Är släktregistrering i dataprogram olagligt?

[Per-Anders Johansson]

En tanke slog mig häromdagen. Den svenska lagen om registrering i dataprogram säger att varje registrering av levande personer i dataregister måste ha ett godkännande från Datainspektionen.  
 
Det är knappast någon överdrift att säga att alla släktforskare som använder sig av dataprogram för släktregistrering har levande personer registrerade. Och det måste väl vara ytterst få som har ansökt hos Dataisnpektionen om att få göra så. Därmed måste ju vi alla bryta mot lagen!
 
Eller hur är det? Finns det någon person med mer djupgående juridiska kunskaper som kan ge ett svar på detta?

[Göran Ekberg]

Nej det gör vi inte. Som privatpersoner är vi nämligen undantagna. Däremot är det säkert så att uppdragsforskning, d v s om man tar betalt, faller under PUL.
 
Undantag för privat behandling av personuppgifter
6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur.

[Sven Ekström]

Är der verkligen PUL som styr detta? PUL är ju bara ett par år gammal, medan den lag som Per-Anders nämner är från börja av 1970-talet, vill jag minnas.

[Eva Dahlberg]

Hej! Den paragraf som citeras är ur PUL, dvs Personuppgiftslagen (1998:204 ; ändrad genom 1998:1436, 1999:1059 och 1999:1210) [se t.ex. Rixlex på Riksdagens hemsida http://www.riksdagen.se/debatt/sfsr/index.asp] som trädde i kraft den 24 oktober 1998, då datalagen (1973:289) samtidigt upphörde att gälla. PUL ersatte alltså datalagen. Samma dag trädde även Personuppgiftsförordningen (1998:1191) i kraft och ersatte dataförordningen (1982:480). Även en del andra författningar på datauppgiftsområdet ändrades den dagen (t.ex. instruktionen för Datainspektionen som är tillsynsmyndighet samt förordningen om SPAR - det statliga personadressregistret)liksom Datainspektionens föreskrifter, se deras hemsida www.datainspektionen.se för mer information.
Hälsningar, Eva

[Anders Pemer]

Håhåjaja, lagen som tydligen ger stöd för att döma folk till böter när de nämner någons skadade fot, med den personens godkännande.
 
Vilken osäkerhet denna vansinniga lag skapar för riktigt okunniga människor, som inte vågar ta någon risk alls, är Huddinge Handbollklubbs hemsida ett talande exempel för. Kika gärna på http://home2.swipnet.se/~w-27118/ och fundera över vart PUL har fört en del. Så har klubbens hemsida sett ut i minst ett år. Lite skrämmande att de inte tycker övriga idrottslivets hemsidor på nätet är vägledning nog att våga lägga upp en ordentlig hemsida igen, förstås - fast de svarar inte på mail i ärendet heller.
 
Nej - pula undan PUL någonstans där den lagen hör hemma! I Kina eller Östtyskland hade man förstått om en lag med sådan innebörd hade införts, men Sverige är traditionellt ett rättssamhälle med tryck- och yttrandefrihet.

[Mia Löwgren]

Vore det inte enklast att bara fråga de levande snällt om man får ta med dem på sin sida...?

[Bertil Bengtson]

Vad säger PUL? Håller på att lägga in alla personer (>5.000 st) från en sockenbok (Gotland) och avser att tillhandahålla en diskett från detta, till självkostnadspris, kanske 50:- kr!?
Detta för att underlätta sökning i sockenboken.
Är detta tillåtet, då många nu levande personer ingår i denna sockenbok?
Mvh/Bertil

[Jan Jutefors]

Sekretessen gäller i 70 år för namn.  
För att göra ett register till dig själv och din närmaste omgivning, så är det väl ingen som protesterar även om du skulle nagga gränsen något.
Däremot om du ska göra en CD för att sälja så tycker jag att du ska göra dig det omaket att fråga. Det ser snyggast ut om du gör det.

[Inger Larsson]

Ta Smedsskivan 1999 som varnande exempel.
Den är utgiven av Föreningen för Smedsläktforskning. Den innehåller nu levande personer som inte blivit tillfrågande om de vill vara med eller inte.  
 
