Disbyt-värdefullt eller svagt?

[Stefan Simander]

Ok, tack Eva och C-G för era snabba svar!

[Lars-Olov Eriksson]

Det enda man kan göra beträffande kvaliteten är att ständigt tjata om den - det borde vara en förbundsuppgift. Förbundet tål att å tjänstens vägnar kallas för petimetrar.
 
Här några små förargliga förhållanden, som ofta glöms bort:
 
En person kan vara född någon annstans än där han/hon tillbringar sitt liv i HFL - mycket långt därifrån t o m. Flyttlängder är inte att räkna med på 1600-talet. Slutsats: födelseplatsen är okänd tills man möjligen hittat den på något sätt (behöver inte vara i form av en födelsenotis, men detta är vanligast).
 
Födelseuppgifter i HFL kan vara byggda på muntlig åldersuppgift eller på en namne med snarlik ålder.
 
Jag har sett en HFL, där hustrun i ett hushåll hade dött och mannen gifte om sig med en kvinna med samma namn. Prästen tyckte att det var praktiskt och lät namnet stå kvar och kompletterade födelseuppgiften med en plump. Man måste komma ihåg vad syftet med HFL var. En död person ligger på körgårn och ska inte förhöras mer, på jorden åtminstone, är utgången s a s.
 
Omsättningen på folk var ju hög och barnen dog som flugor. Det var mycket vanligt att ett nytt försök åsattes samma namn och detta kunde t o m prästerna missa, när det gällde inflyttade från en annan socken. Resultat: födelseuppgiften är ett eller två år för tidig.
 
O s v. Man måste hela tiden fråga sig: kunde det ha gått till på något annat sätt ?
 
Ovanstående föranlett av uppgifter som påträffats i DISBYT.

[Per Georg Jönsson]

Hej Lars-Olof,
 
Eftersom det i motsats till ex Finland inte finns en digital rikstäckande databas över födda, vigda och döda att söka i i Sverige så är Disbyt det enda hjälpmedel man har när det gäller att söka efter alternativ utanför den församling personen bodde i.
 
Sedan måste man ju komplettera med kyrkböcker innan man kan koppla ihop personerna. Jag hittade tex en kvinna i Alster i Värmland född i Lidköping via Disbyt. Hon hade ett ovanligt namn, Johanna Christina Hasselberg. Sedan var det ett styvt jobb att visa hur denna kandidat hittad på Disbyt hade hamnat i Värmland men det gick! Utan Disbyt hade jag med all säkerhet inte hittat henne.
 
Ett av ändamålen med Disbyt tycker jag är ju att få andras synpunkter och hjälp med rättelser och kompletteringar. Sådant välkomnar åtminstonde jag, men jag har inte fått några ännu. Däremot har jag lämnat några.  
 
Jag har sett exempel på klockare som varit namnblinda och blandat ihop namnen lite hur som helst i födelselängderna. Sådant får man vara beredd på. Jag har då fått hjälp av erfarna släktforskare via Anbytarforum att reda ut detta, något man är mycket tacksam för!

[Lars-Olov Eriksson]

Jovisst, DISBYT kan ge uppslag, ännu bättre om vi sköter om den.  
 
Bättre tidskrifter, som avsomnade Släkt och Hävd, har en avdelning där tidigare publicerade uppgifter korrigeras och kompletteras. Om någon kunde tänka ut en form för detta, så vore det nog till nytta. Men rättelserna ska ju föras in i DISBYT också, om det ska vara någon nytta med det. Problemet är att det krävs ett arbete för detta.  
 
Det är något egendomligt med detta att uppgifter kan multipliceras och spridas (A lämnar in, B kopierar och lämnar in, C kopierar...). Om uppgiften är felaktig, så fungerar ju detta som ett virus. Man skulle behöva tilldela alla gamla anor folkbokföringsnummer, administrerade centralt ! Då kunde de olika bidragen läggas som attribut till en huvudpost per individ. Uppgifter som hämtats borde förse med källuppgiften DISBYT och särbehandlas nästa gång de dyker upp. Motstridigheter skulle markeras: motsägs av [hänvisning] Detta är bara funderingar, som i bästa fall någon med mera aktuella databaskunskaper skulle kunna göra allvar av.
 
