Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-01

[Elisabeth Thorsell]

Den som tänker åka till Arninge i juni, bör åka i juli, för det är stängt nästan hela juni.
 
Följande upplysning finns på RA:s hemsida:
 
2001-05-04
                                 Begränsning av öppettider i Arninge
 
                                 Forskarsalen i Riksarkivet Arninge har STÄNGT för
                                 släktforskare under tiden 5-29 juni p.g.a. inventering av
                                 mikrokorten.

[peter petersson]

Hur många av er som skrivit under protesten har planerat ett besök till Arninge under den aktuella tiden?

[Per Schröder]

Ja, jag hade då tänkt att försöka ta mej dit ett par gånger nu i juni, då det inte är lika mycket på jobbet och möten mm hemmavid inte är lika mycket förekommande. Sedan efter midsommar väntar semestern och då kan jag inte vara där. Så jag får väl vänta till i augusti istället. Synd.
/ Mvh Per S

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Jag har semester under den aktuella perioden och då brukar jag ägna mycket tid åt forskning samt sammanställning av mitt material samt komplettering. Det är mycket olyckligt detta beslut även om jag kan hålla med om att de bör få arbeta i lugn och ro. Bara vi hade fått denna information mycket tidigare så jag kunnat planera.

[Tord Påhlman]

Såsom sagts på annat ställe handlar det naturligtvis om kvalitet. Men måste man ha stängt så länge? Och är den bästa tiden i juni? Har man gjort någon undersökning bland forskarna om lämpligaste stängningsperiod? Uppenbarligen använder många forskare en del av sin sommarsemester för besök i till exempel Arninge. Om en del av inventeringsarbetet förläggs till s k obekväm arbetstid borde man kunna korta ned  stängningstiden. För den skull behöver man ju inte jobba nattpass. Man kan ju arbeta mellan 06-24, då inte nattarbetsförbud gäller. Men det kostar naturligtvis mer pengar att avlöna folk på obekväm tid. Hur gör man på andra ställen? Landsarkiven, Ramsele, Kyrkhult, Leksand et cetera?

[agnetah Hammarström]

Jag tycker nog att det ät viktigt med en inventering med tanke på allt som försvinner sätts tillbaka fel o.s.v.
Har själv råkat ut för att hela kuvert varit borta. Jag anmälde givetvis det till personalen, det tog 4 månader innan nya kuvert kom. M.a.o det blev några resultat lösa resor till Arninge innan de efterfrågade kuverten kom.

[Arne Sörlöv]

Jag hade för egen del planerat att åka till Stockholm under juni, och i varje fall ägnat någon dag åt släktforskning i Arninge. Man kunde stängt vid någon annan tidpunkt än sommartid, så att även de bosatta utanför Stockholm kunde ha glädje av Arninge.
Mvh Arne

[Lena Thelin]

Vet av egen erfarenhet att det är enklare att få plats under maj och juni och att kunna få sitta lite längre tid. Normalt får man sitta i förmiddags- och eftermiddagspass för att det är så många där. Därför planerade jag att åka ut i början av juni och ta ett par dagar i sträck.
 
Jag kan förstå tanken varför dom stänger under juni då det är så många där under dom andra månaderna och att det på det viset blir färre personer som blir drabbade.

[Staffan Jogmar]

Jag har inte någon som helst förståelse för stängningen. Den är definitivt inte i besökarnas intresse, eftersom den är ett avsevärt mycket större ingrepp i servicen än det förtret det kanb innebära att man en och annan gång råkar ut för att något saknas. Det borde egentligen räcka med den löpande inventering som besökarna själva utför. Självklart anmäler man vid disken om något saknas, och det skall väl inte behöva ta mer än ett par dagar innan bristen är ersatt. Jag upplever det inte heller som någon vanlig företeelse, och jag kan för egen del endast erinra mig ett fall på mina cirka 50 besök i Arninge.
 
Om Riksarkivet nu ändå av någon intern anledning vill inventera så bör det kunna ske rullande och utan att man stänger. Det nuvarande förfaringssättet är verkligen inte kundvänligt och inte något uttryck för att man vill ge god service till släktforskarna.