Men det gäller ju även kändisanorna här på Anbytarforum. Gäller inte sekrettessen i 70 år, bara för att man är känd.

[Jörgen Tollesson]

70-årssekretessen gäller för utlämnande av vissa uppgifter ur allmänna handlingar förvarade hos myndigheter.  
 
För publicering av uppgifter om privatpersoner gäller andra lagar, t ex PUL.
 
Men oavsett vad den ena eller andra lagen säger, så anser jag att det hör till vanligt folkvett att tillfråga nu levande personer om de vill få privata uppgifter publicerade.

[Torbjörn Norman]

Vad säger den som skrivit boken?
Om man gör ett register som endast innehåller namn och födelseår jämte hänvisning till bokens sida, utan några uppgifter om resp person i övrigt. Vad gäller då?
Undrar Torbjörn i Björklinge

[Lars Öhman]

Personuppgiftslagen har visat sig vara en papperstiger (tack och lov). Undantag görs ju bl.a. för journalistisk verksamhet dit uppläggning av hemsidor för släktforskningsändamål av allt att döma räknas.
 
Inte ens politikerna själva bryr sig om lagen. Minns t.ex. socialdemokratiska kvinnoförbundet, som förra året på sin hemsida hängde ut några direktörer på TV1000 och Canal+ som de inte tyckte om. Sossekvinnorna sa öppet, att de inte brydde sig om lagen. Och tilltaget medförde heller ingen åtgärd från åklagarhåll.
 
När PUL var på gång sades det bl.a. av utgivarna av fastighetskalendern här i Stockholm, att den i fortsättningen inte skulle kunna ges ut, eftersom den innehöll namn på många privatpersoner som är fastighetsägare. Men det visade sig vara en förhastad tolkning. Jag sitter just nu med en ny utgåva av fastighetskalendern framför mig och den ser ut precis som förr i världen.
 
Telefonkatalogen ges ut precis som förr och den finns t.o.m. på datamedium numera.
 
Så länge man inte publicerar personnummer i sina genealogier så är det såvitt jag förstår inga problem med att lägga ut dem på nätet.
 
Utgivarna av den ovan nämnda smedskivan kan alltså fortsätta att sova lugnt om nätterna.
 
Tillkomsten av PUL är en minst sagt genant historia för de svenska lagstiftarna. Lagen är i stora delar en direkt överföring av EG-direktivets text. Direktivet karaktäriseras av att det antagits 1995 och utarbetats under 1990-talets tidiga år - då Internet var ett okänt universitetsnät. De speciella problem som skapas genom informationsflödet över Internet beaktas alltså inte alls. Däremot förekommer en del regleringar som är omöjliga att tillämpa i nätmiljön.  
 
Det är här den svenska lagstiftningsmodellen brister. Nämligen att rakt av överföra direktivtexten - som innebär att sådana frågor som direktivet överlåter åt den nationelle lagstiftaren att reglera, ofta lämnas oreglerade i den svenska lagen med hänvisning till att de får lösas av rättstillämpningen, dvs av EG-domstolen om och när frågorna kommer till prövning.
 
Även lagens upphovsmän påpekar själva att den lagstiftningsmodell man valt synes dömd att misslyckas såtillvida att den inte kommer att respekteras och därmed dra ett löjets skimmer över lagstiftningen. (SOU 1997:39 sid 185.)
 
Detta löjets skimmer synes mig vara synnerligen välförtjänt.

[Anders Andersson]

Undantaget för journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet är svårtolkat, och jag vill ogärna hänvisa till det för egen del. Om man avser att publicera en släktbok i enbart tryckt form kan man dock lugnt bortse från PUL; tryckta skrifter regleras via tryckfrihetsförordningen, som är grundlag och därmed sätter sig över eventuella hinder som PUL synes bjuda författaren. När släktboken sprids elektroniskt kan dock Datainspektionen ha diverse oförutsägbara åsikter om vad som skall räknas som journalistik respektive konst.
 