När det gäller födelseuppgift för inflyttade (typiskt före början av den tidigaste HFL), får man arbeta som detektiv, vilket f ö blir nödvändigt även med nationell databas, för bortom denna finns det ytterligare utmaningar o s v. Det är ofta besvärligt, men jag tycker att detta lösande av gåtor är själva behållningen.

[Per Georg Jönsson]

Visst, en nationell databas räcker inte.  
 
Jag har forskat på min frus anor i Finland. När det gäller personer som flyttat till en ort så kan man hitta många kandidater i databasen baserat på namn och födelsedatumet (fast  datum och mer sällan år kan vara fel). Sedan får man söka sig fram och undersöka dessa, jag brukar börja med de närmaste församlingarna och söka mig allt längre bort.  
 
Med hjälp av databasen kan man sedan relativt lätt se om dessa dött eller gift sig eller fött barn i födelseförsamlingen, då går det ofta att kunna avföra dessa. Kvarvarande måste man gå till husförhörslängderna och leta. En av tio kandidater ungefär brukar ge napp.  
 
Utan en databas får man om man inte hittar andra ledtrådar eller hittar något i Disbyt läsa oerhörda mängder kyrkoböcker. Om man inte har turen att hitta en församling där någon har tagit fram en CD eller en på Internet befintlig söktjänst. Eller får hjälp på Anbytarforum. Men helt klar så underlättar en databas oerhört, i vissa fall är den helt enkelt nödvändig för att man ska lyckas.

[Åke Bjurström]

Jag är lite kluven när det gäller kvalitetskraven i Disbyt men köper man ett program för 600 kronor, lägger ner en hel del arbete för att föra in de egna anorna och sänder in ett Disbytutdrag, så tycker jag att att man har rätt att ställa krav på att detta är seriöst och genomtänkt.
 
Är inte tron på kopierade uppgifter överdriven?
Det är inte lätt att kopiera uppgifter från andra forskare i Disbyt. Alla uppgifter utan åtminstone en stjärna betraktar jag som suspekta. (Om det inte är långt tillbaka i tiden).
Finns det stjärnor så finns det ett datum och då har man tittat i Genline, Svar eller microkort och kontrollerat fakta.
För det finns väl ingen möjlighet att fiffla till sig stjärnor.
 
Mvh Åke

[Rickard Grusell]

Kan någon beskriva den bläddringsfunktion som nämns i citatet nedan. Jag förstår t ex inte för att i texten och jag undrar också om man inte får någon uppgift/länk om/till barn eller föräldrar om man ej skickat in fler än 1000 personer men dock fler än 200?
 
Följande är saxat från den sidan med info om Disbyt
Förmåner för de som skickat in lite mer
Om du har skickat in uppgifter om minst 200 personer det senaste året, får du en bläddringsfunktion där du enkelt kan bläddra för att mellan samma person inskickad av olika forskare. Denna funktion funkar om det finns en födelsenotis för personen.
Om du har skickat in uppgifter om minst 1000 personer de senaste två åren, får du möjlighet att se en antavla i fyra generationer.
 
Mvh /Ricke

[Rickard Grusell]

Hmmm, lite längre ned på sidan som refereras till i inlägget ovan så kan följande läsas, klättra detta verkar ju positivt.
 
Skicka in uppgifter till DISBYT!
Om du skickar in material till DISBYT, får du nytt användarnamn och lösenord som gör det möjligt att klättra i släktträden.
Ditt material blir också jämfört med den befintliga DISBYT-databasen, vilket resulterar i en lista med släktforskare som forskar på samma personer som du.
 
Mvh /Ricke

[Eva Dahlberg]

Rickard, har du själv inte skickat in material så är det ju lite svårt att förklara vad som händer. Men för de DIS-medlemmar som inte har skickat in material så vill jag säga att det finns flera fördelar med Disbyt som inte syns för den som bara blivit medlem för att söka i internetdatabasen och läsa i den.
 
Den viktigaste egenskapen är just att få sitt material matchat mot den stora databasen (med datum, namn på föräldrar, syskon etc) och få träff med sannolikhet med samma person hos andra forskares inskickade material (Christer G nämner det i sitt inlägg här ovan måndagen 24 mars 2008 - 19:53). Det får du ju bara vid inskick till databasen - det ger mer än att ligga och söka i sökfunktionen på Internet.  
 
