Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2010

[Carl-Fredrik Hanzon]

Apropå skam; jag tycker det i sammanhanget är skamligt att man med tanke på den avancerade teknik datavärlden för övrigt besitter, att datorerna/dataprogrammen inte redan från början är försedda med kombinerade sökmöjligheter för vanliga närliggande stavningsvarianter; som t.ex. på Vinberg/Winberg, Vetterstöm/Wetterström, Vilhelm/Wilhelm (där ju Wilhelm är den utan diskussion vanligaste varianten i våra arkivhandlingar, sedan för normeringsvurmarna säga vad de vill...), Carl/Karl, Claes/Klas, Christina/Kristina, Gustaf/Gustav etc.  
 
I så fall sluppe vi ju denna trista normeringstrend (vilken många betraktar som obligatorisk och tvingande) som medfört inte bara att miljontals personer postumt stavats om till något de vare sig hetat eller kallats, utan också något som (åtminstone ur vissa aspekter) skulle kunna rubriceras som anakronistisk förvanskning av den tidsanda som finns i en tidsenlig stavning av namnen. (Se vidare mina tidigare utsvävningar i ämnet, men OBS! att jag inte motsätter mig all normering; jag normerar också, men tillämpar en tidsanpassad och tidskänslig normering, inte en totalitär idiotnormering utgående ifrån namnläget under namnpuristernas 1890-tal eller datanormerarnas 1980-tal).
 
Jag tror dock att hade dessa problem funnits i den engelskspråkliga världen (Läs: USA), skulle detta ha lösts tekniskt för länge sedan. Bland många datanördar (i synnerhet svenska...) förefaller tyvärr allt som har med svenska/nordiska/europeiska förhållanden att göra, ha extremt låg status (varför man hellre lever med problemen än åtgärdar dem), medan allt utländskt (i synnerhet amerikanskt) är så otroligt mycket häftigare och trendigare... (även vad beträffar språket, vilket sistnämnda ord bevisar...)
Vilka amerikaner tror ni i längden skulle stå ut med att sina E-postadresser etc. bli kallade t.ex. the chin, son of the cheese, in monster-carcass (hakan.ostensson@monsteras.se)? Nej, just det! Då hade säkerligen detta lösts redan i dataålderns barndom, och idag funnits som standardutrustning i varenda dator/dataprogram som producerats världen över, oavsett vilka länder som behövt detta...
 
Och visst är det mycket häftigare och coolare (!) att svänga sig med trendig amerikansk dataslang och att skriva sitt namn utan å, ä eller ö och utan versaler, än att använda sitt gammalmodiga och trista modersmål på rätt sätt... Och det var det ju redan när man började gå man ur huse för att demonstrera emot USA-imperialismen, Vietnamkriget och den fördärvliga CocaCola och hamburger-kulturen...
 
Visst, detta inlägg är klart felplacerat (Hammarn?s också...). Men det står anby... (nävisstnä...) ...vem som helst som kan... fritt att ta bort eller flytta detta inlägg till härför lämplig plats.

[Anna-Lena Hultman]

Ovanstående inlägg har flyttats från Landskap / Närke / Socknar / Hammar

[Carl-Fredrik Hanzon]

Så det finns numera en anbytarvärd igen! Trevligt! Det hade jag missat. Jag har inte haft tid att studera Anbytarforum så flitigt på sista tiden.  
 
Detta var bara en allmän kommentar, givetvis också felplacerad (i brist på bättre placering) Det går bra att ta bort det så småningom.

[Ingela Martenius]

Fram för fler konspirationsteorier! För visst är det så att den anglosaxiska världen, med USA i spetsen naturligtvis, försöker förtrycka oss andra bl.a. med hjälp av att förmena oss våra inhemska bokstäver.
Eller?
Det är väl aldrig så att det kan finnas en rent praktisk orsak? Ens inställning härvidlag kanske beror på om man har siktet inställt på att kommunicera med hela världen eller bara med sina svenska (och finska) kompisar. Det är nämligen bara vi som har tangentbord utrustade med de förnämliga bokstäverna å-ä-ö. Ser vi oss omkring så har bara det latinska alfabetet massor med bokstavsvarianter - som vi inte har på våra tangentbord. Och personligen vill i alla fall jag inte ha alla varianter på tangentbordet; för det första skulle det nog knappt få plats, för det andra tycker jag det är tillräckligt rörigt med de tangenter som redan nu har tre olika karaktärer. Visst, det finns åtminstone två olika sätt att få dit de här (från vår horisont) udda bokstäverna utan att ha dem på tangentbordet, men det är klart jobbigare än att släta ut dem till en av de 26 bokstäver vi garanterat alla har på tangentborden.
Exempel: Frans Johansson bosatt på danska Ärö med fransk mor och far från f.d. Jugoslavien, alltså Fran?ois Ivanovitj fra ?r?... klart enklare och dessutom tillgängligt från vartenda latinskt tangentbord med francois.ivanovic@aro.dk. (Här var det lite kul, för jag försökte skriva det avslutande c:et i Ivanovic som det skall skrivas, med caron - men det klarade inte Anbytarforums editor! Amerikansk imperialism!  ).
Som normalt sett icke-brukare av vissa bokstavsvarianter kan det dessutom t.o.m. vara svårt att se de små skillnaderna: det tog mig faktiskt flera veckor att upptäcka att min isländska kollega inte alls var Eydis utan Eyd?s - och hade hennes email då varit stavad på isländska så hade hon nog missat att få åtskilliga mail.
 