[Ulf Berggren]

Just sådan anmälan vid disken är också svaret på Tords fråga ovan, hur man gör på andra håll, när det gäller Ramsele.
Men där är det ju bara för dem att göra en ny kopia, typiskt till nästa morgon.
 
Så Arninge skulle ju inte kunna göra på riktigt samma sätt. Att de skulle beställa en ny kopia varje gång en avsaknad upptäcks kan ju tyckas vara ett alternativ, men Arninge verkar ju ha mycket större svinn än de andra, så det är förmodligen opraktiskt om de skulle beställa nya kopior stup i kvarten. Vid en inventering upptäcks ju också de som bara ställts fel och inte försvunnit, om det nu har någon betydelse för att de valt det alternativet.
Landsarkiven verkar inte ha lika bråttom med att beställa nya kopior. Anledningen är säkert att de har originalet som man då får titta på istället.
 
Och protestlistor i all ära, viktigast är trots allt att komma med konstruktiva förslag till alternativ. Det har ju Karl-Erik Alm gjort här bredvid under rubriken Förslag om lösning till Arninge. Faktum är att ett liknande projekt försöktes häromåret, där närområdets föreningar skulle engageras, den gången för att skriva på kuverten vilka årtal de innehöll. Men pga bristande kommunikation blev det bara en förening som deltog, den närmaste dvs. Åkersberga, men efter ett antal kvällar rann det hela ut i sanden, pga allt färre deltagare.
Men det är ju möjligt att det skulle fungera bättre att engagera föreningarna i närområdet för ett antal inventeringskvällar/år.
Jag förmodar att resurserna inte räcker till för inventeringskvällar med bara personalen, men eftersom de räckte till påskriftskvällarna enligt ovan borde de kunna räcka till gemensamma inventeringskvällar om bara intresse finns från föreningarna.
 
F ö förtjänar det att påpekas att Arninge inte är helstängt under dessa veckor i juni. Det gäller avdelningen med mikrokort/läsapparater. Om man vill forska i de originalhandlingar som finns på plats går det alltså bra, även om det inte brukar vara så vanligt.

[Hans Vappula]

Hej alla!
Jag kan förstå protesten i sig, och det förefaller mig dumt att lägga stängningen just i juni månad då troligen många som annars inte skulle ha tid, har möjlighet att ta sig till arkivet tack vare semestrar o s v. Är medveten om att Arninge inte är helstängt, men mikrokort är ju välan dock det vanligaste mediet man forskar i, även om jag också har använt rullfilm och originalhandlingar.
 
Eftersom jag själv (hittills) uteslutande har använt mig Landsakivet i Göteborg (GLA), finner jag det synnerligen egendomligt och verkligen anmärkningsvärt att man på Riksarkivets (relativt) nyinrättade depå i Arninge nu för andra gången (är det väl?) ser sig tvingade att stänga en längre tid för inventering av mikrokorten p g a att stora mängder kort stulits.
 
På GLA har jag aldrig varit med om att något saknats bland mikrokorten p g a stöld. Jag medger dock villigt att min erfarenhet är något begränsad, i och med att jag har forskning i endast ett 15-tal västsvenska socknar, alla inom GLA:s distrikt.
Jag undrar verkligen vem det är som är en sådan ynkrygg att man går till arkivet och *stjäl med sig* mikrokort hem istället för att köpa dem från SVAR, om man nu vill ha permanent tillgång till dem???
 
Så förbannat dyrt är det ju ändå inte, visserligen får man betala 19 kr/kort, men då har man ju boka för gott, och det blir inte dyrare än fotokopior av originalen på samma material (om arkivet nu skulle kunna tillåta sig att ta sådana, med hänsyn till originalens skick).
 
Varför drabbas Arninge hårdare av stölder än andra? Det framstår i vart fall så, eftersom inget annat landsarkiv har tvingats stänga för inventering?
Eller är Arningebesökarna så slarviga, så att de lägger tillbaka mikrokortskuverten fel?
 
