilt många församlingar som har antagit det erbjudandet. Möjligen kan det ha varit ett skäl till att folkbokföringsnämnden har tagit beslut om att inte ge församlingarna möjlighet till mikrofiche på sina överlämade kyrkoböcker även om jag liksom Carl tycker att det låter underligt. Emellertid håller jag med Carl om att Släktforskarförbundet kan inte agera för att varje pastorsexpedition ska bistå släktforskare med mikrofiche på de kyrkoböcker som pastoratet har överlämnat till Landsarkivet. Pastoratet har bara ansvar för de handlingar som förvaras i pastoratets kyrkoarkiv, inte för de handlingar som tagits därifrån och förvaras någon annan stans. Många pastorat ser också överlämnandet av sina kyrkoböcker som en möjlighet att slippa ägna sig åt släktforskningsförfrågningar, något som de måste göra så länge kyrkoböckerna finns i deras kyrkoarkiv. Med den inställningen är det inte så svårt att förstå att de också avstår från att ha mikrofiche på de överlämnade kyrkoböckerna tillgänglig på pastorsexpeditionen. Eftersom jag själv är släktforskare har jag svårt att dela både mina kollegers och kanslisters aversion mot släktforskare men jag är tyvärr medveten om att den finns. Kanske är det trots allt bäst som nu sker, att alla kyrkoböcker för tiden före 1991-07-01 hamnar i Landsarkiven. Men att Släktforskarförbundet agerar för bättre tillgänglighet till det mikrofilmade kyrkoboksmaterialet och att det även ska vara möjligt att ta del av sådant kyrkoboksmaterial som är yngre än 70 år under vissa förutsättningar. Jag skulle dock vilja veta mer om det beslut Maj-Britt påstår att folkbokföringsnämnden har tagit.Var går det att läsa om det beslutet förutom i Maj-Britts inlägg i denna diskussion?
Med vänlig hälsning
John

[Tord Påhlman]

Maj-Britt,
 
För att hitta Läsarnas frågor om släktforskning kan du till exempel gå till Senaste nytt i RÖTTER. Där går du till en dag där rubriken finns med, exempelvis 16 oktober. Sedan är det bara att klicka sig fram till rätt fråga, i detta fall nr 431. Mitt svar kanske inte ger dig något ytterligare, men jag vill minnas att det under det av mig nämnda föredraget sades att alla kyrkböcker skulle bli tillgängliga på fiche, men det tar tid. Man filmar först till rullfilm och framställer från denna fiche för användning av forskare. På en direkt fråga svarade föredragshållaren (som arbetar på Uppsala landsarkiv) att Rullfilmer vill vi absolut inte ha ut igen i forskarsalarna. Han sade också att man skulle göra försök med att lägga utt materialet på data, men rullfilmerna skulle alltid fungera som masterkopior. Om jag fattade saken rätt så har man just nu inga tankar på att helt frångå fiche till förmån för data om inte dataskärmen kan ge lika god läsbarhet som fiche. Men vad jag försöker återge här kanske mer speglar föredragshållarens egna tankar, vad vet jag. Den nämnd du refererar till kanske har helt andra uppfattningar. Jag har tidigare läst att vissa pastorsexpeditioner avstår från (vägrar) att ta emot mikrokort för sina böcker, eller att de kanske tar emot dem, men saknar läsare. I sådana fall vore det väl lämpligt att det lokala biblioteket fick förfoga över korten. Har aldrig Förbundet funderat över detta? Här kanske Förbundet kunde göra en insats.