Därefter tycker jag själv just klättrandet i databasen (som är Internetdatabasen) är ett mervärde, att kunna hitta ett syskon till någon av mina anor och detta syskons ev. ättlingar - eller för den delen att se att mina anor ligger inskickade med felaktigt tolkade orter/församlingar ...
 
Själv har jag inte uppdaterat på länge, så förmånerna för nya/stora bidrag (ditt inlägg kl 18.45) har jag själv bara testat på Släktforskningens Dag när det var öppet, och tycker väl det är en trevlig funktion.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Det är möjligt att något ord tappats bort när det gäller den förklaring där du markerat för att - men med klättringen får man alltid upp familj upp och ner från probanden (utan att ha skickat in 200 eller 1000 pers) medan antavlan ritas den upp med fyra generationer (utan att du behöver klättra) så att du ser för hur många generationer det finns material från den du står på. Lite likt din egen databas.
 
(Meddelandet ändrat av edah den 29 mars, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 29 mars, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)

[Eva Dahlberg]

Jag tycker att man ska vara misstänksam mot uppgifterna oavsett antalet stjärnor, eftersom det faktiskt inte alls visar att det är rätt person som den fyrstjärniga uppgiften i kyrkboken avser (jämför min Erik Eriksson här Fel Erik Eriksson och fel Nilsdotter kopplas ihop - de var faktiskt två stycken i samma by och en fru hette Lisa och en Anna. Jag är ättling till båda paren. Dödsdatumet som anges är för den som var gift med Lisa, medan de flesta barnen tillhör den som var gift med Anna. Dessutom är det en tredje Erik Erikssons födelseuppgifter . Tre män har blandats ihop i en enda. Varje uppgift var för sig kan man alltså belägga i kyrkböckerna, men man har satt samman dem fel.
Att göra nedslag i folkräkningen eller att bara kolla födelsedatum, vigseldatum och dödsdatum är ju inte tillräckligt för att med säkerhet kunna identifiera personer, du måste följa dem från vaggan till graven. Det är lätt att bekräfta de tre händelserna i exemplet med min Erik Eriksson - det finns ju en Erik Eriksson på alla tre datumen - men det gör ändå inte att helheten blir rätt.) - i detta fall kan varje uppgift få fyra stjärnor eftersom varje datumuppgift i källan har en Erik Eriksson, problemet är att det inte är samme man!
Det är inte så ovanligt att både präster och forskare blandar ihop sådana par som heter lika och bor i samma by ...  
 
- men uppgifter med ett minus som visar att varken källa ur kyrkböckerna A-F eller datum finns, den kan visa på att uppgiften hämtats från Disbyt eller folkräkningen/Sveriges befolkning och då har mindre på fötterna - men uppgiften kan fortfarande vara antingen korrekt eller felaktig. Men i ett annat fall kan uppgiften med ett minus också vara så gott man kan komma i ett fall och ha utmärkta källor bakom med andra typer av hänvisningar i uppgiftslämnarens databas, men det vet du inte förrän du frågar den som lagt in det.
 
Det finns en övertro på att det som finns och har många stjärnor är mer korrekt än något med färre - men många forskare använder 1) andra typer av källhänvisning, och/eller 2) använder inskick till Disbyt kontinuerligt i sin forskning och väntar inte på att uppgiften och forskningen ska vara färdig/perfekt innan de lämnar in det.
 
Du kan inte heller genom att gå in och verifiera bara den specifika enstaka uppgiften (eller som jag hört personer säga jag gör stickprov och ser om det verkar stämma, om det stämmer litar jag på att allt stämmer) och tro att bara för att det finns en genlinereferens så stämmer det till 100%.
 
Stjärnorna är inte kopplat till om man använder Disgens källhantering (vilket Henrik antyder i sitt inlägg den 26 mars). Däremot så belönar det ett system med mer detaljer än vad många kanske ansett vara nödvändigt att ge/använda. Det är detaljrikedomen i källhänvisningen som ger stjärnorna, det är inte någon som bedömer kvaliteten på källhänvisningen eller kvaliteten på forskningen bakom uppgiften.
 