Om det inte redan är gjort (men det är det väl hoppeligen), inför regeln som GLA har om att max ett mikrokortskuvert åt gången får lånas till forskarbordet, och skall markeras i lådan med därtill avsedd lånebricka med bordsnumret på, som man får/tar/skaffar i expeditionen när man kommer till arkivet och skriver in sig på besökslistan - för det har dom väl en i Arninge eller?
 
Med en bricka som har ens bordsnummer på sig blir det mycket lättare att lägga tillbaka kuvertet rätt - om det är det som är problemet.
 
 
m v h
//Hans Vappula

[Tord Påhlman]

Arninge är precis som GLA m fl , d v s man har både besökslista, lånebricka och max ett kuvert åt gången.

[Karl-Erik Alm (Kea)]

Tack till Ulf Berggren (Ulfb) för att Du nämnde mitt förslag till lösning om Arninge.
Det är ju inte bara resp. institution som har nytta utav det system som finns mellan föreningarna och resp. arkiv utan detta är en hjälp till självhjälp åt föreningarna att ev. kunna marknadsföra resp. förening med att den medlem som ställer upp har ju en namnbricka med sitt namn och föreningens namn. Kanske då någon besökare reagerar och blir medlem i föreningen.
Min förhoppning är att föreningarna tar en debatt om hur man kan ställa upp.
 
Mvh/ Karl-Erik Alm

[Björn Pilström]

Jag vet inte om det har funnits äldre inlägg här som försvunnit, men under vilken tid hade man tänkt att ha stängt, och vad är det för lösning som föreslagits?
 
(inte ska väl gamla inlägg helt försvinna, eller? Håkan!!)
 
/Björn Pilström

[Karl-Erik Alm (Kea)]

Riksarkivet har beslutat att stänga Arninge under tiden 5-29 juni vad gäller tillgång för mikrokorten. Under Ordet Fritt/ Protestlista kan enskilda skriva sitt namn.
Några inlägg här har inte försvunnit. Den lösning som har föreslagits går att läsa under Ordet Fritt/Förslag till lösning om Arninge.
Jag upprepar inte mitt förslag här utan den som är intresserad får ju klicka själv dit.
 
Mvh/ Karl-Erik Alm

[Håkan Skogsjö]

Riksarkivets svar på Sveriges Släktforskarförbunds skrivelse med anledning av den månadslånga stängningen av forskarsalen i Arninge (5-29 juni) har anlänt. Det lyder i sin helhet:
 
 
Dnr 41-2001/1967 2001-05-21
 
Sveriges Släktforskarf'örbund
Box 30222  
104 25 STOCKHOLM
 
Ang stängningen av forskarsalen i Arninge 5-29/6 2001
 
Med anledning av Er skrivelse rörande ovanstående får vi meddela följande.
 
Riksarkivet tar emot och tillhandahåller främst statliga arkivhandlingar vilket är vår egentliga uppgift och skyldighet. Forskarsalen är också öppen för arkivforskning under juni månad. Vi vill än en gång klargöra att tillhandahållandet av kyrkoboksmaterial på mikrokort inte är Riksarkivets skyldighet, utan ett frivilligt åtagande för att tillgodose behovet av en släktforskarsal i Stockholmsregionen. Vi ser detta åtagande som viktigt och angeläget och arbetar för att det ska fungera på bästa sätt.
 
Inventeringen är nödvändig på grund av att ett stort antal mikrokort felställs och ett ännu större antal försvinner varje år. Vi gör mindre, kontinuerliga inventeringar hela tiden men detta förslår inte, utan en heltäckande inventering måste göras för att återfinna kort som ställts fel (ofta i fel län) samt fastställa vilka kort som stulits för att kunna köpa nya.
 
Att göra länsvisa inventeringar lönar sig alltså inte med hänvisning till vad som ovan nämnts. Dessutom skulle det vara näst intill omöjligt att nå samtliga forskare med information om när just deras län inventeras.
 