Det är väl närmast en självklarhet att man inte ger offentlighet åt upplysningar som man erhållit i förtroende. För vissa yrkeskategorier, t.ex. läkare och advokater, är denna tystnadsplikt lagstadgad. För oss andra medför ett sviket förtroende att informationskällorna snabbt sinar, utan att den påföljden står i någon lag.
 
PUL har dock kommit att reglera hanteringen av alla slags personuppgifter, såväl de förtroligt lämnade som de redan offentliggjorda. Därmed är jag i princip skyldig att fråga om lov för att skriva av en adress som jag hittat i telefonkatalogen, något som tidigare inte reglerades alls. Är det någonsin befogat att reglera i lag vad man får göra med publicerad information?

[Stefan Simander]

Hej Anders!
 
Skulle kunna vara skydd mot kopiering av  
publicerat material i kommersiella sammanhang, men  
det avser du ju inte, antar jag.

[Jan Jutefors]

Det är ju ganska tramsigt att angripa lagen. Den finns till för att skydda oss alla, inte för att djävlas med någon.
Jag anser att det är självklart att man ska ha tillåtelse innan man publicerar något överhuvudtaget, även om det är i skrift. Hremma på datorn är det annorlunda. Det är för eget bruk, annars inte.

[Bertil Bengtson]

Betr. uppgifterna ur sockenboken (Grötlingbo, Gotland) så anger jag bara personernas för- och efternamn, födelse- och dödsår, antal barn och sidnummer i boken. Inga adresser eller personnummer anges.
Att fråga närmare 500 personer om tillstånd verkar övermäktigt...!

[Lars Öhman]

Personuppgiftslagen diskuteras även på andra ställen i Rötter. Se t.ex. under rubriken Personuppgifter på hemsidor under Ordet är fritt.
 
Särskilt Michael Östmans inlägg om åklagarens syn på hans hemsidor är av intresse i sammanhanget.

[Jan Jutefors]

Jag skrev och frågade Datainspektionen om släktforskning och om att lägga personuppgifter på CD för distribution och fick detta mejl tillbaka från Katarina Högquist:  
 
Fråga om Pul och släktforskning, mottagen den 16 januari 2001.
 Behandling av uppgifter om avlidna omfattas inte av PuL (3 ? PuL, se definitionen av personuppgifter). Pul gäller inte heller för sådan behandling av personuppgifter som en enskild person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur (6 ? PuL). Att föra ett privat släktforskningsregister torde falla under detta undantag så länge som uppgifterna inte sprids på ett okontrollerat sätt. Vidare görs undantag från bestämmelserna med hänsyn till tryck- och yttrandefriheten (7 ? PuL). Enligt 1 kap. 10 ? yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är grundlagen tillämplig på sådana tekniska upptagningar som sprids till allmänheten i Sverige genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt. Med begreppet tekniska upptagningar avses bl.a. CD-skivor. Av 3 kap. 8 ? YGL framgår att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att framställa och sprida tekniska upptagningar. Närmare bestämmelser om kraven beträffande tekniska upptagningar finns i YGL.
 
Mvh,
 
Katarina Högquist

[Ulf Berggren]

Repris från 20/1 förutom texten om Nog.Nu, som detta tydligen ansågs vara fel forum för, och det kan väl vara rimligt:
 
Lars!
Ja, FFS kan sova lugnt såtillvida att CD-skivor inte berörs av dylika lagar. Men det var inte meningen att ta med 1900-talsmänniskor, det var ett olycksfall i arbetet. De som klagat har fått en ursäkt, och dylika uppgifter kommer inte att stå med i framtida versioner av Smedskivan.

[Anna Cedergren]

Hej!
 