[Maj-Britt Sundin]

Kontakta Lennart Hedlund i Frenstad (rätt stavat?) på tel 0691-662200 så får ni höra hur det verkligen ligger till.  
Maj-Britt

[Åsa Tegelberg]

Maj-Britt!
Jag jobbar inom Tolfta församling och vi har lämnat ifrån oss våra böcker men i stället fått dem på fisch. Efter mycket tjat till de styrande och trots motstånd från herden inköptes en liten variant av läsare. Anledningen till att många exp inte vill ta på sig forskning är att det tar tid! Det är en arbetsplats med många uppgifter utöver forskning så jag har full förståelse för att de inte vill/kan men då jag själv är en biten forskare så hjälper jag så gott jag hinner de förfrågningar vi får.
Mvh Åsa

[Maj-Britt Sundin]

Hej Åsa.
Pastorsexpeditionerna här nere i Södra Sverige (Småland, Blekinge, Skåne) är inte ogina i att besvara släktforskarfrågor så detta är absolut inget önskemål från dem. Tvärtom tycker de att det blir besvärligt utan kyrkoböckerna. Många präster i socknarna runtomkring är också medlemmar i Hembygdsföreningarna och inser att det kommer bli omöjligt med torpinventeringar etc utan varken böcker, film eller fiche.
 
Vad jag förstår ligger Tolfta i Södermanland så det är inte alls berört av denna problematik.
 
De tar in böckerna pastorat för pastorat och håller f.n. på med södra Kronoberg. Härifrån till Vadstena Landsarkiv är det 28 mil, vilket betyder en ledig dag från jobbet + att åka 56 mil!  
Inget man gör i ett kick.
Maj-Britt

[Torbjörn Norman]

Hej Maj-Britt
Tolfta ligger i norra Uppland. Jag kan inte heller förstå hur pastoraten i fortsättningen skall kunna inventera gravplatser när de inte har någon dödbok. Och vilken bra service när det kommer vänortsbesökare och emigranters ättlingar på besök att kunne sätta de intresserade bakom en läsapparat.
Hälsningar från Torbjörn i Björklinge (något söder om Tolfta)

[Tord Påhlman]

Maj-Britt, en liten petitess eftersom du frågade (rätt stavat?). Orten heter Fränsta.

[John Sidén]

I sitt inlägg den 18 oktober kl 19:55 skriver Maj-Britt Sundin om Folkbokföringsnämnden. Vad är det för nämnd, tänkte jag. Under tolv år sysslade jag med folkbokföring och även om det är nio år sedan jag slutade med det har jag försökt hålla mig ? jour med vad som händer där eftersom kyrkobokföring, som jag sysslar med nu, har mycket med folkbokföring att göra. Men folkbokföringsnämnden har jag aldrig hört talas om. Så jag letade på nätet men hittade ingenting. Inte ens under Riksskatteverket eller Skatteutskottet. Maj-Britt Sundin hänvisar till en person i Fränsta, en ort i Torps församling i Medelpad. Men några ytterligare källor för att folkbokföringsnämnden finns och att de tagit det beslut hon reagerar mot ger hon inte. Eftersom hon är släktforskare måste hon nog medge att det är ganska så magra källhänvisningar och jag kräver nog betydligt mer utförligt redovisade källor för att jag ska tro på hennes påståenden.
Ett annat märkligt påstående gör Torbjörn Norman i sitt inlägg igår kväll kl 22:01. Jag kan inte heller förstå hur pastoraten i fortsättningen skall kunna inventera gravplatser när de inte har någon dödbok. Om Torbjörn beger till pastorsexpeditionen i det pastorat inom vars gränser han bor och talar med gravbokföraren där bör han därefter kunna förstå att det är fullt möjligt att utan död- och begravningsbok inventera gravplatser. Björklinge pastorat i Uppsala län har för ett par år sedan överlämnat allt sitt kyrkoboksmaterial före 1991-07-01 till Landsarkivet i Uppsala. Så har också övriga pastorat i Uppsala län gjort. Men gravböckerna har inget pastorat lämnat över till Landsarkivet. Det är i gravboken som gravsättningen noteras, det har förvisso gjorts även i död- och begravningsboken så länge den fanns och Lokala Skatt noterar också gravsättningen i deras dödbok på data. Däremot är det inte nödvändigt. även om jag brukar göra det, att skriva in gravsättningen i församlingens begravningsbok. Begravningsgudstjänsten skrivs dock in där. Men bara om den skett i Svenska Kyrkans ordning. Begravningsgudstjänst i frikyrklig ordning kan skrivas in om de anhöriga till den avlidne önskar så och borgerlig begravningsceremoni skrivs över huvud taget inte alls in i församlingens begravningsbok även om den avlidne varit medlem i Svenska Kyrkan. Det är alltså gravboken, som kan föras manuellt eller på data, många pastorat och kyrkogårdsförvaltningar gör både och, som används när en kyrkogårdsförvaltande myndighet ska inventera gravplatser.  
Med vänlig hälsning
John

[Torbjörn Norman]

Hej John
Samtidigt som mikrofilmningen av Björklinge pastorats kyrkböcker, pågick en grundlig genomgång av de tre ingående församlingarnas gravböcker. Sedan levererades originalböckerna planenligt till Landsarkivet varefter mikrokort i sinom tid översändes till pastorsexpeditionen. Dock dröjde det innan de anskaffade en kortläsare.
För att kunna kontrollera gravböckerna nödgades personalen vända sig till Landsarkivet ett flertal gånger för uppgifter vilket givetvis hade gått mycket lättare om kyrkböckerna/mikrokorten hade kunnat läsas på expeditionen.
 
En annan fråga i sammanhanget är om det finns någon enkel och lättläst handledning över hur pastorsexpeditionerna skall handha sekretessbestämmelserna i samband med mikrokort efter 70-årsgränsen. Vi behöver uppgifter långt fram i tiden för vår bygdeforskning, personalen vill så gärna hjälpa oss men de vill heller inte handla i strid med sekretessbestämmelserna.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[John Sidén]

Hej Torbjörn!
Visst är det så att gravböckerna måste kontrolleras mot död- och begravningsböckerna. Eftersom vi fortfarande har kvar död- och begravningsböckerna i vårt kyrkoarkiv kan vi fortfarande kontrollera gravböckerna på ort och ställe utan att behöva gå omvägen över Landsarkivet. Jag ser gärna att vi får ha mikrofiche på våra kyrkoböcker här sedan vi överlämnat dem till Landsarkivet men det är inte jag ensam som beslutar om detta. Men vad som gjorde mig förbryllad i ditt förra inlägg var att dödboken skulle behövas för att inventera gravplatserna. Om gravboken har förts med noggrannhet, vilket tyvärr inte alltid är fallet, ska inte död- och begravningsboken behövas för detta syfte eftersom det är först under senare tid som gravplatsnummer skrivits in i den. Tidigare skrevs också gravsättningar av icke-församlingsbor på församlingens kyrkogård in i död- och begravningsboken men någon gång kring 1970 kom en förordning som påbjöd att så skulle inte ske. Då är gravboken primärkälla eftersom där skrivs alla gravsättningar in. Jag gjorde för inte så länge sedan en släktforskning åt en kvinna och kunde bland annat genom gravboken få fram att hennes biologiske farfar ligger begravd på Veta kyrkogård. Det stod inte i död- och begravningsboken ty han avled någon gång i mitten av 1980-talet men eftersom han ligger i samma grav som sina föräldrar och alla gravsättningar i den graven noterats i gravboken kunde jag ge upplysningar om detta.
Sekretesslagen finns i Handbok för kyrkobokföring som ska finnas på varje pastorsexpedition. Både handboken och sekretesslagen går för övrigt att hämta från nätet.  
Med vänlig hälsning
John i Veta

[Maj-Britt Sundin]

John i(nte) Veta
behöver inte tro någonting. Det viktiga för mig är att Sv. Släktforskarförbund gör något åt saken.
Jag har fått nog av nog.nu.
Maj-Britt

[Jörgen Tollesson]

Maj-Britt Sundin!  
 