En inventering av det här slaget kräver heltidsarbete av 2 personer under 4 veckor och har medvetet förlagts till juni månad då forskningsintensiteten är som lägst.
 
Er kritik om att vi aviserade stängningen för sent i år är helt berättigad. och i fortsättningen ska vi gå ut med information om ev. stängning c:a 3 månader i förväg.
Information om stängningen skulle givetvis också talats in på telefonsvararen, vilket nu är åtgärdat.
 
Slutligen vill vi framhålla att inventeringen görs för forskarnas skull med syfte att upprätthålla en acceptabel kvalit? på materialet. Om felställningarna och svinnet upphör kommer också inventeringarna att bli onödiga, vilket givetvis är vår förhoppning.
 
Av detta hoppas vi att Ni förstår att stängningen för inventering är nödvändig, och tackar för Era synpunkter.
 
Med vänlig hälsning
Metta Brundin

[Tord Påhlman]

Bra att man svarat och redovisat hur inventeringen går till med avseende på arbetskrafts- och tidsåtgång. Man torde kunna anta att inventeringen kunde klaras av under kortare tid om man använder mer personal. Gissningsvis borde kanske en vecka vara tillräcklig med mer personal, längre arbetsdagar och ev lördag-söndagsarbete. Men som jag redan sagt ovan, det handlar väl om pengar.

[Monica Johansson]

Återigen måste uppmärksammas: Citat från Riksarkivets Arningefilial svarsskrivelse den 21/5 2001: Vi vill än en gång klargöra att tillhandahållandet av kyrkoboksmaterial på mikrokort inte är Riksarkivets skyldighet, utan ett frivilligt åtagande för att tillgodose behovet av en släktforskarsal i Stockholmsregionen.
RAs icke-skyldighet - frivillighet - behovet av släktforskarsal! Så är det. Men så tar vi också nummerlappar i Arninge och gör det välbesökt!
Vänliga hälsningar,
Monica Johansson

[Jojje Lintrup]

Välkomna till Släktforskarnas Hus i Leksand under Arningestängningen! Vi har öppet hela sommaren och vi kan också förmedla övernattningar i närheten av forskarsalen som har hela Sveriges bestånd av mikrofilmade kyrkböcker. Den avgift vi tar täcker endast de kostnader huset har, eftersom vi inte får några statsbidrag. Titta in på vår hemsida för mer information!

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Skurken i sammanhanget är naturligtvis den släktforskare som har stulit de 3000 korten (om det nu är lika många i år som det tydligen var förra året). För det måste väl vara en ensam gärningsman (eller gärningskvinna). Det kan väl inte finnas 300 tjuvaktiga släktforskare som har stulit tio kort var...eller 3000 som stulit ett kort var...? (Jag försöker för mitt inre föreställa mig en liten tant som sitter och sörplar kaffe i en tvårummare i Bandhagen med väggarna fyllda av hyllor med mikrokortspärmar...)
 
Allvarligt talat, så tycker jag att det är rimligt att RA stänger den tid de tycker behövs för en grundlig inventering, och jag litar på att de gör detta så billigt som möjligt utan kvälls- eller helgarbete. Det finns många andra hål att stoppa RAs pengar i, originalhandlingar som behöver konserveras m.m.
 
Under tiden kan ju den som befinner sig i Stockholm och hade tänkt forska i juni utnyttja alla andra arkiv som finns i staden: RA i Marieberg, Krigsarkivet, Stockholms stadsarkiv, Antikvarisk-topografiska arkivet, Nordiska mus?ets arkiv o.s.v. Jag kan inte tänka mig att det finns någon forskare som hade tänkt tillbringa några dagar i Arninge under juni, som inte fortfarande har mycket att hämta på dessa ställen.  
 
Dessutom finns ju Uppsala landsarkiv, som, i restid räknat, för många stockholmare - de som utnyttjar allmänna transportmedel och inte bor i Arninges närområde - ligger lika nära som Arninge och som har såväl mikrokort som originalhandlingar för stora delar av Mellansverige. Och där finns även domböckerna på kort.
 
