Homosexuella - och andra - relationer i släktforskningsprogram

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Frågan om hur och om släktforskingsprogram hanterar homosexuella relationer har varit uppe till diskussion några gånger under olika rubriker (under enskilda program). Frågan är intressant inte endast i sig själv utan även som exempel på vilka i kultur, moral eller helt enkelt bristande fantasi härrörande begränsningar programkonstruktörerna med eller utan avsikt arbetar in i sina program. Det finns somliga program som inte heller klarar av att låta män och kvinnor ha någon typ av stadig relation som inte definieras som ett äktenskap.
 
Jag har nyligen börjat använda ett amerikanskt program (The Master Genealogist) som på de flesta punkter ger större möjligheter än åtminstone de svenska programmen och inte tar så mycket för givet. När man för in ett nytt äktenskap ställer man sig på en person och skriver en marriage-tag - det lär gå att översätta även tag-namnen till svenska, men det har jag ännu inte gjort - varvid man sedan antingen för in en ny person i databasen eller väljer en ur listan av personer i databasen. Man skall sedan definiera de olika parternas ”roller” och kan antingen välja att definiera båda som ”principal” eller den ena som bride/groom. Om man väljer det senare alternativet och skriver ”groom” på mannen i ett äktenskap, så definieras kvinnan automatiskt som ”bride”. Detta är dock inte tvingande; man kan definiera mannen som ”bride” och kvinnan som ”groom”. Och efter att den andra rollen automatiskt har definierats, kan man själva välja att ställa om den till samma värde som den första, så att båda står på antingen groom eller bride - oavsett parternas kön.  
 
Om man väljer att gifta bort en person med en annan av samma kön så är detta heller inget problem. Samma typ av relationer mellan personer i databasen kan användas för helt andra saker, som affärskompanjonskap, lärare/lärjungeförhållanden eller liknande, och TMG lägger inga moraliska eller kulturbundna synpunkter på om man vill definiera en relation mellan personer av samma kön som ett äktenskap. Om man å andra sidan vill skapa en ny ”tag” och en ny typ av relation, hörande till ”marriage”-gruppen men med eget namn (såsom t.ex. ”partnerskap”), så kan man göra även detta.
 
Jag testade att gifta ihop två män, vilket inte var något problem. Jag definierade bägge som ”bride”, vilket heller inte var något problem. Sedan provade jag att gifta bort en kvinna med hennes dotterdotter, född 20 år efter mormoderns död. Även detta gick bra. Förklaringen är uppenbarligen den som jag nämnde ovan, att programmet inte i denna typ av relationer gör någon skillnad mellan äktenskapliga och andra mänskliga förhållanden. Man skulle ju kunna tänka sig att man ville upprätta relationer mellan en förfader och de av dennes släktforskande ättlingar som särskilt intresserar sig för just denne förfaders liv. Vad man sedan vill kalla ”rollerna” i relationen (brud/brudgum, forskare/forskningsobjekt eller något annat) är den enskilde forskarens ensak.
 
Det enda som begränsar tycks vara programmets förutfattade meningar om vad som är biologiskt möjligt. När jag försökte ge två personer av samma kön gemensamma barn, så vägrade programmet. Även detta torde dock gå att komma runt, om man inom en nära framtid skulle ha ett behov av att föra in gemensamma adopterade barn till ett homosexuellt par: varje person kan nämligen ges flera uppsättningar föräldrar av varierande slag (adoptiv-, foster-, styv- etc.) och även flera hypotetiska föräldrar, om man ännu inte har kunnat fastställa vilka de biologiska föräldrarna är. Och om vetenskapen skulle nå så långt att personer av samma kön kommer att kunna skaffa gemensamma biologiska barn, lär väl programtillverkarna kunna avskaffa även denna begränsning.
 
Poängen är att programkonstruktörerna inte har valt att endast införa en ny typ av relation (”partnerskap”) - detta är något som man själv måste göra om man behöver den - utan att programmet från början är konstruerat så att relationerna mellan personerna i databasen kan definieras med sådan frihet att en sådan relation inte är märkligare än någon annan, och att programmet tillåter användaren att själv välja vilka relationer som skall finnas i databasen och vad de skall kallas.
 
I praktiken innebär detta att man även kan införa en lång rad andra relationer och därtill kopplade roller och på så sätt arbeta in inte endast släktförhållanden utan även sådant som sociala och ekonomiska nätverk. (Relationerna behöver inte heller begränsas till dem mellan människor. Vissa användare lägger även in källor, gårdar eller annat som ”personer” i databasen och relaterar sedan de verkliga personerna till dessa. Man kan alltså lägga in en gård som ”person” eller post i databasen och sedan lägga in relationer till dess ägare eller invånare genom åren.)