Datainspektionen har just nu en offentlig enkät om PUL utlagd på sin hemsida.
 
http://www.justitie.regeringen.se/_enkat/enkat.htm
 
Den är på en ganska avancerad nivå och verkar vända sig främst till större personuppgiftsbehandlare som är väl insatta i frågeställningarna. Men jag kan tänka mig att man faktiskt också vill ha in synpunkter från vanliga dödliga. Man frågar särskilt om den nya lagstiftningsmodellen som man har skissat på och som kallas missbruksmodellen. Den innebär i korthet följande:
 
Behandling av personuppgifter som inte har strukturerats för att underlätta sökning av personuppgifter, t.ex. vid ord- och textbehandling och användning av Internet och e-post, undantas från bestämmelserna om själva hanteringen av personuppgifter.  
 
Sådan behandling är förbjuden bara om spridning av personuppgifterna är till skada för den registrerade. Spridningen skall dock alltid vara tillåten, om den som sprider uppgifterna är skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till ett allmänt intresse är försvarligt att personuppgifterna sprids.  
 
Bara behandling av personuppgifter i regelrätta databaser eller andra uppgiftssamlingar som strukturerats för att underlätta sökning av personuppgifter, t.ex. myndigheters, försäkringsbolags och bankers register med personuppgifter, omfattas alltså av bestämmelser om själva hanteringen av personuppgifter.  
 
Ytterligare detaljer finns på http://www.justitie.regeringen.se/_enkat/missbruk.htm
 
Detta tolkar jag som att om man vill lägga ut en släktutredning (som ju är strukturerad för att underlätta sökning av personuppgifter) med nu levande personer på sin hemsida så skulle detta fortfarande vara reglerat av PUL. Även om man hävdar att det handlar om verksamhet av rent privat natur.
 
På frågan Kan man ha en privat hemsida på Internet? svarar datainspektionen så här:
 
Verksamhet av rent privat natur är undantagen från PuL:s regler, men en hemsida på Internet kan aldrig anses vara privat eftersom uppgifterna sprids till en obestämd krets.
 
Från och med den 1 januari 2000 har PuL:s regler för överföring av personuppgifter till tredje land mjukats upp. Ändringen innebär att en sådan överföring är tillåten om mottagarlandet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna.
 
När uppgifter publiceras på Internet sprids de också till länder som inte har någon dataskyddslagstiftning. Därför får ändringen betydelse för möjligheten att publicera personuppgifter på Internet. När det gäller harmlösa uppgifter - sett ur integritetssynpunkt - saknas många gånger behov av skyddsregler och därför kan sådana uppgifter nu publiceras utan samtycke.
 
En förutsättning är att det enligt övriga regler i PuL är tillåtet att behandla uppgifterna.
 
Hälsningar
 
Anna C

[Bertil Bengtson]

PUL ang släktforskning och dataregistrering:
Har i dagarna fått svar från Datainspektionen om just dataregistrering. Som vanligt med juristsvar såär de inte helt enkla att tyda, men en mening kan jag jag återge här;
Att observera är att PuL INTE gäller för sådan behandling av personuppgifter som EN FYSISK PERSON utför som ett led i en verksamhet av RENT PRIVAT NATUR (11? PuL).
Jag tolkar detta som att dataregistreringen är OK så länge jag inte publicerar materialet!
Hälsningar Bertil

[Torbjörn Norman]

Upsala Nya Tidning behandlar PUL allmänt i sin ledare 31 juli. En misslyckad lag som förhoppningsvis skrivs om från grunden.

[Larsson Fredrik]

Vet någon det är olagigt att göra personregister
över Levande personer?
Som t.e.x
Om man skriver av en församling
och man skriver av församlingsböckerna i församlingen.t.e.x
från 1960 talet o nedåt
om man tar bara med
Namn,efternamn,Föddelstid samt församlingen som
han eller hon är född i?
ev.giftermål samt barn deras föddelse är
Är detta olagigt att göra personregister i Data form?
Tacksam för svar

[Bo Berndtsson]

Fredrik
 
Detta ämne har diskuterats under rubriken Är släktregistrering i dataprogram olagligt?
Där kan du säkert hitta svar på dina frågor.

[Tord Påhlman]

Så här inleds en artikel i dagens DN:
 
Personuppgiftslagen har gällt ända sedan oktober 1998, men inte förrän i dag, måndag, gäller den fullt ut och ersätter den gamla datalagen. Det är själva behandlingen av personuppgifter som är nytt med pul.
 