Jag har till viss del, liksom Eivor, reagerat på att det finns felaktiga uppgifter om mina släktingar och att inget händer hos den andre uppgiftslämnaren efter påpekanden, men jag har full förståelse för att Disbytombuden inte kan ändra i basen om inte felen rättas av den andre forskaren. Både när det gäller orter (där t.ex. en by blivit en församling i ett annat län, eftersom forskaren inte använder en enhetlig skrivning av församling och län) och stavning av namnen (där mina anor döps om av andra forskare, en del är också ättlingar eller åtminstone på något sätt släkt, en del är det inte). Det blir tråkigt när man ser att de felaktiga uppgifterna ökar mer i takt än ens egna som jag råkar veta är rätt ...
 
Själv använder jag Disbyt på Internet väldigt lite för ren forskning (jag har alltså inte syftet att utöka min egen databas med hjälp av Disbyt), och kan därför också ha svårt att riktigt greppa den tanke som folk har om vad de plockar in eller inte av det de hittar, i de fall de inkluderar eller väljer att tro på det som finns i Disbyt. Jag använder det däremot ibland som tips om var jag kan gå vidare i jakten från vaggan till graven, men oftare i mitt sökande efter ättlingar till stamfadern/-modern än efter anor. Tyvärr är det få som lämnat in på de personer jag verkligen kört fast på ...  
 
Man kan givetvis forska på olika sätt, en del forskar anor i många generationer, andra forskar ättlingar i nästan lika många generationer eller en socken, men man måste komma ihåg att diskutera kvalitet och källkritik och att tillämpa det oavsett hur man gör. Där är tyvärr många lite för nonchalanta och viftar bort det för att de är nya eller inte forskar så allvarligt (vilket vi har diskuterat förr - varför ska man vara mindre noggrann med att det blir rätt släkt av den anledningen?)
 
Disbyt är en form av källa men kan inte ersätta kyrkboken som källa (som är det källmaterial som gäller för många nya forskare som Johanna vars fråga inledde denna tråd). Kyrkböcker hos Arkivdigital/Digiarkiv/Svar/Genline (dvs på Internet, mikrokort eller på cd) är i en kategori - register på cd-skivor, i andra databaser eller personliga hemsidor är i en annan, du är i dessa fall beroende av någons tolkning av en källa (att databasen är stor eller görs av en förening är inte en garant för högre kvalitet).
 
Jag vill även citera den amerikanska släktforskaren Elisabeth Shown Mills i Evidence explained - Citing history sources from artifacts to cyberspace (Genealogical Publishing Company, 2007):
* All sources lie. - Lawrence of Arabia  
* So why do we invest so much of our own energy into the citation of those sources? Because all sources are not created equal.
samt  
* We identify our sources - and their strengths and weaknesses - so we can reach the most reliable conclusions.
 
Det här blev länge än jag tänkt, men jag har velat ge mig in i det länge  
Hälsningar,
Eva
 
PS. I Diskulogen har det t.ex. i nr 79 framförts en fråga om orimligheter i Disbyt. Disbyt kan ju inte bli bättre än var och ens material som läggs in, det var t.ex. därför jag skrev en artikel 2003 i Diskulogen nr 63 sidan 20-23 om hur du kan kontrollera ditt eget material i din egen databas (tips både för Disgen, MinSläkt och Holger) eller som jag påpekar i artikeln i Diskulogen nr 80 från mars i år om Sveriges dödbok att materialet i Disbyt från version 3 av SDB kan vara felaktigt - t.ex. finns världens ende Jämfjäll med i Disbyt från Sveriges dödbok 1947-2003 (han hette något annat i verkligheten och det gör han i Sveriges dödbok 1947-2006).
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)
 
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)

[Rickard Grusell]

Hej Eva,
 
Tack för ditt inlägg, det gav precis det svar (och mycket mer) som jag hoppades på. Jag har nämligen varit på väg flera gånger under många års tid att skicka in ett utdrag för att kunna se något mer än det man gör som gäst.  
Nu är jag återigen en betalande medlem i Dis och har ett lösen till Disbyt. Jag söker på några av dem jag tidigare sökt på som Guest och finner lite mera personinfo, men ingen möjlighet till klättring vilket ju precis som du skriver ovan och vad som även står på Disbyts infosida skulle vara möjligt.
 
Jag klipper in en bild som visar resultatet efter sökning på min ff m som ger 4 träffar. Det enda som är klickbart är hennes namn och då kommer jag tillbaka till träfflistan. Det finns också röda trekanter som ibland pekar uppåt och eller åt sidan men dessa är ej klickbara (jag gissar att dessa är klättringen)

 
Är det så här det fungerar för dig också eller missar jag något?
 