[Stig Geber]

Jonas!
 
Jag kan hålla med om att programmen numer borde kunna acceptera alla former av parnerskap, även med samma kön.  
 
När du däremot talar om att programmet borde kunna acceptera barn till sådan partnerskap kan jag inte hålla med längre.
 
Släktskap handlar enbart om biologisk släkt. Alla andra barn skall inte tas in som släkt vare sig sig de är fosterbarn, adopterade barn eller liknande. Däremot kan man ju i textnotiser ange att ett par har adopterade barn resp. i barnets notis ange att det är ett adopterat barn. Det är däremot helt fel att föra in ej biologiska föräldrar som föräldrar till ett barn.
 
Hälsningar Stig Geber

[Torbjörn Norman]

Man skulle alltså kunna göra vissa typer av kopplingar som tillåter sammanställning av an- och stamtavlor. En annan typ som gäller t ex dopfaddrar som anger vem som är fadder och vem som är barnet. Man kan få koll på vilka som är fosterbarn o dyl. Det kanske blir ett elände att välja rätt utskrifter förstås. Lägger man in hästar o kattor och kanske även bilars registreringsnummer kan det annars bli konstiga antavlor. Karo gift med SAAB och några andelshus i Tandådalen som barn.  
Allvarligt talat kan iden vara intressant att ventilera. Sedan måste man givetvis göra klart reglerna som skall gälla för en seriös släktskapsihopkoppling

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Jag kanske bör förtydliga en sak. När jag skriver relationer menar jag inte detta såsom synonymt med släktskapsförhållanden. Jag menar alla typer av förhållanden mellan människor, platser, källor, föremål eller andra människor, inbegripet släktskapsförhållanden.
 
Poängen med att fritt kunna definiera relationerna är ju att andra relationer än släktskapsdito kan integreras i databasen, men att de faktiskt inte definieras som något annat än vad de är. Dessutom är det användaren som bestämmer, inte programtillverkaren. Programmet tvingar mig inte att definiera ett fosterbarn som ett biologiskt barn, och skriver vad jag vet inte ut an/stamtavlor som omfattar annat än biologiska relationer, i varje fall inte utan att jag talar om att det skall göra det. Men varför skall jag som användare vara förbjuden att ta med adoptiv- eller fosterbarn? Med tanke på alla digitaliserade Fale Bure-fantasier som ligger ute på nätet utgör begränsningen av vilken typ av relationer jag som användare får lägga in uppenbarligen inte någon garanti mot oseriös släktforskning.
 
Vad övriga relationer beträffar, såsom dopvittnen, testamentsvittnen, affärskontakter och liknande, så kan ju dessa personer visa sig vara släktingar, och då är det ju bra att man kan få in dem i databasen med tydliga länkar till andra personer med vilka de haft något samröre. Jag har funderat på att föra in gäldenärer och borgenärer från bouppteckningar för att på så sätt få en uppfattning om de ekonomiska nätverken. Man kan då kanske t.o.m. lägga in bouppteckningen som en person i databasen.
 
Det gäller bara att vänja sig vid tanken. Möjligen borde de icke-mänskliga personerna kallas något annat, men detta är den enda rimliga vägen att gå för vidareutvecklingen av släktforskningsprogram som verkligen kan utgöra ett stöd för mer komplicerade undersökningar. Om man bara vill ha programmet till att automatisera antavleutskrifterna, då kan ju ett program som Holger duga, men om man vill se hela det sociala sammanhanget, då behövs även de övriga relationerna och inte endast i textnotiser utan med direkta länkar till dessa personer.  
 
Och användningen av icke-mänskliga personer i databasen utgör faktiskt lösningen på ett problem som flera gånger har framhållits här i Anbytarforum: att det i de flesta släktforskningsprogram inte finns något bra sätt att t.ex. följa en viss gård och dess ägare eller lägga in en mantalslängd eller husförhörslängd och de personer som förekommer där. (Man har i stället fått göra detta i andra program som t.ex. Access.) Och eftersom förhållandet mellan dessa personer och de mänskliga personer som de relateras till inte definieras som släktskapsrelationer och alltså inte blandas på an- och stamtavlor finns det ju ingen risk för att farfars far blir en kapplöpningshäst och mamma en begagnad SAAB på antavlan. Möjligheterna med icke-mänskliga personer har påvisats av enskilda användare, men det dröjer säkert inte länge innan programtillverkarna plockar upp id?n och utvecklar den vidare.
 