Och hur gör vi med användare av de kyrilliska och grekiska alfabeten samt kineser, japaner, araber, israeler, thailändare etc etc etc
 
För den som är nyfiken på att se hur många varianter som finns bara i det latinska alfabetet så kan jag rekommendera programmet Teckenuppsättning (Character Map), i Win XP instoppat under Tillbehör/Systemverktyg (Accessories/System Tools).
Ja, där finns även en del andra teckenuppsättningar att roa sig med.
 
Sedan är det idag fullt möjligt att stava med stora bokstäver. Vissa företag använder det också: exempelvis Frans.Johansson@storforetaget.se.
Varför envisas så många då med små bokstäver? Jo i tidernas begynnelse (alltså för sådär 20-30 år sedan) klarade vissa av de datorer som användes för kommunikation inte av annat. Idag gör de det, men vanans makt är stor...och många gillar också att de sparar ett par tangenttryckningar...många sluppna tangenttryckningar små under ett helt liv kanske gör att man kan skjuta upp sina kroppsliga besvär orsakade av tangent- och musanvändning.  
 
Vad beträffar att slippa idiotnormera (eller ens normera överhuvudtaget) namn, så håller jag helt med. Men det är egentligen bara att pressa tillverkarna av t.ex. släktdataprogram att lägga in intelligentare sökningar och sorteringar; så snart någon av dem inser att det är en stor konkurrensfördel kommer de alla att erbjuda sådana sökmotorer.
Nu var det längesedan jag var inne på Familysearch, men såvitt jag kommer ihåg så har de just en sådan sökmotor som söker på både Carl och Karl - och t.o.m tar med Persdotter även om man skriver Persson.
Och, jo, normeringsproblemet förkommer naturligtvis också i den anglosaxiska världen: Steven/Stephen, Ann/Anne/Anna, Mary/Maria/Mariah etc.
 
Ingela

[Eivor Andersson (Ema)]

För en tid sedan såg jag någon som skröt med ett tangentbord på 50 centimeter.
Där bör väl hela teckenuppsättningen få plats.
 
Det skulle ju faktiskt vara praktiskt med vissa tecken, som danska ö och namn med prickar över m.m.
Eivor

[Anders Johansson]

Vill man någon enstaka gång skriva t.ex. ett danskt ä så går det ju utmärkt att använda ASCII-koderna. Finns på denna sida http://www.lookuptables.com/ Det går till så att man håller ner ALT-knappen samtidigt som man skriver koden. Ett danskt ? är alltså ALT+145 och ? är ALT+146
 
Hälsningar
Anders Johasson

[Bengt-Arne Andersson (Sluggo68)]

Att normera namn är väl inte nödvändigt ?
Födelsedata däremot, man föds ju bara en gång och aldrig på två ställen.
I mitt ”upplägg” ger sök på födelsedatum allt jag har på den personen. O.K.
Vill man se hur det i själva verket skrevs kan man ju ta in bilder på de
 källsidor/ delar man hittat.
 
   Det är ju inte bara skillnad på stavning och präster heller, folk bytte  
ju namn lite efter tycke och smak ibland. Lite krångel kommer vi nog  
aldrig ifrån :-)
 
 Erika-Arnes pojk i Skallhult

[Jan-Christer Strahlert]

Visst kan man normera, bara så länge som man även för upp sid-nr,rad-nr samt om inte annat notis-nr för akten årtalsvis. Detta i en särskild kolumm. Själv har jag gjort det sedan jag började göra register och det fungerar utmärkt. Alla Pelle, Peder, Pher osv blir Per och har sina nummerhänvisningar som gör det lätt att gå in i orginalkällan för fortsatt läsning.
Jan-Christer

[Jimmy Dahlund]

Jag har i skrivande stund matat in 3463 personer i MinSläkt och börjar tröttna på det godtycke som råder där en persons dopnamn ofta bara används i just dopboken. Det jag saknar i MinSläkt är ett massomdöpningsverktyg för personnamn vilket finns för både platser och källor. Känner någon till ett program där 100 Pehr kan bli Per med en knapptryckning är jag tacksam.