Mvh /Ricke

[Eva Dahlberg]

Jo, du betalar men har du själv lämnat in? Det är först då du kan klättra. Pilarna visar att det finns info, och jag som lämnat in kan klättra upp och ner i Matildas släktträd. Jag har inte förmånerna för nya stora inlämningar (dvs. har inte bläddring och inte antavla).  
 
Man behöver inte trycka på pilarna, utan man ser en generation upp och ner direkt, och en pil där det finns fortsättning för vidare klättring upp eller ner (antavlan i förmånerna ger även fyra generationer upp).
 
Du citerade själv informationen Om du skickar in material till DISBYT, får du nytt användarnamn och lösenord som gör det möjligt att klättra i släktträden.
 
Vad jag förstår har du inte skickat in material, bara blivit medlem i Föreningen DIS. När du blir medlem ser du VEM som lämnat in men du kan inte klättra i dennes material.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Jag ser också stjärnorna för källorna, de finns inte med i din bild ovan (de är för övrigt två)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)
 
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)

[Anders Berg]

Rickard, ser du inte Johanna Matildas föräldrar, äktenskap och barn? De borde du göra om du ska klättra, för det är dessa namn man klickar på för att vandra runt i trädet.
 
 
Jag har inte skickat in på länge, och undrat liksom Rickard hur bläddringsfunktionen mellan olika forskare med samma person ser ut.
En enkel skärmbild från någon med tillgång till funktionen vore trevligt.

[Eva Dahlberg]

Jag vill förtydliga en sak angående mitt mer kvalitetsinriktade långa inlägg ovan - med tanke på att jag håller med en del tidigare skribenter om att det inte alltid är rätt i kyrkböckerna. Det tycker jag framgår av min notering efter resonemanget om Erik Eriksson - även prästerna blandade ihop och skrev fel. (man ser t.ex. i hfl skriva felfört i hfl när han skrivit in ett barn och sedan strukit det).
 
Eftersom jag håller föredrag om kvalitet i släktforskningen som i stort sett bara innehåller exempel ur min egen släkt på de fel jag hittar från präster såväl som databaser, så är det för mig självklart att även kyrkböckerna innehåller många fel. Jag tror inte på något vis att allt som prästen skrev är sant (eller vem som nu skrev).
 
Det är bl.a. därför man ska notera källan till sin egen uppgift, och de olika motstridiga uppgifter man hittar - samt värdera olika uppgifter. Dessa värderingar kommer då inte med i det trubbiga verktyget som Disbyt innebär i presentation. Men Disbyt är avsett för forskningsutbyte, att sätta dig i kontakt med någon som kan ge dig uppgifter.
 
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)

[Rickard Grusell]

Hej Eva,
 
Ursäkta om jag drar detta i långbänk men igår skrev du (utan att ha skickat in 200 eller 1000 pers) och idag skriver du Jo, du betalar men har du själv lämnat in? Det är först då du kan klättra. Det är alltså det senare som gäller, tack.
 
Ja, jag har skickat in ett utdrag om ca 800 personer, dock bara så sent som för några dagare sedan. När besked kommer från den fadder till vilken jag mailade, kommer åter med nytt lösenord så ordnar sig tydligen det hela.
 
Hej Anders,
 
Nej jag ser inget utöver den bild som jag klippte in ovan.  
Jag vill gärna hålla med dig om ditt förslag ovan, men jag skulle framförallt önska att Disbyts egen info sida kunde uppdateras avseende tydlighet rörande vad som menas med klättra, familjeinformation samt antavla och gärna med någon/några exempelbilder. Då hade mina frågor säkerligen varit onödiga att ställa.
 
Det är ju oftast före man fått den färdiga produkten som man har de flesta frågorna.
 
Mvh /Ricke

[Lars-Olov Eriksson]

Utan att ha så mycket nytt att säga, kan jag inte avstå från några reflexioner, stimulerad av Evas inlägg.
 
Jag lämnade in bidrag till DISGEN för ett antal år sedan. När jag nu söker, finner jag att jag inte är med längre. Anser man alltså på fullt allvar att historiska uppgifter blir sämre med tiden ? Jag är nästan säker på att jag hade uppgifter, som inte längre finns (riktiga vill säga). Att jag inte lämnat in igen beror inte på oginhet eller förakt för mediet utan på att jag blivit så upptagen med forskning (!) att jag inte hunnit med att uppdatera DISGEN ens för mig själv. Dessutom misstänker jag att det finns fel i min tidiga forskning, som jag skulle behöva röka ut. Nåväl, allt detta gör inte mig något, jag bara undrar.
 