För ett exempel på hur en släkt av mantalslängder skulle kunna läggas in i databasen och relateras till de personer som finns i längderna, se detta exempel utgående från de amerikanska Census-längderna för olika år och delstater:
 
http://www.halcyon.com/begeman/Census.htm

[Maj-Britt Sundin]

I släktforskarprogrammet WinFamily, som finns på svenska, kan man välja typ av relation:  
gifta,  
vänner,
bor ihop,
annan,
okänd,
reg. partnerskap
 
Likadant kan man i det programmet både ha biologiska föräldrar och adoptivföräldrar inlagda.
 
Något att tänka på i övriga släktforskarprogram?
 
Maj-Britt Sundin

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Maj-Britt!
 
Är detta samtliga val som finns tillgängliga eller kan man själv lägga in nya typer av relationer?
 
Om man exempelvis vill lägga in att personer ingått i det speciella ughabugha-förhållandet, en typ av relation som visserligen påminner om äktenskapet men innefattar en del egenartade ceremonier, rättigheter och skyldigheter och som bara finns på den lilla ön Hula-Hula i Söderhavet - där såvitt de muntliga historieberättarna känner till ingen släktforskningsprogramkonstruktör har satt sin fot - kan man då lägga in ughabugha i programmet? Eller tvingar programmet användaren att definiera varje ughabugha-förhållande som antingen äktenskap eller annan relation.

[Torbjörn Norman]

I Disgen kan man kalla förbindelsen för vad man vill. Se följande exempel.
 
+++++++++++
 
Bergman, Sthen (20).
   Forskningsresande.
----------------------------------------------------------------------
Levnadsbeskrivning
   Vicehövding från 1988-02-02 till 2000-11-24 i Hula-Hula (tam tam).
----------------------------------------------------------------------
AghaBugho 1999-10-10 i Hula-Hula (tam tam) med
   Knoll, Ughia (24).
----------------------------------------------------------------------
UghaBugha 2000-11-23 i Hula-Hula (tam tam) med
   Tott, Bugha (22).
----------------------------------------------------------------------
 
+++++++
 
Däremot går det mig veterligen inte att undvika att relationen kommer med på personens släktsambandstavlor. Därför bör man nog lägga relationer som inte kan ge avkomma på något annat ställe. Kanske i en för ändamålet nyskapad notistyp. Partnerskap som rubriken syftar på kan ju dock behandlas som vilket (barnlöst) äktenskap som helst.
 
Då återstår problemet med klonade släktingar att lösa. Och det finns problem som har större prioritet säger programmerarna och skjuter saken framför sig.  
 
En möjlighet till koppling till fastigheter kommer dock förmodligen med i Disgen 8. Och det är i detta sammanhang ingen större skillnad på husvagnar och sköldpaddor.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Klonade släktingar borde väl inte vara något problem. Oavsett genuppsättning så rör det sig om två olika individer. I TMG kan man kopiera en person. Man blir då promptad med en varning, This procedure will make a COMPLETE COPY OR CLONE of the specified person. Allting kan då, om man så vill och kryssar för det, föras över till den nya klonen (inkl. länk till make/maka!) utom länkarna till barnen.
 
Och det går ju att ge människor barn som är födda långt efter deras egen död. Visserligen dyker det upp om man gör en felsökning, men programmen hindrar en ju inte. Så om någon skulle få för sig att klona en mumie och skapa en tvillingbror till Ramses II, så är programmen redan klara för detta!
 
Vad detta med äktenskap eller partnerskap (eller vad man nu vill kalla relationen) mellan personer av samma kön beträffar, så upptäckte jag möjligheten av en slump när jag hade råkat ge den ena av två personer i ett äktenskap fel kön. Det kom då upp en varning: The sex of X and the sex of Y are both recorded as (M)ale. Jag tryckte på OK-knappen och programmet godtog mitt beslut. Sedan kunde jag efteråt ändra könet på den ena personen till F. Men hade jag så önskat, hade jag kunnat låta könet förbli maskulint.  
 
Och som sagt, när jag sedan testade olika möjligheter, visade det sig att det endast var barnalstring som var omöjligt mellan personer av samma kön. Och det är ju rimligt att begränsningarna inte är kulturellt betingade utan sätts just av biologin.
 