När de uppgifter du lämnar ifrågasätts och du ombeds att uppge källan för uppgifterna, så svarar du inte, utan är bara oförskämd. Det ger inte ett seriöst intryck, för att uttrycka det diplomatiskt!
 
Att du inte visste hur Fränsta stavas tolkar jag som att du inte sett det i tryck, utan bara har muntliga uppgifter. (Veta om det är så kan man ju inte göra eftersom du vägrar att svara.)  
 
Lennart Hedlund, som du hänvisar till, är platschef för SVAR:s anläggning i Fränsta, där man sysslar just med mikrofilmning av kyrkoböckerna. Jag har sänt ett ebrev till honom med en kopia av denna diskussion och bett om en kommentar. Om han svara per epost så lovar jag att ge besked här i Anbytarforum.  
 
Tills dess får vi nöja oss med vad SVAR säger:
 
Folkbokföringen överfördes 1991 från kyrkan till lokala skattekontoren. Kyrkböckerna skall enligt ett regeringsbeslut mikrofilmas fram till 1991. Detta sker vid SVARs moderna anläggning för filmning och scanning i Fränsta. Kyrkböckerna hämtas hos församlingarna och levereras till respektive landsarkiv efter filmning. Produktionskapaciteten är 6 milj. exponeringar/år.

[Jörgen Tollesson]

Genom att gå till Regeringskansliets rättsdatabaser och där söka i Författningar i fulltext efter folkbokföringslagen (SFS 1991:481) och folkbokföringsförordningen (1991:749) och sedan använda webläsarens sökfunktion, kunde jag konstatera att folkbokföringsnämnd(en) inte nämns i vare sig lagen eller förordningen.

[Stig Geber]

Hantering av pastorsexpeditionernas material.
 
Vill här förmedla vad jag hört av en annan forskare. Enligt honom hämtades materialet från pastorsexpeditionen av en gammal öppen lastbil. Materialet hälldes ned i lådor. Pärmar med lösblad tömdes rätt ned i lådorna. Då han ansåg det vanskligt att transportera materialet upp till Norrland så oskyddat tog han kontakt med landsarkivet. Han fick då ett mycket ovänligt svar att han inte hade med detta att göra och att man inte hade pengar till bättre behandling.
Vidare lär lösbladen mikrofotograferas utan sortering.  
Kan någon annan verifiera att det kan gå till på detta sätt? I så fall finns det väl all anledning att fler protesterar om det nu kan hjälpa.
 
Hälsningar Stig Geber

[Victor Ericsson]

Numera, om jag har förstått rätt, skannas ju böckerna istället. Hur kommer dessa att bli tillgängliga i framtiden?
 
Det finns ju nu ett flertal volymer i SVAR-katalogen som är helt utom sekretess men som man inte kan låna/köpa eftersom de är skannade istället för microfilmade. Kommer dessa att bli tillgängliga för lån/köp? Eller måste man åka till t.ex. landsarkivet för att se dom?
 
Någon som vet?
 
mvh
Victor

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Victor
Gå in på www.svar.ra.se oxå och ställ din fråga även där. Svar om hur det kommer att vara kommer du att få från ngn som vet där. Troligen kommer det scannade materialet att finnas tillgängligt i form av digitala bilder på CD, men fråga där så får du ett mer preciserat svar än vad jag kan ge.
Jan-Christer

[Eva Dahlberg]

En del om vad som ev. händer framöver går att läsa på Förbunds-Rötter under rubriken Riksarkivet och tillgängligheten. Riksarkivet centralt har väl ansvaret, inte enheten SVAR.
 
Skanningen har börjat först 2003, 1900-talsmaterial finns även på mikrokort för de delar av Sverige som filmades före 2003. För den som inte läser hela denna tråd här ovan, så stämmer alltså inte rubriken, utan det finns ganska mycket 1900-talsmaterial på mikrofiche/mikrokort, färdigt att låna hem för den som så önskar.  
 
Hälsningar,
Eva