Så visst kan man åka till Leksand, men det finns ju mycket att hämta på närmare håll för den som hade avsatt några forskardagar i juni för Arningeresor.

[Anders Berg]

Jag hoppas Riksarkivet polisanmäler dessa stölder. 3000 mikrokort, det är över 50000 kronor, om man skulle köpa korten. Liksom Jonas Kuschner tror jag att de allra flesta är stulna av en och samma individ. Ett intressant problem för en detektiv... de stulna korten borde vara en ledtråd till vilka anor som tjuven har! Vore intressant att få reda på socknarna som drabbats.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Jag var nog bara delvis allvarlig när jag skrev att alla korten måste vara tagna av en enda person. Men även om det inte är tant Elsa i Bandhagen som sitter på flera tusen stulna mikrokort, så skulle jag tro att det är ett fåtal individer som har satt det i system att stjäla kort.  
 
Ofta ser man att forskare vräker ut hela kuverten ovanpå en hög med lösa papper bredvid apparaten. Det är inte ovanligt och ett tecken på viss nonchalans att korten ligger i helt fel ordning inuti kuverten. Så en del kort försvinner säkert genom att slarviga och stressade besökare råkar skyffla in dem bland sina papper, upptäcker det hemma och sedan tycker att det är för pinsamt att försöka smussla tillbaka dem. Men 3000 på ett år?  
 
Om vi skulle föreställa oss att ett kort varje dag skulle försvinna genom slarv - vilket jag tror är högt räknat - då kommer vi upp i kanske 300 kort på ett år. Huvuddelen av svinnet återstår alltså ändå att förklara. En intressant fråga är om det är hela kuvert eller t.o.m. flera kuvert i följd som försvinner, eller om det handlar om enstaka kort?
 
Kan det vara någon som stjäl, inte för sin egen forskning, utan för att förse andrahandsmarknaden med mikrokort? Jag har själv endast köpt direkt från SVAR, men visst måste det vara vanligt att forskare säljer ut kyrkböcker som de känner sig färdiga med eller har köpt av misstag?  
 
Borde inte institutionernas mikrokort vara märkta på något sätt, så att de går att skilja från privatköpta kort om de kommer ut på marknaden? Kanske ha en viss färg på överkanten, som inte får förekomma på andra kort? Eller är det redan så?

[Monica Johansson]

Till Håkan och/eller Elisabeth: Snälla, förklara varför SVAR i Ramsele kom till. Hur kom delar av kyrkoarkivalierna att överföras till mikrokort!? Församlingarnas böcker finns i original på landsarkiven. RAs filial i Arninge svarar citat Vi vill än en gång klargöra att tillhandahållandet av kyrkoboksmaterial på mikrokort inte är Riksarkivets skyldighet, utan ett frivilligt åtagande för att tillgodose behovet av en släktforskarsal i Stockholmsregionen. Ta benämningen släktforskarsal i Stockholmsregionen för vad det är, i RAs depåbyggnad i Arninge.
Med vänlig hälsning
Monica Johansson

[Elisabeth Thorsell]

Originalböckerna slets av ett ökande antal forskare + levde farligt, då de endast fanns i ett ex.
 
Därför diskuterades redan under Andra världskriget att de borde mikrofilmas, ur skyddsaspekten. Innan detta kommit till beslut kom ett erbjudande från Jesu Kristi Kyrka av de Sista Dagars Helige (mormonerna) att de ville få filma Sveriges kyrkböcker, utan större kostnad för oss. Som tack för detta fick vi (Sverige) en omgång mormonfilmer, som sedan kopierades och kunde användas för forskning.
 
Under 1970-talet började det ökande intresset för släktforskning göra att många länsbibliotek skaffade in filmerna för sitt område, och man kunde fjärrlåna dem, vilket ofta tog en ofantlig tid. Alla som var med då minns att man kunde få vänta månader och nästan år på sin beställda rulle.
 