Det låter ju bra, det som du (Torbjörn) skriver rörande Disgen. Jag förstår dock inte riktigt vad du menar med att det inte går att undvika att relationen kommer med på personens släktsambandstavlor. TMG ger möjlighet att välja att definiera en tag (händelse), även ett äktenskap, som primary. Om man inte gör det, kommer den inte heller med i alla typer av utskrifter.  
 
Det är intressant att Disgen skall införa koppling till gårdar i nya versionen. Man får hoppas att de utformar funktionen så att den kan tillämpas även på andra icke-mänskliga objekt. Då kan man ju t.ex. lägga in att man äger en Rolls-Royce som tidigare ägts av Elvis Presley, Liberace och Bhagwan. Eller man kan lägga in anlinjen från den egna King Charles Spaniel-vovven till dess förfader vid engelska hovet, och samtidigt se om man själv är släkt med någon av dess förfäders husse eller matte. Husdjur har ju f.ö. även Holger en funktion för.  
 
Allvarligt talat tror jag att funktionen, rätt utformad, är mycket användbar för gårdar och fastigheter, företag, föreningar och mycket annat som skapar förbindelselänkar mellan människor.

[Bernhard Granholm (Bkvg)]

Att göra släktforskarprogrammen till relationsdatabaser tycks kunna svälla ut hur långt som helst. Detta är rimligt. Jag håller dock med Jonas, Torbjörn, Stig m fl att ett släktforskarprogram främst bör återge det genealogiska nätverket. Men det vidare sociala nätverket är viktigt det också. Här tänker jag främst på bondesamhällets nätverk med gårdens människor. Man bör kunna presentera en husförhörslängd. Där kan ju för övrigt gårdens drängar teoretiskt ingå även i det genealogiska nätverket - det kan omvittnas i domböckerna. Och i de fall där bondhustrun i domstolen inte säkert kan uppge vem som är far till hennes barn ges utrymme för alternativa antavlor. Sådana problem kan man också råka ut för när två eller fler drängar döms att dela på ansvaret för faderskapet till en pigas barn.
 
När det gäller historiska homosexuella relationer så finns belagt att kvinnor uppträtt i manskläder - ibland även av andra skäl än lesbiska.
 
Disgen8 har ju utlovats kunna presentera det sociala nätverket. På Holgers hemsida ges svar att denna facilitet planeras i kommande version av detta program. Så förhoppningsvis blir även de etablerade släktforskningsprogrammen mer flexibla. Men som sagt - grunden bör vara strikt genealogisk.

[Anna Olsén]

Jag förstår att sanna genealoger vill ha bara rent genetiska samband, men vi lever i en ny tid, (ähum, inte värst olik den gamla tiden när faderskap OFTA var dolt i familjehemligheter...) där människor ingår i sociala sammanhang. Själv har jag gjort ett släktträd i GenoPro, som färgkodar ickegifta och ickebiologiska barn med blå istället för svarta linjer i de mycket överskådliga genogrammen à la läkarbok, till min dotter just för att överskådligt kunna stoppa in alla halvsyskon, fostersyskon, föredettingar och deras barn mm som vi regelbundet träffar. Vi gör faktiskt ingen större skillnad på HUR de råkat komma att ingå i vår släkt, eller varför: det kändes kul att ha allt samlat på en snygg utskrift med alla födelsedagar och (eventuella!)släktrelationer samlade. Vad gör de rena med inseminationsbarn? Med surrogatmammor? Och ni vet väl att många inte har den förälder de själva tror? Ska man kräva genetisk analys för att ha nån i sin släkttavla? Själv tycker jag, för eget bruk, att alla som själva definierar sig som föräldrar till ett barn också skall få räknas så. Ett problem fick jag dock med GenoPro: Min dotter vill lägga in alla sina husdjur (man väljer pet istället för man eller kvinna), men dessa står ändock som barn i rapporterna, och kontrollen i MinSläkt reagerar på att dottern var under 12 år när hon födde dem.... Kul!
Anna

[Mia Löwgren (Mis)]

Tror INTE min brorsdotter håller med Stig Geber om det. Och jag vet flera andra som också är adopterade men som ser sina adoptivfamiljers förfäder som sina och det i mitt tycke med ALL rätt. För mig är släktforskningen INTE biologiskt utan snarare sociologiskt-historiskt-etnologiskt betingad.  
 
Jag är inte intresserad av att fundera över om jag har fått samma näsa som mormorsfar eller om farmors morfars musikalitet har gått i arv till min son.  
 
Jag vill veta vem människorna var ( i den mån det går ), var, när och hur ( i möjligaste mån) de levde. Men hur ska jag till 100% kunna veta att det rör sig om biologiska förfäder,( med betoning på -FÄDER) ? Spelar det egentligen så värst stor roll???  
 