Läs vidare på DN:s websida:  
http://www.dn.se/DNet/jsp/Crosslink.jsp?d=128
eller i papperstidningen.

[Göran Ekberg]

Eftersom det inte är fråga om ett register över dina egna släktingar utan en registrering av samtliga personer inom en församling och då ett stort antal av dessa kan förväntas vara i livet, är det olagligt. Om jag förstår lagen rätt så är det olagligt även om du skulle hantera registret i pappersform. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att du åberopar nedanstående paragraf.  
6 ? Denna lag gäller inte för sådan behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur.
Begreppet privat natur finns nämligen inte definierad i lagtexten. Jag tror nog ändå att du skulle få svårt att hitta ett godtagbart skäl att föra detta register.  
Om du tittar på datainspektionens hemsida under Kunskapsbanken, så hittar du en del frågor&svar som kanske kan vara till hjälp. www.datainspektionen.se
Den rubrik som Bo Berndtsson hänvisar till existerar säkert men jag kan banne mig inte hitta den. Den måste förekomma under någon huvudrubrik.

[Bo Berndtsson]

Göran
 
Den rubrik jag hänvisar till finns under ämnet Datorprogram och teknik, den står längst upp i det ämnet om du tittar på trädöversikten.

[Åke Tilander]

Hej!
 
Jag tror man måste skilja mellan lagens intention och lagens bokstav. Lagens intention är att skydda människor från att komma till skada genom att osanna och felaktiga uppgifter sprids, eller genom att i och för sig t.ex. offentliga uppgifter sammanställs och sprids på ett sådant sätt att den enskilde upplever obehag. Det jag kan uppleva som ett problem när det gäller PUL är att lagens bokstav förefaller förbjuda mycket mer än vad som var lagenstiftarens intention. Än så länge finns det tyvärr mycket få rättsfall som klargör var gränserna egentligen går.
 
För mig är det en självklarhet att lagstiftaren aldrig avsett att skapa hinder för en släktforskare att sammanställa harmlösa och offentliga uppgifter för eget bruk på sin privata dator.
 
Varje släktforskre stöter förståss på uppgifter som inte av den enskilde upplevs som harmlösa, men ovan skrev jag avsiktligt just harmlösa.
 
Eftersom denna fråga kommer upp gång på gång kanske det vore en god id? för Släktforskarförbundet att själv polisanmäla ett antal forskare och typiska register för att få det klarlagt om de är förenliga med PUL eller inte?
 
I detta forum t.ex. sprids mängder av uppgifter om levande personer, utan vare sig deras kännedom eller samtycke. Enlig lagens bokstav i PUL så kan det vara så att dessa är olagliga, men genom att myndigheterna inte agerar i detta och oändligt många andra fall av uppgifter på internet så får man väl anta att polis och åklagare mer ser till lagens intention.

[Lars Kleberman]

Ser inläggen om PUL och kan inte låta bli att gå in i debatten.
När jag själv skulle lägga upp en hemsida så tog jag kontakt med jurister som var kända för att ha ett stort kunnande i sekretesslagar och i PUL. Sekretessen kunde jag glömma då den inte gällde privatpersoner. Sedan kom vi över på PUL.
Där är det ju så att lagen tar upp förhållandet till offentlighetesprincipen i 8? och grundläggande krav på behandling i 9?. I 10? tas bestämmelser upp när behandling av personuppgifter är tillåten. Först i 13? tas uppgifter upp om förbud mot vissa uppgifter i det behandlade.
Nu är det att märka att paragraferna 8 - 9 inte är straffbelagda. Det är först i 13? som straff kommer in i bilden.
När en paragraf inte är belagd med straff innebär det att man inte begår något brott då man bryter mot en sådan paragraf. (Se Brottsbalken 2 kap 1 ?).
13 ? tar upp att man inte får avslöja en persons ras, politiska åsikter eller religiösa tillhörighet, facktillhörighet eller en persons sexualliv.
Denna paragraf är straffbelagd.
 