[Sven-Erik Johansson]

Ett sådant program är Anarkiv 7.0 Pro version
se www.anarkiv.se
 
MVH
Sven-Erik

[Carl Szabad]

Det fungerar även i Holger. Du kan då också få ut en frekvenslista så du ser alla varianter på innehåll i respektive fält och hur många det är av varje.

[Sven-Erik Johansson]

I Anarkiv finns det även för detta fallet ett i stort sett obegränsat antal olika utlistnings möjligheter förutom att med en tryckning ta bor eller ändra det önskade ordet oavsett var i inmatningen det finns.
Detta gäller även ändringar i alla tillagda tabell.
 
Jag har dessutom Disgen, Holger och Min släkt och i detta fallet är Anarkiv 7.0 Pro version helt överlägset.
 
MVH
Sven-Erik

[Carl Szabad]

På den fråga som ursprungligen ställdes av Jimmy svarade jag att Holger 7 klarar det galant. Att det sedan även finns andra program som klarar samma sak är knappast så märkligt. Jag är lite förvånad över att inte MinSläkt implementerat den funktionen. Det är ju ändå ett program som funnits ett antal år nu.

[Jimmy Dahlund]

Jag tackar Sven-Erik och Carl för responsen. Anarkiv må vara överlägset men priset blir därefter, 1100 kr låter väldigt mycket. Holger är lite billigare, 895 kr men demoversionen funkade inte på min dator:

 
MinSläkt kostar endast 350 kr, därför har jag skrivit till Dannbergs Data och förklarat att jag är beredd att betala mer för MinSläkt om funktionen införs.

[Sven-Erik Johansson]

Anarkiv får man för 800 kronor om man har någon av databas Kråkens versioner
 
MVH
Sven-Erik

[Carl Szabad]

Vad har du för operativsystem, då? Och har du en brandvägg eller antivirusprogram inkopplat kan det vara lämpligt att stänga av dem under själva installationen.
 
Priset borde dock inte vara så avgörande eftersom en släktforskare förmodligen använder sitt program så mycket att kostnaden per timme inte blir så många ören. Det är viktigare att man trivs med funktionerna, så det var bra att du försökte ladda ner en demo först.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2009-06-26 12:05)

[Jan Lindh]

Hej Jimmy,
jag använder också Min Släkt och håller med om att det låter som en bra funktion.
Det jag antagligen skulle göra i dagsläget är att exportera allt till en gedcomfil, editera den - change all och importera till ett nytt arkiv.
 
Mvh
Janne

[Jimmy Dahlund]

Jan, det var exakt det tipset jag fick av Henrik Dannberg och då jag anser att MinSläkt är överlägset när det gäller presentation på Internet vad gäller navigering och utseende kommer jag att vara det trogen. Carl, jag kör Vista på en x64-baserad PC men struntar nog i Holger nu när jag fått så bra tips av Jan Lindh och Henrik Dannberg.

[Sven-Erik Johansson]

Min Släkt är väl ett bra och enkelt program för nybörjare och inte allt för krävande släktforskare
 
MVH
Sven-Erik

[Jan Lindh]

Tack för den, du borde vara snällare mot dina kunder

[Jimmy Dahlund]

Jag började släktforska så sent som i höstas och har ännu inte hunnit bli krävande, dock kan man ha önskemål. MinSläkt var också den direkta orsaken till att jag började forska efter att ha hittat min gammelfarfar i en snygg presentation på Internet http://www.alby.nu/Mormor/Html/default.html

[Jimmy Dahlund]

Jag känner att jag nu faktiskt börjar bli något krävande. Funktionen jag diskuterar kan ju inte vara särskilt svår att införa eftersom den redan existerar för källor och platser. MinSläkt är bra vid internetpresentation men om inte funktionerna blir bättre måste jag överväga andra alternativ. Hur säkert är gedcomexport/import? Det känns lite Star Trek över det hela, hamnar alla bitar på samma plats när de sätts ihop igen? Jag tror inte jag vill redigera namnen på det sätt som diskuterats ovan eftersom jag inte vill ändra stavningen på dopvittnen.

[Jimmy Dahlund]

När jag nu ändå har kommit igång kan jag också kräva att fältet för yrke/sysselsättning skall omfattas av massomdöpningsverktyg. Egentligen är det obegripligt att funktionerna inte redan finns eftersom de bygger på mycket enkla principer men är väldigt tidsbesparande.

[Patrik Larsson]

Hejsan!
Jag vet inte om detta är rätt tråd men eftersom jag kör Holger7 så ställer jag den här.
 
