Hejsan Magnus
Släktforskarprogrammet Anarkiv - som var det första släktforsknings programmet i Window - är uppbyggt kring Access och Visual basic.
Kring den aktuella personen/objektet - som kan vara någon/alla av en databas personer/objekt - lägger man upp ett antal valfria tabeller- inklusive foton.
Jag har valt tabellerna
Hemman
Soldater
Yrke
Bruk
Utvandrare
Sökbar/Utlisningsbar i alla kombinationer av den inmatade informationen
Dessutom igår de obligatoriska tabellerna
Notis - där jag lägger all direkt källhänvisning
Text , max 65.000 tecken i Anarkiv
Memo , max 65.000 tecken
Dessa tabeller är sökbar/utlistbar i alla riktningar
I alla dessa tabeller kan man på ett enkelt sätt ta bort den information man inte vill att andra skall se när överför databasen till annan person.
Läs också min hemsida
www.sikhallan.com där jag längst ner på första sidan har en utförlig beskrivning av hur jag har valt att lägga upp databas Kråken.
Men någon annan kanske väljer att sortera informationen runt en person - by - socken - hemman - objekt etc på ett annat sätt, vilket är helt möjligt efter tycke och smak.
Anarkiv är mycket flexibelt.
En gratis version av Anarkiv kan laddas hem på
www.anarkiv.se och under hjälp/tangenten F1 får du fram användar instruktionerna.
Att lägga upp en databas som KRÅKEN på 179.000 personer och 92 MB - och på det sätt jag har gjort - skulle ha varit helt omöjligt i något annat program under en rimlig tidsperiod.
Mitt enda problem är egentligen att de flesta utgår från Disgens möjligheter och de begränsningar som finns där, varför det är svårt att förklara alla möjligheter i databas Kråken och Anarkiv.
Det mesta av Tabell information ramlar bort när man via ged.com går över till något annat program, eftersom inget annat program kan ta emot denna information.
Men de flesta inser inte hellre att detta sker eftersom inget annat program - som jag känner till - har dessa möjligheter.
DIS - datorhjälp i släktforskningen - är ju trots allt bara en lobbyorganisation för att folk skall köpa programmet DISGEN, varför ovanstående info om Anarkiv är sparsamt uttalad i släktforskarföreningarnas informationer.
En stor svaghet med Anarkiv är att det är en mans konstruktion.
Å andra sidan Disgens stora och kanske enda styrka är att många använder det, beroende inte på att programmet är det bästa utan snarare på den massiva reklamen från släktforskareförbundet och de lokala föreningarna.
Jag ser personligen fram emot den dag då släktforskareförbundet och dess stödföreningar bygger upp ett helt nytt släktforskar program - istället för nuvarande Disgen - med access och visual basic som grundstenar.
Då kunde man tala om DIS både i släktforskning och hembygdsforskning.
Men är man programmerad att tro att nuvarande Disgen är lösningen, lär det väl vara svårt att vända skutan.