Men här finns inget som säger att man inte får registrera en persons födelsetid.
 
Jag var själv i kontakt med datainspektionen för att få en tolkning men där lämnades ett besked om att man borde ha en länk (när det gällde hemsida) där en person som var registrerad kunde komma i kontakt med hemsideinnehavaren och då lätt kunde bli raderad. Hade man en sådan koppling så fanns det inget hinder att lägga ut en hemsida med anor och därmed ett register, förutsatt att man inte tog med uppgifter som reglerades i 13?.
 
 
Jag håller dock med om att någon från datainspektionen borde tala ut och säga vad som gäller.
Problemet är nog, tror jag, att lagen skrevs efter direktiv från departement som kände press att åstadkomma något och därmed blev det en lag som ingen kan tolka.

[Mikael Wikman]

I Härnösand anmäldes faktiskt en sida på Internet av upphovsmannen själv i syfte att testa personuppgiftslagens gränser. Personen skrev tre delvis sakligt korrekta, delvis värdeberoende påståenden om tre kända personer och anmälde därefter sig själv och sidan (som ni kan hitta  här) till polisen. Fallet lades emellertid ned. Motiveringen, för vilken lokaltidningen redogjorde, minns jag inte ordagrant, men man resonerade något i stil med, att såväl dessa personer som dessa fakta är väl kända och att sidan därmed icke publicerar några känsliga uppgifter. Någon med bättre minne av fallet kanske kan redogöra bättre för motivet att lägga ned utredningen.

[Mikael Wikman (Philippos)]

I mediekritiska magasinet Vår grundade mening i Sveriges Radios P1 i fredags (20. september) rapporterade Christoph Andersson, att EG-domstolens generaladvokat i sitt förslag till dom i ?Bodil-fallet? (ovan nämnda fallet med hemsidan om den skadade foten) går emot datainspektionen, åklagaremyndigheten i Jönköping, tingsrätten i Eksjö och svenska regeringen och konstaterar, att EG:s datadirektiv, på vilket den förskräckliga personuppgiftslagen bygger, inte gäller enskilda icke kommersiella hemsidor utan vinstsyfte. Christoph Andersson är även aktiv skribent på  www.pul.nu, där man kan läsa mer om saken. Svenska myndigheter har enligt EG-domstolens generaladvokat tolkat datadirektivet felaktigt.

[Lennart Hjerpe]

[size=0]PUL
Vare sig PUL gäller eller ej,lägger jag inte ut data på nu levande personer,möjligen bara namnet om personen i fråga har godkänt detta.
Är jag för försiktig?[/size]

[Mikael karlsson]

Lennart.
Tycker själv det är en sund inställning att inte lägga ut data på nu levande personer.
Oavsett vad som idag eller imorgon är tillåtet.
 
Så jag tycker inte du är för försiktig.

[Mia Löwgren]

Till bl.a. Bertil Bengtsson.
Fråga personerna! Ja,visst, det kanske kan verka jobbigt att be om 500 personers tillsåtnms... men har man knappat in dessa 500 personer i sitt släktforskarprogram torde det inte vara så knepigt att distribuera en förfrågan till dem. Jag tror det är ett omak man ändå får ta och göra sig, jag är säker på att de flesta säger att det går alldeles utmärkt - det hade jag gjort om någon hade frågat mig. MEN ... jag tror att om jag själv hader haft en dålig dag, så hade jag mycket väl kunnat bli lite irriterad om jag fann mig själv utlagd i någons släktutredning på internet utan att jag visste om det själv, eller alls blivit tillfrågad.  
 
F.ö. skriv till PULansvarig och fråga.

[Stefan Simander]

Se följande länktips om Det här säger lagen om din släktforskning:
 
 
 
Notera även notisen om den släktforskare som fått nej ifrån Skatteverket gällande personuppgifter, även efter överklagan till Kammarrätten.  
 
Liksom även notisen som säger att man kan kolla om ens bild har kopierats och publicerats på nätet.