Barnen som adopteras har lika stor rätt att känna att de tillhör sin familj. De har med andra ord rätt att släktforska på sina fosterföraäldrar, som jag ser det. Däremot bör man förstås vara ärlig med att det rör sig om adoption om så är fallet. Men man får inte räknas bort för den sakens skull.  
 
Det är förhopningsvis lika självklart som det är dinosauriskt och löjligt att kalla utomöktenskapliga barn för oäkta.
 
Så tycker jag.

[Steve Palmquist]

100 procent enig med dig Mia, även om jag tycker det är sp?nnande med det biologiska arvet ocksaa!!!
 
Med Vänliga Hälsningar:
 
Steve Palmquist/M?laga

[bkvg]

Hej Mis!
Jag har tidigare uttryckt delvis annan åsikt än du, men jag tycker din synpunkt är intressant och tar gärna till mig den.
 
Fäder är ju 'osäkra'. Jag har ett exempel från min domboksforskning om par-relationer. Där fann jag en bondhustru, som efter ett förhållande med en dräng erkände ett tidigare umgänge med en kusin till sin man, som sannolikt inte skulle blivit känt annars.
 
Jag håller med om benämningen 'oä' och använder den benämningen enbart i historiska sammanhang. Utom äktenskap (uä) är bättre benämning.  
 
Nya Holger har möjlighet för registrering av icke biologiska relationer. Jag dock ej testat detta ännu.

[Steve Palmquist]

Igen, eftersom jag tidigare uttryckt en bestämd aasikt i fraagan, oäkta barn. Om naagra aar skulle ju i sa fall majoriteten (eller aatminstonne en stor del!) av barnen som fötts sedan laat oss säga 1970-talet vara s.k. oäkta eller utomäktenskapliga (uä) för att daa inte tala om alla de barn som sedan maanga aar födds just av lesbiska kvinnor med homosexuella eller heterosexuella män som biologiska fäder eller de  tekniska befruktnings metoder som finns förövrigt till raadighet. Även tanken paa alla de homosexuella kvinnor och män som skaffat barn genom tiden och historiens lopp, för att det var vad som krävdes av dem, eller dem som ändade sin släkt som ett val att inte leva upp till förväntningar och inte skaffa barn etc.
Det intressanta med det biologiska släktskapet är i första hand rent biologiskt, men det har ju andra konsekvenser ocksaa. Detta kunde vara mycket intressant att diskutera utan fördomar och förutfattade meningar och leda till maanga nya och spännande rön! Det har ju ocksaa i högsta grad med genealogi och sl?ktforskning att göra!
 
Med vänliga hälsningar: Steve Palmquist/M?laga

[Mia Löwgren (Mis)]

Nå, vem vet - om några decennier kanske vi släktforskar med bifogade DNA-prover, vilka körs mot en samlad bas, och vem vet vilka biologiska sanningar som sig då kommer att uppenbaras?? *ler lite med skräckblandad förtjusning, vid tanken*  
 
Nå, detta börjar likna en utvikning från ämnet. Min åsikt är ( om någon nu undrade) givetvis den att homosexuella relationer så väl äktenskapliga som barnalstrande har exakt samma existensberättigande som heterobaserad familjebildning och jag tycker absolut att en uppgradering av släktforskarprogrammens relationsposter behövs å det snaraste för att nyanserat kunna skildra relationer såväl mellan parter av samma kön som adoptionsfamiljer.  
 
Var rädda om er alla, män, kvinnor och barn i vad relation ni än lever!
 
Puss / m

[Håkan Skogsjö]

I Holger7 kan man ange relationer mellan personer av samma kön (partnerskap, äktenskap, etc), och man kan också notera barn som foster- eller adoptivbarn. Och en person kan förstås ha både biologiska föräldrar och fosterföräldrar inskrivna i databasen.

[Lars Fältskog]

Ang Holger 7. Går det att göra utskrifter där adoptivbarn kommer med i sin familj som adopterade? Redan i avsomnade winfamily fanns möjlighet att skriva in adoptivbarn, men inte att få med dessa i utskrifter.

[Håkan Skogsjö]

Adoptivbarn redovisas som biologiska barn i ättlingaverk/stamtavlor, men förstås med uppgiften att de är adopterade. Samma gäller fosterbarn. I antavlor redovisas endast biologiska släktskap.
 
På Holgers hemsida kan du ladda ner en demoversion och kolla närmare hur utskrifter och annat fungerar.