Samtidigt började arkivverket allvarligt bekymra sig över slitaget på originalböckerna, som fortfarande fick användas på forskarsalarna, och man utredde problemet och resultatet blev SVAR, som dels konverterat rullfilmen till mikrokort och dels fortsatt filmningen efter 1860, där den stannade i första etappen.
 
En kort sammanfattning om varför det är som det är.

[Eva Ström]

Jag förstår inte riktigt hur det ligger till: jag trodde att alla offentliga handlingar skulle hållas tillgängliga för medborgarna. Men om nu slitaget på originalböckerna blev så stort, att RA ogärna ville låta släktforskarna fortsätta läsa i dem en gång i tiden, varför har då inte offentlighetsprincipen/offentlighetsskyldigheten övergått till att gälla mikrokorten, när de nu finns? RA:s filial i Arninge svarar ju i citatet ovan: Vi vill än en gång klargöra att tillhandahållandet av kyrkoboksmaterial på mikrokort inte är Riksarkivets skyldighet, utan ett frivilligt åtagande för att tillgodose behovet av en släktforskarsal i Stockholmsregionen.  Om det inte är RA:s ansvar, vems är i så fall skyldigheten att tillhandahålla kyrkoboksmaterialet/kyrkoböckerna? Det ansvaret måste väl ligga någonstans? Eller har RA endast skyldighet att tillhandahålla kyrkböckerna i original, och ansvaret slutar därmed (trots risken för slitage)?
 
Tacksam för svar!

[Kerstin Abrahamsson]

Hej,
 
går det inte att märka mikrokorten på liknande sätt som man gör med böcker så att det larmar när man passerar utgången ? Vi andra som vill ha egna kort får ju snällt köpa dem från SVAR. Jag har aldrig hört från någon av landsarkiven att detta är ett problem. Känner ej till om det var ett problem inne i stan. Kanske beror det på samma sak som den uppluckrade släktforskningsmoralen som visat sig med släktsamlarna som hela tiden presenterar andras material utan att ha spenderat en enda timme på arkiven.  
 
Arninges öppetider i juni är ju för oss heltidsarbetare i databranschen helt ovärdelig eftersom det då blir lite lugnare i vår bransch. Eftersom nästan alla arkivs öppettider är avsedda för pensionärer och semesterlediga så är det svårt för oss att hinna med vår forskning under databranschens hektiska perioder under höst och vinter. Att besöka landsarkiven är toppen men jobbigt om man har släkt spridda över flera landsarkiv.
 
Kerstin

[Kerstin Abrahamsson]

Hej,
 
går det inte att märka mikrokorten på liknande sätt som man gör med böcker så att det larmar när man passerar utgången ? Vi andra som vill ha egna kort får ju snällt köpa dem från SVAR. Jag har aldrig hört från någon av landsarkiven att detta är ett problem. Känner ej till om det var ett problem inne i stan. Kanske beror det på samma sak som den uppluckrade släktforskningsmoralen som visat sig med släktsamlarna som hela tiden presenterar andras material utan att ha spenderat en enda timme på arkiven.  
 
Arninges öppetider i juni är ju för oss heltidsarbetare i databranschen helt ovärdelig eftersom det då blir lite lugnare i vår bransch. Eftersom nästan alla arkivs öppettider är avsedda för pensionärer och semesterlediga så är det svårt för oss att hinna med vår forskning under databranschens hektiska perioder under höst och vinter. Att besöka landsarkiven är toppen men jobbigt om man har släkt spridda över flera landsarkiv.
 
Kerstin

[Tord Påhlman]

Eva Ström,
 
Kyrkböckerna förvaras i landsarkiven, där de är offentliga handlingar. Normalt använder man även i landsarkivet mikrokorten, men om speciella skäl föreligger kan man få titta i originalboken. RA:s forskarsal i Arninge är alltså inte det offentliga stället för kyrkböcker utan just en - forskarsal. Som jag sagt i tidigare inlägg tycker  även jag att fyra veckors junistängning verkar vara i längsta laget.

[Carl Szabad (Carl)]

Kerstin! Att stöldskyddsmärka en miljon mikrokort är en oändligt mycket större kostnad än att låta några tusen kort stjälas om året, för att spetsa till frågan. Och dessutom kan inget larm varna för om korten placeras i fel kortlåda.
 
Kostnaden hamnar i stället hos RAs personal, som ska ersätta korten om man nu har den inriktningen, och forskarna, som får vänta på att ordningen återställs.
 
Samma problem finns på Stockholms stadsarkiv, som också är ett landsarkiv, men där stänger man inte för inventering utan utgår från att korten är felplacerade. Skillnaden är att på ett landsarkiv kan man i nödfall ta fram originalhandlingarna i stället ur magasinet.

[Tord Påhlman]

Man skulle kanske ha en något strängare kontroll av besökarna, med till exempel obligatorisk  legitimationskontroll i kombination med någon typ av forskarkort, som måste uppvisas för att man överhuvudtaget skulle äga tillträde till forskarsalen. Förmodligen skulle det kunna avskräcka en eller annan tjuv eller slarver. Men allting kostar ju pengar....

[Monica Johansson]

Elisabeth, TACK för förklaringen. Det som inte framkom var att hela köret med att göra mikrokort av mormornernas filmer var ett sysselsättningsskapande arbete. Jag vet att när jag steg in i entr?n på SVAR i Ramsele så möttes jag av en karta av Sverige i fonden där det fanns en nål isatt för varje enhet som hade gjort detta möjligt (många, många orter). Jag stog länge och tittade på denna karta. Det gjorde jag därför att jag hade innan varit i landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Göteborg. Det var då som jag förstod hur det kom sig att vi idag har mikrokort på delar av kyrkoarkivalierna - var de producerades så att säga - från mormonernas filmning.
DET ÄR DÄRFÖR SOM SÅ MÅNGA MIKROKORT ÄR SÅ DÅLIGA! En teknik som gör mikrokort av dessa filmer, som idag ingen ungdom - även äldre - förstår att det var så som man gjorde. Men som sagt. Originalen finns. De är vårt gemensamma kulturarv. RA är paraplyorganisationen för landsarkiven.
Bevare oss för hur intresset för ALLAS vårt kulturarv har ökat!
Monica Johansson

[Monica Johansson]

Rättning. ALLAS vår kulturarv. Jag förstår att det kan feltolkas. Vad jag skrev är ironiskt. Vad jag menar är att det är så BRA att ALLAS vårt intresse för kulturarvet har ökat! - Sedan är jag kritisk till vad detta har inneburit för förvaltarna av detta, när det gäller att göra det tillgängligt för oss ALLA.
Monica Johansson

[Siv Johansson]

Microkort i kuvert.
Att microkorten kan hamna i fel kuvert är något som man får räkna med, inte kan jag tro att man med berått mod stjäl korten. Ett förslag som underlättar att korten hamnar rätt är att införskaffa pärmar. På forskarsalen i Ramsele finns alla kort i pärmar, varje församling för sig. Felfrekvensken bör på detta sätt minskas.
MVH Siv

[Sten-Sture Tersmeden]

Varför inte stickprovsvis göra kontroll av det som förs ut?
Anslag om detta skulle ha preventiv verkan.

[Monica Johansson]

Siv, det bästa sätt jag har varit med om är att ha mikrokorten i pärmar. Det hade RA (RA tog över SCBs nutida)  före det att de att de blev utlokaliserde till Arninge (hela det om varför kyrkoarkivalierna på mikrokort hamnade i RAs depå i Arninge är en fråga i sig).
Pärmar hade/har också LA i Härnösand. I Ramsele var/är/ det så. Jag kunde sitta med en pärm av mikrokort, sträckande över 100 år eller 3 generationer (eller vad det blev). Och aldrig behövde jag springa för var jag gång jag behövde se tillbaka!!! Eller framåt i tiden. Man springer väldigt mycket i Arninge!  
Men det som jag tänker om som viktigast är sättet att/attityden till att/öppna och ta tillvara ALLA oss som har tagit oss till ett ARKIV! Det ska man aldrig ta ifrån oss.
Med vänlig hälsning
Monica Johansson