Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2008

[Johanna Frostensson]

Jag är en nybliven släktforskare som är lite fundersam på disbyt, kan någon mer erfaren svara på om det ger mycket att vara med där eller kan man oftast få informationen på annat håll? Hittills forskar jag via biblioteket och använder i stort sett bara genline och har blivit medlem här och det har hjälpt mig oerhört. Vad säger ni?

[Dan Gunnarsson]

Hej Johanna,  
 
Som vanligt gäller att inte ta något för givet. Det är självklart att  
kolla källor på alla andra eller tredjehandsuppgifter som man får. Detta  
gäller även för Disbyt.  
Själv har jag fått en hel del uppslag som jag sedan kunnat gå vidare med.  
Så varför inte, det är ju ingen större kostnad det är frågan om.  
 
mvh/Gund

[Britta Stenberg-Tyrefors]

Hej Johanna,
Med Disbyt kan du få en uppfattning om det är fler som forskar om samma personer och det är lätt att ta kontakt för utbyte av uppgifter. Jag har fått många ovärderliga kontakter, både sådana som  hört av sig och som jag hört av mig till, genom att ha mina uppgifter i Disbyt. Sen måste man ändå kolla de uppgifter man får med kyrkböckerna. Hälsningar Britta.

[Annika Nygren]

Jag tycker också Disbyt är ett värdefullt redskap i jakten på information. Det är dock inte en källa, allt måste förstås kontrolleras men det förenklar mycket att ha lite indikationer på vad andra hittat. Man tjänar mycket tid på det.  
 
Det ger också möjlighet till kontakter med andra som forskar på samma område. Genom utbyte av information får man både hjälp att gå framåt och en extra kontroll på vad man själv hittat, det är så lätt att göra misstag.  
 
Rätt använt är Disbyt mycket bra, tycker jag.  
 
ANNIKA

[Christer Gustavsson]

Poängen med Disbyt tycker jag är att skicka in sitt material och få det matchat mot hela databasen för att få kontakt med andra forskare med samma intressen. Sedan kan nya forskare göra motsvarande matching där ditt material finns med och för att få kontakt med dig. Personligen uppdaterar jag mitt material på Disbyt då och då. Dels eftersom jag fortfarande forskar och dels för att få chans att göra en ny matchning.

[Eivor Canova]

... och jag har gått ur.
Varför ! efter alla påtalande om fel i ett specifikt släktnamn, både till släktforskare och till värden för mitt distrikt så gav jag helt enkelt upp.
Att skicka in hela tjocka släkten har och hade jag inte lust med.
Så vad har det blivit av det hela! jo det fortsätter att ramla in fel uppgifter som läses av andra osv., osv.............
 
Eivor

[Anders Ellerstrand]

Jag tycker Disbyt är fantastiskt - och mycket användbart. Självklart ska Disbyt normalt inte användas som källa, men det är dels ett utmärkt sätt att snabbt hitta andra forskare med samma personer i sin forskning, dels kan man ju få hjälp med var man ska söka då man kört fast.

[Robert Hammarstedt]

Disbyt är en fantastisk källa - till källorna. Använd aldrig uppgifter från Disbyt utan att kontrollera ingående.  
Ifrågasätt uppgifterna du erhållit. Det är lätt att hitta samma fel sökväg som Disbyt visar.
Sen visas ju bara uppgifter som skall identifiera en person. Många notiser saknas som finns i det riktiga källmaterialet.
Disbyt är bra - om det används på rätt sätt.

[Åke Bjurström]

När jag började forska för sex år sedan försökte jag kolla upp de programm som fanns.
Det som Christer Gustafsson och Anders Ellerstrand påpekar här ovan avgjorde att jag valde Disgen där Disbyt är en värdefull källa som jag haft stort utbyte av.
Dis påpekar att alla uppgifter måste kollas mot uppgiftslämnaren eller orginalkällor. Tyvärr är det svårt att få felaktiga uppgifter rättade om man kontaktar uppgiftslämnarna. Disbyt har ingen personell möjlighet att rätta.
Jag har full förståelse för hur Eivor reagerar, även om det är tråkigt. Om det är en nära anhörig som försetts med felaktiga data måste det vara frustrerande.
Det fanns en tanke, om det förekom olika uppgifter på personer så skulle dessa förses med varningsflagg. Om detta hade skett med mina dubbelkollade uppgifter hade jag nog reagerat som Eivor.
Nu genomfördes inte detta.
Måste medge att jag fått påpekanden (ett fåtal naturligtvis) om att mina uppgifter haft brister.
En gång om året försöker jag att uppdatera och rätta. (Pågår just nu).
Detta är viktigt om Disbyt skall fungera.
 
Var och en blir väl salig på sin tro när man bestämt sig. Har man valt ett program är det nog svårt att att byta. (Även om vissa proffs tycks jobba i flera samtidigt).
Jag känner bara till Disgen.
Om något annat program har en motsvarighet till Disbyt vet jag inte. Trots vissa smärre brister anser jag Disgen och Disbyt mycket bra.
 
Mvh Åke

[Jan Jutefors]

Jag använder Disbyt och jag håller med alla om att det är en fantastisk tillgång, men så blir jag väldigt irriterad på alla som okritiskt lägger ut uppgifter som man inte har orkat att kolla upp, eller ens brytt sig.
Jag ska väl inte påstå att jag är ofelbar, men jag låter ingen komma med i mitt material som jag inte har kollat mot källorna.

[Anders Ellerstrand]

Jag har lite svårt att förstå denna irritation över andra. Ingen som är vänlig nog att lägga ut sitt resultat på Disbyt bifogar ju en garanti. Det man gör är att redovisa resultatet av sin forskning - som är utförd enligt olika förutsättningar, krav, normer osv. Det är ju skillnad om någon gör något arbete åt en annan - men Disbyt är ju varje forskares eget resultat. Inget annat.
 
Det är ju som om man skulle bli arg på att grannen låtit bli att grunda sina fönster innan han målade dem med bilig plastfärg. Det är ju hans fönster. Det är upp till mig om jag vill göra likadant med mina fönster...

[Anders Berg]

Disbyt är inte en databas man skickar in bidrag till först när man är klar med sin forskning. Det är inte ett ställe där man i första hand publicerar sitt färdiga resultat. Däremot lämnar säkert många in bidrag så fort de har något att matcha med. Man vill ju få kontakt med andra forskare och få hjälp att komma vidare. Därför måste nog Disbyt leva med problemet att även okritiska uppgifter kommer med i databasen. Det ligger i sakens natur. Man måste själv vara på sin vakt när man använder Disbyt och förstå att alla uppgifter måste kollas.
 
Är det då värt pengarna? DIS är ju inte bara Disbyt utan man utvecklar ett släktprogram, ger support, ger ut en bra tidskrift m m. Jag är med främst pga av programmet Disgen, och det är nog tveksamt om jag skulle betala 120 kr endast för tillgången till Disbyt.

[Lars-Olov Eriksson]

Alla dessa uppmaningar om att ta DISBYT med en nypa salt är ju utmärkta - frågan är hur många som lyssnar och tar dessa på allvar. Det är lätt att hitta rent skräp, ofta slentrianmässigt kopierat av någon annan, som osv. Man kan nästan tala om rena vandringssägner i vissa fall. Då kan väl den som vet bättre lägga in sina riktiga uppgifter då ? Tja de blir ju överröstade i detta demokratiska system. I några fall har jag roat mig med att härleda en sådan här kedja. Originalet visade sig vara en privat hemsida, vars ägare inte hade något som helst stöd för sin uppgift, mer en ett lamt det var en hypotes. Jag skulle vilja säga att det var en ren fantasi, som borde stanna i det enskilda arkivet. Nu inser man ju att det vore en övermäktig uppgift att någon skulle s a s certifiera data. Det är väl så att (som med det förstörda fönstret ovan) DISBYT avspeglar den allmänna omsorgen bland släktforskare som kopierar andras uppgifter och sedan reläar ut dem oprövade.
 
Nu låter jag säkert som en mästrande surpuppa - det är inte alls min avsikt, jag bara talar om hur det ligger till och låter var och en ha trevligt på sitt sätt. Jag hoppas däremot att förbundet fortsätter att driva kvalitetsfrågan.
 
Jag kanske skulle lägga till att det förhåller sig lika dant med mormonernas databaser - arma dessa satar som de frälser och som får ett evigt tjafsande med Sankte Per (eller motsvarande) för att förklara att de fått fel föräldrar, fel ålder osv.
 
(Meddelandet ändrat av loe den 26 mars, 2008)

[Anders Ellerstrand]

Jag skulle vilja säga att det var en ren fantasi, som borde stanna i det enskilda arkivet.
 
Fast för mig är Disbyt inget annat än en möjlighet att kika in just i det enskilda arkivet. Jag skulle önska att många fler skickade in sina uppgifter i Disbyt. Om man började ställa krav, granska och bedöma för att skapa ett nålsöga, ja då tror jag vi skulle se mycket få bidrag. Jag är inte intresserad av att bara läsa uppgifter från ett tiotal professorer. Även blinda hönor hittar som bekant korn ibland.
 
Att människor försöker ta genvägar i sin forskning tror jag inte vi varken ska eller kan hindra. I min egen begynnelse som forskare skrev jag glatt av uppgifter i Disbyt och från olika hemsidor - tämligen okritiskt. Ja tror inte jag är ensam om att utvecklas som forskare. Jag tror man måste acceptera att - om man vill se släktforskning som en folkrörelse - det finns en mångfald. Alla släktforskar inte på samma sätt, källkritik är inte svart och vitt.

[Bo Nordenfors]

Främsta skälet att vara med i DIS för mig  är och har varit just DISBYT.
För de som inte använder DISGEN går det utmärkt sända in utdrag som GEDCOM-filer.

[Joakim Jönsson]

För mig är Disbyt en viktig inspirationskälla och tidsbesparare. Som novis(2år med släktforkning) har jag sparat ordentligt med tid samtidigt som man ibland får en överblick på vad man eventuellt kommer att finna när man gräver vidare.
 
Min inställning till disbyt är att det är en oändlig källa av arbetshypoteser som är mer eller mindre bra (ju fler stjärnor desto bättre hypotes)
Vandringssägnerna har jag också stött på, ofta slutar de i avliden medlem. Har lärt mig att lukta mig till dessa men nu finns det även verktyg för ändamålet. Kvaliteten på källan är ju numera utsatt:
www.dis.se:-   Endast årtal finns
*   Datum finns
**   Källangivelse finns
***   Källangivelse med volymsbeteckning finns
****   Källangivelse med volymsbeteckning och sida finns
 
Själv använder jag också disbyt för att kolla om jag missat något. Kanske var det ett syskon som jag inte hittade när jag traglade igenom födelseboken, men ett syskon finns i Disbyt och där fick jag en arbetshypotes serverad.
 
Att publicera sitt material är också ett sätt att få det granskat samtidigt som man gör livet lättare för sina kollegor speciellt småbarnsföräldrar som jag. Tid är mycket dyrbart och forkning får ske i mörkret på kvällarna när barnen somnat och tvättenmaskinen har satts igång. En tvätt ger mig 1 timme och 35 minuter släktforkning sedan är det dags att hänga upp tvätten och gå och lägga sig.
 
//Joakim

[Eivor Canova]

Jaha, är det inte källkritik som vi forskare eftersträvar, eller har jag missat något.
Här på Rötter duger bara ren källanvisning och den skall vara rätt också.
Varför skall det vara tillåtet att till DISBY skicka in material som inte har granskats av en själv,  utan man då bara fortsätter i andras fotspår.
Hur mycket fel blir inte detta.
Visst kyrkböcker har brunnit och förlorats för eftervärlden, men det finns ju andra vägar som ibland ger resultat.
För mig har DISBYT blivit för stort. Ser hellre att det kommer in färre birdrag med mer rätt i utdragen än som det är nu.
Den person som jag åsyftade till skall ni strax få namnet på.
Sist jag kontrollerade så var det 7 personer, var väl ett årsedan och i dag är det 11 stycken som har henne med. Så långt som jag kan kontrollera eftersom jag bara kan söka som gäst.
Vad som sedan anges som Joakim här ovan angav detta med Kvaliteten på källan det kan jag heller inte kontrollera om det finns med.
Läste på DISBYT följande; Vi kommer nu att markera hur bra underlaget för uppgifterna i Disbyt är genom att sätta stärnor efter varje notis; slut på sitatet.
MEN vem bedömmer detta? är det något som vet det här.
Vem det gäller (bara en person av fler som är fel, men den viktigaste);
Schough, Benedicte Kristina, anges som född i Varberg och död i Halmstad.
Vill ni som ev. har henne med i Er forskning så finner ni hennes uppgifter under släkter; Schoug av den 14 november 2006 kl.08.57 här på RÖTTER.
 
Mångfall kan vara bra, men inte i dessa fallen
 
Hälsningar
Eivor

[Anders Berg]

Kvalitetsmarkeringen i DISBYT bör man inte luta sig för mycket emot. Det är endast en markering om hur noggrannt en viss händelse är registrerad. En person kan ha en fyrstjärnig födelseuppgift och en fyrstjärnig dödsuppgift men det kan ändå vara totalt fel om det inte är samma person i födelsebok och dödbok!  
 
Den stora fallgropen i släktforskning är inte att läsa fel eller slarva i en källnotering, utan att man kopplar fel person till en uppgift. I det fallet är kvalitetsmarkeringen helt utan värde.

[Urban Sikeborg]

Jag tror att det var Anders Berg som en gång föreslog att man skulle införa en bortre gräns på år 1500 (eller däromkring) för material inskickat till DISBYT, eftersom det är i de medeltida leden man hittar de flesta felen. Jag tycker det är ett bra förslag, även om det bara skulle åtgärda en del av problemet.
 
Då sluppe man exempelvis de runt 110 versioner av Fale Bure (Fale hin unge Bure på 1200-talet och Fale hin unge Bure på 1100-talet) som åtminstone för ett år sedan skräpade ner DISBYT och som därifrån spred sig okontrollerat. Någon person med namnet Fale Bure finns inte belagd från svensk medeltid, en Fale hin unge finns bara belagd vid 1300-talets mitt och det finns inget stöd för någon koppling alls mellan honom och Bureätten, och Fale hin gamle tillkom under 1600-talets slut som ett resultat av en tafflig förväxling. Inga nyheter. Jag tycker inte att DIS kan svära sig helt fri från ansvar för innehållet i DISBYT, om det är så att det är deras databas och den bidrar till att sprida korrupta släktledningar trots påpekanden om att uppgifterna är felaktiga.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg, Sollentuna

[Joakim Jönsson]

Hej,
 
Eivor, synd att du inte lagt in ditt material för nu finns det ingen med vad du anser vara rätt födelseort.
Anders, det kan alltid bli helt fel hur man än gör. Sannolikheten för att fel skall uppstå är aldrig noll. Man vill hitta ett minimum.
Om man jämför en uppgift utan stjärna med en 3 eller 4 stjärnig uppgift så kan man gissa att det ligger lite mer arbete bakom sistnämnda, behöver inte vara så men mer sannolikt.
I och med kvalitetsmarkeringen så kan man också lättare se vilka som har skrivit av disbyt databasen och sedan skickat in med sina egna uppgifter.
 
//Joakim

[Henrik Mosén]

För egen del så använder jag inte disgens källangivelsesystem så mina uppgifter lär sakna stjärnor i disbyt... Det skulle inte falla mig in att sitta och klicka in volymsbeteckning och sidangivelse för varje födelseuppgift jag för in i min databas - såvida jag inte finner födelseuppgiften på ett oväntat ställe eller det är svårt att hitta den i den volym jag tittar eller det finns mer än en version av födelseboken. Tid är en bristvara åtminstone i mitt liv, så det gäller att prioritera... vad har jag för nytta av en åtminstone i min värld självklar uppgift. Anger jag att en person är född på ett ställe så har jag kollat det. Har jag inte kollat det själv anger jag vem som lämnat uppgiften eller var jag funnit den.
 
Jag spiller istället mer tid på att resonera kring varför jag tycker mig kunna bevisa att de uppgifter jag för in i disgen verkligen är de rätta uppgifterna. Varför menar jag att en viss person är identisk med just den som föds 1754 15/5 på ett visst ställe? Det är ju det som är det viktiga som Anders Berg konstaterar ovan. Den här typen av resonemang passar ju dock inte särskilt bra in i ett system baserat på volymsbeteckningar och sidhänvisningar.
 
För övrigt har jag länge undrat varför uppgifter om personer från långt tillbaka i tiden (med barn födda t ex på 1600-talet) faller ur disbyt för att de saknar någon egen händelsenotis med angivet årtal... Man får väl anta att en person som är förälder eller syskon till personer på 1600-, 1700- och för den delen även 1800-talet inte borde vara ett sekretessproblem tidsmässigt.

[Gunnar Jonsson]

Personer långt bak i tiden, senare också för den delen, kan sakna år- och ortangivelse.
Det är de som inte kommer med i DISBYT.
Om exempelvis ett barn föds med angivet år och ort, så kommer föräldern med tack vare barnets ort.
 
Förklaringen varför lyder sålunda: Orsaken att vi kräver både årtal och församling, var från början att uppgifter utan församling var ganska meningslösa. Uppgifter utan årtal är tekniskt lite knepigt att ta med, eftersom vi begränsa uppgifter om nu levande personer. Numera ser vi det mer ur en kvalitetsaspekt. Saknar man ort eller årtal är uppgiften av sämre kvalitet än om bägge uppgifterna finns. Vi slipper också skräpposter som Joakim von Anka född 1923 i Ankeborg osv.

[Robert Hammarstedt]

Håller helt med Urban Sikeborg vad gäller att göra antavlor.
År ca 1500 verkar vara en vettig gräns. Det är ca 16-17 generationer bakåt.
Sen är jag ytterst tveksam till att ta med grenar som inte är släkt rakt bakåt. I Disgen kan man välja att ta med utdrag från söklista eller hela databasen. Söklistan kan skapas från en antavla och kompletteras med syskon, ingifta och barn. Det räcker tycker jag.  
Det som är registrerat i periferin kan ju vara av sämre kvalitet och är av mindre intresse för mig att få träff på andra forskare. Jag talar av egen erfarenhet eftersom det (speciellt i början) var väldigt trevligt att registrera personer bara de hängde ihop med släktens olika grenar. Mycket utan källhänvisningar dessutom.  
Därför lämnar jag bara uppgifter 16 generationer i en antavla rakt bakåt med vissa kompletteringar. Det kan ju vara trevligt att se hela syskonskaror och deras ingifta t ex.
Att lämna ut hela databasen gagnar inte mig.
Det kan ju naturligtvis vara vettigt att göra ett helt utdrag om man forskar på en speciell by. Då vill man ju få med allt. Eller om man gör en stamtavla från någon Ane från Hedenhös.
Det vettigaste är att anpassa sitt DISBYT-utdrag till syftet med att lämna in det. Vi har förmodligen olika syften med forskningen!
 
Jag blir lite fundersam över att min farfar finns med hos 5 forskare på DISBYT när jag vet att ingen av farfars ättlingar förutom jag har lämnat in bidrag till DISBYT. Jag har ingen glädje av de andra forskarnas resultat eftersom deras uppgifter med all sannorlik uppenbarhet är tagna från mina uppgifter på DISBYT.
 
Tack Olof Cronberg! DISBYT är jättebra! Men det skall nog användas på rätt sätt.

[Anders Ellerstrand]

Robert skriver Det kan ju naturligtvis vara vettigt att göra ett helt utdrag om man forskar på en speciell by. men verkar förbise möjligheterna av tio andra goda skäl att göra ett helt utdrag.
 