Det handlar om normering av stavningen av namnen. Jag har ändrat många Catharina, Katrina, Katharina till Katarina för sökning. Likaså alla Christina till Kristina, samt en massa andra namn. Men så kommer jag inte på alla utvandrarna som heter Elisabeth, Ruth och Edith m fl. Ni som håller på med era databaser, har ni behållit alla utländska stavningar?
 
mvh
Patrik
 
Detta och följande 7 inlägg hitflyttade från Datorprogram och teknik » Datorprogram (för släktforskning) » Holger 2010-01-21 / Moderator Teknik

[Kim Metso]

Det här med normering är en sak som det finns många olika åsikter om.
 
Personligen ser jag rött när nån talar om normering. Jag strävar till att använda den skrivform som finns i kyrkoboken, jag anser att det är historia i sig. Tror ej att nån som heter tex Christina skulle tycka om att se sitt namn skrivet Kristina. Detta är nu min åsikt. ( Den sk normeringen behövs ej för adb:ns skull, den kan skötas programtekniskt så att programmet hittar tex Christina som Kristina.)

[Carl Szabad]

Kim! Men om hon nu skrivs Christina på ett ställe, Stina på ett annat och Kristina på ett tredje. Vilket alternativ ska du då välja? En person är ju inte omnämnd i olika handlingar bara en enda gång i sitt liv.
 
Ännu idag kan en person i en myndighets databas skrivas som Lindkvist och i en annan som Lindquist.

[Kim Metso]

Jepp! Det är ett problem. Vi är kanske nu på fel ställe att debattera detta men nån flyttar oss säkert rätt...
Utgångspunkten för mig är att jag inte hittar på ett namn som jag ej hittar dokumenterat.
I första hand litar jag på dopboken och använder det namn som där är angivet, om det finns en sådan bok. Om namnformen ändrar så kan jag kanske lägga en kommentar om det. Det verkliga problemet, för mig, kommer om dopboken och kyrkoboken för samma tid har olika skrivsätt och skribenten (prästen) dessutom tydligen varit densamme. Men utgångspunkten, för mig, är dock alltid den att jag antar ett av dessa namn, med eventuella anmärkningar.

[Petrus Hägglund]

Mot detta kan invändas flera sker, dels blir en stor databas ohanterlig utan normering. Min egen är för tillfället på ca 30000 personer. För det andra var namnet ingen stor sak förrän det patrionyma namnsystemets avskaffande. Innan dess var nanmnen en tydlig släktmarkör mer än identitetsmarkör. Personligen drar jag gränsen vid 1850. Inte sällan hittar man olika uppgifter i arkivalierna heller.

[Carl Szabad]

Om man nu ska välja en namnform som inte tillhör de normerade så är rimligtvis den man hittar i dödboken bäst. Den är åtminstone någorlunda självvald. Vad som står i födelseboken hade dessutom ingen annan än prästen kännedom om. Många människor flyttar också under sitt liv och när de hamnar i en ny församling kanske den prästen har en helt annan uppfattning om namnformer och -stavning.

[Torbjörn Jerlerup]

Jag använder normering. Men det bästa vore om fler program faktiskt gör det möjligt att BÅDE skriva det normerade och det onormerade. Vid sökningar är det en fördel att kunna söka på Per Persson och få upp alla alternativ istälklet för att behöva göra 20 sökningar med alla varianter av Pehr, Per, Pär, Pähr, Peder, Päder, Pheder, Piter och Perr samt -sson och -son som finns!
 
Men å andra sidan så frångår man ju vad som står i källan och det ställer till problem. Och då tänker jag inte enbart på framtida forskare. (Om 50 år kanske h i namn blivit på mode och alla skriver Pehr som det normerade!!) Jag har ett exempel som är belysande. I en ort fylld av Jönsson och Jonsson varianter finns det fem individer som enligt prästen stavar sitt namn Joansson och Joansdotter och det finns en Joan som föddes på 1620-talet, de andra är fördda från 50-talet och framåt.  
 
Deras släkt har senare många förbindelsepunkter, vilket kan utläsas av dopböckerna.
 
Är de släkt? Troligtvis!
 
Vad händer om man bara normerar allt till Jonsson eler Jönsson? Jo, möjligheten att se detta släktskap genom att se STAVNINGEN försvinner.
 
På sikt kommer säker fler program som KYRKBOK (www.kyrkbok.se) där man kan skriva ner källorna och samtidigt ställa upp traditionella antavlor. Idag finns bara ett program som tillåter att man gör så. Kyrkboks lösning är smidig. Man kan ha en normerad standardsida och samtidigt skriva ner alla stavningsvarianter. och man kan SÖKA på alla stavningsvarianterna!
 
 
/Torbjörn
 
(Off topic, jag vet...)