Erik Eriksson påminde mig om en situation i Jämtland, där det fanns två jämnåriga par i en socken med identiska namn på mannen OCH hustrun. De producerade barn nästan varje år, om varandra, och jag undrar om ens prästen hade helt klart för sig vilket par som dök upp varje gång. Ett helsike för mig var det i alla fall.
 
Eftersom jag numera ägnar mig åt djupskikten, där det kan ta ett år eller mera att ta ett enda steg i anträdet, lägger jag upp arbetet som projekt. Innan jag startar en sådan övning brukar jag titta i DISBYT, för att se om allt redan är utforskat (livet är ju kort och jag har en lista på projekt). Det var vid ett sådant tillfälle, som jag fann att det faktiskt tycktes redan vara klarlagt vilka anorna var. Vi talar om tidigt 1600-tal, så exaktheten i uppgifterna gjorde mig lite undrande. Jag kontaktade uppgiftslämnaren, som hänvisade till en annan släktforskare, som...hänvisade till en hemsida, vars ägare hänvisade till att en erfaren släktforskare skulle ha sagt detta, som, konfronterad, tog tillbaka alltihop som en hypotes. Något år senare hade jag material som skulle hålla i domstol, som till 100 % motsade uppgifterna, som alltså var påhittade. Om jag blev upprörd ? Nä, tvärtom, jag var överlycklig över att ensam och först få ge mig i kast med ett verkligt svårt problem, det roligaste jag gjort i hela min forskarkarriär.
 
Apropos kvaliteten i olika källor kan jag inte låta bli att nämna något chockerande. I diskussionerna om förbundets ekonomi talas ju mycket om CD-skivor. Jag tyckte att det var på tiden att se efter vad som gör dessa skivor så populära. Jag tog Sveriges befolkning 1900 och sökte efter min far, boende i Södermanland. Nil, tomt, faderlöst !!! Jag måste säga att jag kände mig lite kränkt (!). Man kan säga att jag fått en existentiell fråga att brottas med, utöver alla andra.

[Olof Cronberg]

Det finns följande nivåer för att söka i Disbyt:
1. Icke-medlem kan söka i basen, kan söka i basen och se att det finns uppgifter, men ser inte vem som skickat in och inte heller exakta årtal utan bara t.ex. 17xx.
2. Medlem (i föreningen DIS) som inte skickat in till Disbyt, ser alla uppgifter för en person i taget, samt vem som skickat in uppgifterna. Man ser också det finns uppgifter om personer bakåt eller framåt i tiden med de röda pilarna. Se Rickard Grusells inlägg ovan.
3. Medlem som skickat in till Disbyt, ser en familjeöversikt och kan klättra i trädet.
4. Medlem som skickat in totalt minst 200 personer, och uppdaterat senaste året får dessutom en bläddringsfunktion. Med pilarna kan man snabbare bläddra mellan samma person hos olika forskares material.
5. Medlem som skickat in totalt minst 1000 personer, och uppdaterat senaste två åren, kan dessutom se en antavla i fyra generationer. Symbolen mellan bläddringspilarna är antavlan.
 
Orsaken att vi infört nivå 4 och 5 är att vi önskar att medlemmarna uppdaterar sina material oftare. Inte minst för att rensa ut fel. I varje fall gör jag regelmässigt både rättelser och tillägg i mitt material. Tanken är att det ska medföra bättre kvalitet.
 
När det gäller rättningar i Disbyt, så måste de ju göras hos dem som skickat in felaktiga uppgifter, för annars kommer de felaktiga uppgifterna med nästa gång medlemmen skickar in material. Hittar du fel så kontakta medlemmen och be att han eller hon rättar uppgiften i sitt material och sedan skickar in till Disbyt igen.
 
