Det är och kommer att vara problem med länstillhörigheten. Det finns ju gränsförsamlingar där man tidvis fört två serier kyrkböcker, t ex Hishult (N och L) samt Nysund (T och S). (Jag har satt det huvudsakliga länet först). Men i och med att man enligt utbildad praxis skriver länsbokstaven inom parentes, så bör det inte bli några hierarskiska problem vid sortering av namnen. Även om man nu skriver gård, by, församling så kan man redan i flera program (och kommer i MinSläkt) att kunna sortera namnen i ordning församling, by, gård.
Grundregeln får väl vara att man skriver den tillhörighet församlingen hade när de registrerade personerna bodde där, vilket dock heller inte blir så helt konsekvent. Hur t ex göra med Närke-Värmland? Landskapsindelning vore egentligen det mest stabila, men eftersom kyrkans funktionärer levat med länsindelning och detta satt sina spår i kyrkböckerna, så får även vi väl leva med detta. Man är ju också inkonsekvent när man sorterar in bl a bohusläningar och skåningar från 1600-talet som svenskar.
Länsbokstäver, ja. För mig med en ålder, som gör att jag har dessa i ryggmärgen, är det naturligt men det måtte vara ett problem för yngre forskare. Och för kommande med de nyligen gjorda länsändringarna.
Vi har ju även den kyrkliga indelningen med stift och den juridiska med härader, vilket inte heller sammanfaller med landskap eller län. Framtida forskare kommer även att få problem med kommunindelningen, som ju är tillhörigheten för oss nu levande. Disgen t ex har ju redan i sitt församlingsregister en kommunindelning som gällt från 1960-talet. Man kan här diskutera om inte häradsindelning vore riktigare. (Dock kommer kommunnamnet inte med i databasen). För församlingarna används SCBs kommunkod. Här anser jag att s k GEOKOD, som bygger på häradsindelningen vore att föredra. Dock är inte ens denna tidsmässigt heltäckande eftersom även häradsindelningen har ändrats.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy