Äldre inlägg (arkiv) till 2001-07-20

[Carl Szabad]

GEDCOM är ett accepterat men trubbigt sätt att byta data mellan olika släktforskarprogram.
 
Men finns det något program som har skräddarsytt rutiner för import från andra dataformat så långt det rimligtvis går? Jag menar då att ex-vis Holger 6 fullt ut skulle kunna importera en databas skapad i DIS-GEN 7, Anarkiv 5 eller Family Tree Maker 5, för att bara nämna några, eller vice versa. Vad gäller Holger vet jag att det inte går, men har andra löst det problemet eller anser man att det inte finns behov?
 
Svar från programmakarna, tack!

[Claes-Göran Magnusson]

[color=226600] [color=ff6000]GEDCOM[/color] är ett trubbigt sätt att utbyta information därför att programmakarna (av olika skäl) inte följer de facto-standarden!
 
Vad är det för mening att varje släktforskarprogram skall ha speciella importrutiner för varje annat upptänkligt släktforskarprograms utdata?
 
Nej, fram för mer användning av ett standardiserat internationellt utbytesformat som [color=ff6000]GEDCOM[/color]!
 
Se även diskussion under rubrik [color=ff6000]GEDCOM[/color]![/color]

[Carl Szabad]

Min tanke med inlägget var att det förmodligen är enklare för en programmerare att göra en importrutin från ett fast format (konkurrentens) än att försöka tolka de kompromisser som GEDCOM innebär. Under alla år som den standarden har funnits har aldrig programmakarna lyckats fullt ut med sina importrutiner där, som C-G också konstaterar. GEDCOM är också en standard som är skapad i ett land som saknar flera av våra bokstäver och har en helt annan geografisk struktur vilket bidrar till trubbigheten.
 
För programmerarna skulle det också vara ett sätt att locka över användare som sedan länge är invanda på ett annat program. Många som skulle vilja byta drar sig säkert för det merarbete som följer av en vanlig GEDCOM-import.
 
Jag menar inte att GEDCOM i och med fler importrutiner ska försvinna, den möjligheten ska naturligtvis finnas kvar som alternativ också.

[Swen Stockhaus]

En fråga: Ingår GEDCOM i alla släktforskarprogram? (Inom Cad-tekniken har man även konverterare, som utvecklas och säljs separat).
 
Jag har ett aktuellt intresse av överföring från MinSläkt till DISGEN. Går det bra?  
 
Jag är inte intresserad av att veta vilket program av dessa som är bäst - bara att veta om materialet kan konverteras.

[Peter Rydén]

Både MinSläkt och DISGEN är Gedcom-kompatibla. Det  är likadant med Holger och de flesta andra program. Jag har dock hört att någon av de amerikanska versionerna (kanske Family Tree Maker) inte är kompatibelt med denna standard. Jönköpings Genealogiska Förening har också ett utmärkt program (Gene), men det är ännu inte ordnat med GEDCOM, tyvärr (men det är visst på väg).

[Lena A Löfström]

Hej,
 
Family Tree Maker klarar GEDCOM alldeles utmärkt.
 
Hälsn Lena A L

[Carl Szabad]

Nu håller den här diskussion på att spåra ur. Att ett släktforskarprogram har GEDCOM-import och -export är i dag självklart.
 
Men min fråga var om någon programmakare har förfinat importvarianterna och därmed förbättrat sitt konkurrensläge genom möjlighet till direkt import från konkurrenters databaser.
 
Eftersom det är tre dygn sedan diskussionen inleddes och ingen representant för något dataprogram svarat kan jag bara konstatera att så inte är fallet. Eller anser man att det är onödigt?

[Swen Stockhaus]

Carl: Rätt adress för din frågeställning är de informationsansvariga på respektive företag. Sänd dem en fråga om de läst ditt inlägg i Anbytarforum - om inte, så får du ju anledning att göra reklam för detta forum.
 
Vänligen / Swen

[Carl Szabad]

Jag är tämligen säker på att de bevakar dessa frågor i Rötter. Och gör de inte det är de förmodligen inte lyhörda för synpunkter heller.

[Olof Cronberg]

För att göra det möjligt för GENE-användare att kunna skicka in utdrag till DISBYT (som förresten finns på Internet numera), har jag skrivit en rutin för att konvertera GENE-filer till GEDCOM.
Intresserade kan kontakta mig direkt.
 
/Olof C

[Åke A Källstrand]

Hur fungerar det där med GEDCOM? Import från exvis ANDATA till DISGEM??  Vet inte hur man gör?
Kan nå´n ge en enkel förklaring?
 
Mvh  Åke K.

[Carina Sunesson]

Hej Åke,
GEDCOM är den filtyp man använder vid släktforskning ( för antavlor etc ).
Om Du har ett släktforskarprogram i datan och t.ex vill ta del av min släktforsning så kan jag göra en GEDCOM fil och emaila till Dig.
( Jag väljer vilka personer i mitt program och
trycker exportera i GEDCOM format ).
När Du får den filen på email, kan Du öppna Ditt
emailprogram, välja nytt och helt enkelt trycka på importera,
då får Du alla mina valda filer i helt rätt ordning etc.
Om Du inte har ett släktforskar dataprogram ännu kan Du gå in på Rötters länkar och t.ex hämta hem
Min släkt som är gratis för att prova till att börja med innan du bestämmer dig.
Om Du sen t.ex. är ute på nätet, säg i Ancestry world tree eller liknande så kan Du hämta hem
d.v.s. importera GEDCOM filer till din dator, om du finner något intressant.

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
Till åke m.fl.
GEDCOM är en standard skapad av mormonerna för att, precis som Carina Sunesson skriver, kunna utbyta data med varandra utan krångel. Filformatet är detsamma som i en standard textfil. Teckenuppsättningen är normalt standard DOS, eller ANSI typ windows. Problemet är att kompabiliteten mellan de olika släktforskningsprogrammen vad gäller GEDCOM är mycket dålig. Det finns massor av TAGS (rubriker) i GEDCOM, men de flesta programmen klarar inte av det. Håller man sig till de vanligaste taggarna, typ efternamn, förnamn etc. brukar det gå någorlunda bra. (O.B.S! någorlunda).Det skulle behövas en rejäl diskussion mellan programmerarna av programvarorna. Det kommer nog någon gång, KANSKE. För det verkar lite svårt att släppa på prestigen ibland.  
Sök på GEDCOM standard eller liknande via någon av de större sökmotorerna så kan du tanka ner själva standarden från någon site.
MVH    Sven-Ove Brattström

[Sven-Ove Brattström]

Hej igen!
Ett tillägg. Att standarden inte innehåller å, ä, ö och liknande tycker jag är överkomligt. Men olika program klipper fältlängden olika, vilket är allvarligt, för de flesta av dessa program kastar bort den rest som inte lästs in, utan att informera om det, och det är ALLVARLIGT.
Däremot tycker jag inte att vi skall ge oss in på något nytt försök till standard, utan försöka förbättra GEDCOM. Det har använts länge nu, över hela världen, annars dröjer det tjugo år till innan vi börjar närma oss kompabilitet.
MVH      Sven-Ove Brattström

[Å Källstrand]

Till Brattström/Sunesson mfl.
 
Jag har lagt in släkten på ANARKIV 4.0 och vill flytta den till DISGEN 7. Vet inte hur jag rent praktiskt ska gå tillväga. Måste jag skriva in en massa programmeringskoder o dyl?  
Mvh Å Källstrand

[Carina Sunesson]

Hej! Jag har själv inte ANARKIV, men det måste finnas ett val i menyn som heter Exportera alt.
skapa Gedcomfil.
Om detta finns så väljer du en av dessa alternativ.
Då får du en sk. GEDCOM fil som Du sparar på din dator. I DISGEN väljer Du sedan i menyn ett alternativ som heter importera, och markerar då den GEDCOMfil Du sparat på disken.
Då ska den filen med dina anor på komma in i programmet.

[Sweneric Andersson]

Hej
 
Är det  någon som känner till Forskning på Öland. Ölandssläkter har jag hört talas om  
Är det någon om kämmer till någon som forskar på Öland?
 
 
Tacksam för svar  
Sweneric Andersson

[Sten-Sture]

Känner du till PLF-basen, prova
http://www.genealogi.se/plf.htm

[John Tengberg]

Vet någon exakt hur man gör, när man skall sammanföra två släktuppställningar, den ena i Disgen och den andra i Holger. Vore väldigt tacksam för hjälp.

[Carl Szabad]

John! För det första bör man aldrig automatiskt sammanföra två databaser om man inte är 100 % övertygad om att det inte finns några dubletter. Därefter borde det sedan bara vara att exportera till Gedcom i den ena och sedan importera den i den andra. Exakt samma information får du aldrig eftersom programmen är skapade med olika fältstruktur.

[John Tengberg]

Tack Carl!  
Fråga 1: hur ser det ut i mottagande program? Betänk att jag importerar data från andra programmet. Placeras de nya personerna in på rätt ställe i mottagande program med rätt länkar till släkten i övrigt, eller simmar de fritt ?
Fråga 2: om det finns dubletter, vad händer då ? Blir det så att importen tar över och suddar ut data om samma personer i det mottagande programmet, eller vad ? Tacksam för klargörande.

[Carl Szabad]

John! Jag kan bara svara för hur Holger beter sig då jag bäst känner till det programmet. Om man har en databas öppen kan man importera en Gedcom-fil till den. Någon koppling mellan personer i den befintliga basen och de som importeras sker inte förrän man själv gör den länkningen. Programmen kan inte upptäcka själv vilka som är släkt med varann, de uppgifterna måste forskaren lägga in.
 
Dubbletter kan inte programmen upptäcka själv. Man kan ha en Anders Andersson född ett visst datum som son i en familj i det tidigare innehållet och samme Anders Andersson i det importerade, men då som far i en annan familj och kanske bara med dödsdatum. Några personer raderas således inte.

[Christian Andersson]

Eftersom jag jobbar med släktregistreringsprogrammen Min Släkt och Family Tree Maker kanske jag kan få lägga mig i debatten.
 
Rent generellt bör man nog vara väldigt försiktig med att lägga samman databaser på det här sättet. Jag gör det enbart med databaser jag själv är pappa till och således har en viss kontroll över innehållet. Skall man föra in uppgifter i sin databas från ett främmande register bör man nog göra det för hand för en person i taget och samtidigt noga väga trovärdigheten när det gäller personuppgifter och källhänvisningar.
 
Det händer dock att jag temporärt importerar främmande databaser till någon av mina egna databaser för att söka efter gemensamma individer. I programmet Min Släkt visas då importerade personer med avvikande färg och genom att sortera personerna på olika sätt kan man relativt enkelt leta efter dubletter.
 
I programmet Family Tree Maker finns en funktion som automatiskt letar reda på dubletter och lämnar förslag på lämpliga objekt. Genom denna funktion har jag hittat dubletter i mitt material som annars skulle varit svåra att upptäcka. Programmet har också en automatisk merge-funktion, men den vill jag bestämt avråda ifrån, det kan bli hur tokigt som helst!
 
Slutligen anser jag att ett bra släktregisteringsprogram borde en inbyggd funktion för att söka efter dubletter, med möjlighet för användaren att själv kunna ange sökkriterier. Det känns lite stenålder att fortfarande behöva hålla på med så mycket handarbete. Jag har vid flera tillfällen påpekat detta för konstruktören av det annars så utmärkta programmet Min Släkt, men han har hittills vägrat lyssna med det örat.

[Inger Tilstam]

Jag har en fråga vad gäller en Anarkiv. Jag har fått en fil som är skapad i Anarkiv och har filändelsen .ddb. Den filen kommer från en person som forskade för några år sedan. Jag kan inte öppna den i DISGEN, hur skall jag bära mig åt för att kunna ta del av innehållet i filen?
 
Tack på förhand!

[Torbjörn Norman]

Hej Inger
Jag som inte kan så mycket om data skulle kopiera filen och byta .ddb mot .txt och försöka öppna den som text i Wordpad för att se hur innehållet ser ut.
 
Sedan skulle jag kontakta en DIS-fadder och be om hjälp.
 
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Carl Szabad (Carl)]

Inger! Jag tror att Anarkiv använder Access i basen och då borde den kunna öppnas om du har Microsoft Access och byter suffixet till .mdb. Det verkar dock inte gå att öppna en Access-fil i Microsofts eget Excel, däremot kan man öppna konkurrenten dBase?s dataformat .dbf!

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
Det är riktigt att ANARKIV använder ACCESS motor som bas. Access är en fullvärdig relationsdatabas, vilket gör att varje mdb-fil oftast innehåller flera datatabeller som på ett eller flera sätt är kopplade till varandra. Det är därför det inte går att öppna accessfiler direkt i Excel. Det går dock bra att importera via menyn DATA/HÄMTA EXTERNA DATA/NY FRÅGA .
Det bästa för dig som sitter med en av Anarkivs filer är dock att installera Anarkiv. Äldre versioner av programmet går att få som gratisprogram. Datadux har adressen http://datadux.se
 
MVH     Sven-Ove Brattström

[Sven-Ove Brattström]

Hej!
 
Till Inger Tilstam.
 
Om inte din Anarkivfil är alltför stor - helst  under 1 mb , så kan du skicka en kopia till mig via e-post. Jag skickar tillbaka en fil i Gedcom-format, som du kan importera direkt i Disgen.
 
MVH     Sven-Ove Brattström

[Inger Tilstam]

Hej!
 
Vill tacka alla som har svarat på mitt inlägg.
Jag har laddat hem Anarkiv och där importerade jag filen för att sedan exportera den. Det gick mycket bra.
 
Tack än en gång för alla svar!

[Pernilla Herlitz]

Hej Carl Szabad.
 
Jag ser att du har fått flera svar på din fråga om konvertering från ett format till ett annat. Men det du frågar efter är egentligen ett gränssnitt mellan släktforskningsprogrammet och databasen?! Eller?
 
Detta skulle fungera om man använde ODBC koppling mellan databasen och släkforskningprogrammet. Men eftersom databasen som tillhör släktforskningsprogrammet är annpassat efter släkforskningsprogrammet så kan inte tex. Holger importera en databas skapad för ett annat program.
 
Inom datavärlden används ODBC som ett gränssnitt mellan applikationen och databasen med framgång. Men ur släktforskningsprograms perspektiv skulle denna lösning bli typ, eländig. Varför? Det skulle innebära att de poster och attribut som ska finnas i databasen måste vara standardiserade. Alltså är vi tillbaka i samma härva som GEDCOM.
 
För att finna en bra lösning på transformeringsproblemet mellan släktforskningprogrammen kan finnas i en förenklad internationell GEDCOM med ett subset för varje land. Alltså det som är generellt för alla människor på jorden (ex; vi föds och vi dör) skulle kunna finnas i huvud GEDCOM medan specifika prylar som (ex; personnummer eller något annat som är knutet till det land vi bor) skulle finnas i ett subset för specifikt land.
 
Lösningen att ha myriader av konverterare mellan olika släktforskningprogram är inte en bra lösning. Jag har skrivit några rader om GEDCOM och teckentabeller under en annan rubrik och jag tycker du borde läsa det.
 
Dessutom måste släkforskarna själva se till att de konverterar filerna till ett format som är importerbart för andra. Huruvida detta går med just det program man själv använder kan jag inte svara på men om det inte går så tycker jag att man skall ta kontakt med programvarutillverkaren och ställa krav på denne att han följer GEDCOM striktare.
 
Den nationella släktforskarföreningen skulle också kunna vara med och styra upp hur man bör exportera en släktfil. Dvs om man skall använda unicode eller ANSI. Dessutom skulle de kunna sätta press på program-makarna så att de följer GEDCOM strikt.
 
Slutligen så tror jag inte att GEDCOM är ett trubbigt verktyg utan jag tror att skulden kan hittas hos programvarutillverkarna som lägger ned för lite energi i export funktionen på programmet. Jag bygger min tro på alla de taggar som GEDCOM erbjuder. Men vad jag har förstått så ligger största problemet i teckentabellerna och GEDCOM stödjer sedan länge tex. unicode-format men programmen exporterar i olika ANSI-format.
 
Jag vet inte om detta är något svar eller bara tjafs, men något är det iaf.