/Olof C
 
(Meddelandet ändrat av olofc den 30 mars, 2008)

[Eva Dahlberg]

Ricke, om du läser vad som krävs för klättringen i ditt eget citat och i min text står det väl egentligen samma sak - nämligen att du måste ha skickat in, dock inte minst 200 personer ...  du hade flera inklipp och informationen bygger ju i båda fallen på att du har skickat in - det finns de som inte skickar in så mycket nämligen och för bläddringen krävs 200 personer, men inte för klättringen  (det finns personer som skickar ett väldigt litet material ... ). Men jag ber om ursäkt för om jag var otydlig så att du missförstod mig.
 
Jag ska framföra synpunkterna om informationen och bilderna - vi har faktiskt en Disbyt-broschyr på hemsidan (den delas ut på olika träffar) som visar klättringen men den är inte uppdaterad med förra årets nyheter (bläddring och antavla) - här.
 
Ditt material måste givetvis hinna processas och så ska du få ett nytt lösenord (glöm inte att läsa de bifogade breven du får med ditt utdrag, t.ex. med orterna) samt att databasen på Internet uppdateras ca en gång i månaden, så det kan ju dröja innan ditt eget material kommer med där. Kom ihåg att allt det sköts ideellt.
 
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av edah den 30 mars, 2008)

[Rickard Grusell]

Hej Olof,
 
Tack, precis den info som om den funnits lika tydligt beskriven på er info sida hade undanröjt mina frågor. Positivt kan väl kanske vara att underlaget för en sådan uppdatering nu är sammanställd och därigenom fullt möjlig.
 
Mvh /Ricke

[Olof Cronberg]

Hej Lars-Olov!
 
Några år sedan är nog på 90-talet. Det är så länge sedan du skickade in material till Disbyt. Dina uppgifter är från den tiden då vi endast använde efternamn och inte fullständigt namn i Disbyt. Det är därför de inte kommer med på webben, där det krävs att det finns både för- och efternamn. Du är välkommen att skicka in på nytt.
 
/Olof C

[Robert Hammarstedt]

Antavlan i DISBYT ser ut som följer:
 
 

[Lars-Olov Eriksson]

Jag berättade ovan, att jag i Sveriges befolkning 1900 sökt efter min far, boende i Södermanland, och inte återfunnit honom. Man kunde tänka sig användarfel, i klartext dåligt användargränssnitt - det var värre än så. Jag har nu försökt igen på olika sätt och hittade till slut min näst viktigaste ana - i en annan familj, medan hans syskon fanns i den rätta familjen. Hans mor är en kvinna som skulle ha varit 60 år gammal vid hans födelse !  
 
När jag för länge sedan påbörjade min släktforskning, gick jag till originalkällorna, så i det här fallet har jag suttit på prästgården och skrivit av församlingsböckerna, vidare har jag gått igenom alla födelse- och husförhörslängder så jag VET att han föddes och oavbrutet växte upp på en och samma plats hos sina äkta föräldrar.  
 
Detta är ingen existentiell fråga, det är en kvalitetsfråga.

[Carina Widell]

Hej.
 
Jag vet inte om jag skriver under rätt rubrik. Jag har programmet Min Släkt och när jag skrivit in 200 namn tänkte jag skicka in det till Disbyt. Jag är inte så jätteteknisk, men är det någon som vet hur jag skickar mina 200 namn till Disbyt på enklast möjliga sätt ?
 
mvh
Carina

[Anna-Carin Betzén]

Gå in i Fil-menyn i Min Släkt och välj export. Svara sedan på frågorna du får; du ska välja export till GEDCOM (inte HTML). När du har valt namn på filen och den är sparad på din hårddisk, kan du skicka den till rätt person, bifogad i ett mejl.

[Carina Widell]

Tack så mycket, Anna-Carin.  
 
Vänligen
Carina

[Sten Magnusson]

Ett tips angående GEDCOM-export resp import. Exportera med vart och ett av alternativen markerat. Importera först alt 1 till ett nytt arkiv och se hur detta kommer att se ut. Spara arkivet under lämpligt namn. Upprepa detta för alt 2 resp 3. OBS! Nytt arkiv för varje alternativ. Se bifogad bild. Själv exporterar jag numera alltid till ansi-format eftersom å,ä och ö inte kommer med vid export till ansel-formatet.
Med vänlig hälsning!
Sten Magnusson

[Carina Widell]

Vad bra. Tack så mycket Sten.
 
Vänligen
Carina

[Carina Widell]

Till Anna-Carin och Sten.
 
Överföringen till hårddisken gick bra. Tack båda för era beskrivningar.
 
Vänligen/Carina