Att Roberts forskning är dålig utanför de direkta anorna, hindrar ju inte att en annan forskare har en makalös precision ut i minsta lilla kvist på sitt träd. Robert avslutar med DISBYT är jättebra! Men det skall nog användas på rätt sätt. och då undrar jag vem som skall avgöra vad som är rätt sätt, och om Robert verkligen tror att någon gör på fel sätt. Varje forskare agerar naturligtvis på det sätt han/hon finner bäst.
 
För mig är det sanslöst vilken energi som läggs på att ifrågasätta andras forskning, andras sätt att presentera den och andras sätt att välja vad man vill publicera. Tänk om alla forskare istället ägnade sin energi åt att förbättra och fördjupa sin egen forskning. Wow!
 
Henrik Mosén berättar om sitt sätt att arbeta. Varför skall någon annan ifrågasätta det? Om jag i Disbyt hittar en intressant uppgift inlagd av Henrik kan jag ju använda den som ett tips även om jag själv får kolla upp sidnumret. Är det inte bättre att vara glad för tipset än att klaga på att sidnumret saknas? Dessutom har jag ju möjligheten att kontakta Henrik för att ställa frågor och diskutera.
 
(Meddelandet ändrat av ellerstrand den 28 mars, 2008)

[Per Georg Jönsson]

Disbyt är ju ett medel för att utbyta resultat av ens forskning som det existerar i den egna databasen. Dessa uppgifter är av varierande kvalitet, beroende på vad som lagts till grund. Ibland så har man uppgifter från andra, tex i brist på annat underlag eller för att detta är det bästa underlaget som finns. Även om man tydligt angivet detta vid registreringen i tex Disgen, så kommer det inte ut i utdraget.
 
Jag tror att det vore bättre att man själv bedömde kvaliten. För att en uppgift ska vara säker anser jag att man ska kunna dokumentera allt från födelsen till död utan luckor. Bara datum och ort är inte tillräckligt, det kan bli lika fel ändå. Det låter sig tyvärr inte alltid göras att få fram en fullständig dokumentation. Att man har underlag bara baserat på exempelvis födelseböcker i brist på annat är tyvärr nödvändigt. Eller att man har samband som man fått via Disbyt. Jag tycker inte sådant ska hindra att man delar med sig med andra via Disbyt, men man borde enklare kunna markera kvaliten. Om källan anges vara Disbyt, så kanske uppgiften bör filtreras bort om det inte är kopplat till annat som har andra källor? För en del resultat har jag hundratals källor, vilket kanske inte alls framgår av utdraget eftersom jag inte kan eller orkar föra in allt detta i Disgen.  
 
Disbyt är något annat än den rikstäckande genealogiska databas som diskuterats (resultatlöst) i flera omgångar. Alla som bidrager i Disbyt bör ha tack tycker jag för viljan att dela med sig. En forskning blir dessutom inte bättre än det underlag som finns. Kyrkböckerna är inte perfekta, det finns många fel och motsägelser. Så det går ofta att göra olika tolkningar av detaljer. I avvaktan på en DNA-baserad forskning så får vi vara ödmjuka och undvika att agera som petimetrar.

[Johanna Frostensson]

Så har jag då gått med i Disbyt och kommer att använda uppgifterna som jag tänkte från början, som ett uppslag, en pusselbit, ett spår att gå vidare från och vara tacksam för alla som skickat in sin forskning..

[Stefan Simander]

Per Georg Jönsson nämner ovan den rikstäckande genealogiska databas som diskuterats.
 
Vilka tankar finns kring en sådan?  
Skulle det också vara i DIS regi eller i Förbundets eller med någon helt annan som ansvarig?  
Skulle en sådan databas kunna fungera ungefär som Wikipedia?
 
Finns några tankar att utveckla DISBYT i sådan riktning?

[Eva Dahlberg]

Stefan, det är inte DIS eller Förbundets idé, utan en idé som C-G Magnusson lanserar och driver, se här Anbytarforum » Datorprogram och teknik » Register och databaser » Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD).
 
Hälsningar,
Eva

[Claes-Göran Magnusson]

Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD), en referensdatabas över Sveriges befolkning. Var vänliga att inte blanda ihop DISBYT med RGD.

[Claes-Göran Magnusson]

Ahh, Eva var rappare i fingrarna