Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-30

[Jörgen Tollesson]

Om du skriver Östra Eneby CI:2 (FB 1721 - 1768), så räcker det fuller väl för att källangivelsen ska vara både tydlig och begriplig.
 
Du har då med arkivbildaren Östra Eneby så att man vet i vilket arkiv din källa finns; du har med volymbeteckningen (CI:2) så att man hittar den enskilda volymen i Östra Enebys arkiv; och du har förtydligat vilken typ av handling det är (FB; det är ju inte alltid det bara återfinns fördelseböcker under signumet C); och du har slutligen talat om vilken tidsperiod volymen omfattar. Kompletterar du också med sid- eller paragrafnummer (beroende på typ av handling), så behövs det inte mer för att hitta till din källa och sedan hitta uppgiften i källan.
 
Att göra upp ett källträd på angivet sätt är ju egentligen bara något man behöver för att själv kunna sortera sina källor i datorn för att göra sammanställningar/förteckningar där man ser t.ex. vilka olika volymer man har använt från Östra Eneby, eller vilka födelseböcker från Östergötland, eller vilka bouppteckningar från Bråbo härad o.s.v. Det är ju inget man behöver för att ange källan för den enskilda uppgiften. Därmed är det alltså en smaksak om man alls vill göra upp ett sådant träd och hur många nivåer man i så fall vill dela upp de enskilda uppgifterna i källangivelsen på; det beror helt enkelt på hur man vill kunna sortera sina källor.
 
Det är klart att den som inte är så hemma på släktforskning inte förstår vad hfl är, men  räcker det då att skriva husförhörslängd i klarspråk? Ska man skriva så att alla förstår - också de som inte vet något om släktforskning - så blir det inte en källangivelse, utan en uppslagsbok... Man får väl utgå ifrån att de som bara är intresserade av forskningsresultatet (alltså förfäderna och deras liv) inte bryr sig om vad det står för källangivelse, medan de som är så intresserade att de vill kontrollera källan själva vet så mycket om släktforskning att de också kan tyda en källangivelse av standardtyp - annars bör de lära sig det snarast, om de ska hitta något i arkiven!

[Paul Axelsson]

Jag kanske fattar dåligt men man ska tydligen inte ange microkort som källa. Jag använder svarpärmen som finns på biblioteket för att få fram vilken volym jag ska leta i, typ Östra Eneby CI:2. Det är sedan det som jag skriver in som källa, och för att krångla till det ytterliggare så ligger nämnda volym som källa i flera mappar typ Födelseböcker CI:2, Vigselböcker CI:2, Död och begravningsböcker CI:2. Så nästa fråga är.... duger CI:2 som källhänvisning? naturligtvis kompletterat med Östra Eneby i det här fallet.
 
Jörgen
Du menar att NAD och landsarkiven har samma volymbeteckning? Om det är så.......såhar jag redan fått svaret på min fråga =). Vad menas då att man inte får ange ett microkort som källa, som jag ser det så blir det ju samma sak.
 
/paul

[Jan Jutefors]

Skälet till att inte använda Genline eller mikrokort som källa är ju att vi inte vet hur länge det finns kvar, som flera andra också påpekat. Om några år kanske det finns något ännu bättre media som används, som har en annan indelning.
Därför ska man alltid använda grundmaterialets indelning i längd, volym och sida.
 
Paul  
Östra Eneby CI:2 är värdelöst som källhänvisning om du inte om du inte anger även sidhänvisning.

[Eva Dahlberg]

Paul, när jag skriver mikrokort och mikrokortnummer i mitt första inlägg från i går, så menar jag beställningsnumret på mikrokortet, inte benämningen på volymen. Jag tror att det är det som Håkan menar med sin formulering också, att man inte ska skriva 63758, AC 7854 osv. eller GID 888888 som källa.
Jag tycker Jörgen förklarade det bra annars.
Hälsningar,
Eva

[Karin Björkholm (Karin)]

onsdag den 27 aug 2003 kl. 01.17: härovan. Jörgen Tollesson skriver  Därmed är det alltså en smaksak  Vadå, smaksak? Blåbär eller Lingon? eller....

[Karin Björkholm (Karin)]

Körsbär 4,00 kB (4 096 byte)

[Elisabeth Thorsell]

Jag tycker nog att Östra Eneby CI:2 räcker bra som källhänvisning, för det står ju inte för sig självt utan i anslutning till t.ex. en födelsenotis, som då bör vara lätt att hitta.  
 
Men om man däremot har en domboksnotis bör den ju ange volym, datum och paragraf, t.ex. Memming AIa:73, 1802 17/3, ?78, för då kan man lätt hitta tillbaks.
 
Visst kan man ange mikrokortsnummer 123865 och vilket kort, 5/19, för att lätt hitta tillbaks, men man får väl också akta sig för att vara för ambitiös, så att man inte tröttnar på att ange källorna och slutar helt med det.

[Jörgen Tollesson]

Paul, NAD (Nationella Arkivdatabasen) har inga egna förteckningar, utan återger olika arkivinstitutioners förteckningar.
 
Om du söker på östra eneby som Valfritt sökord, väljer Arkiv i fältet Sök i och Alla vid Handlingstyp, och inte att kryssar i rutan SVAR-katalog (övriga fält behöver inte fyllas i), så får du upp två arkivförteckningar för Östra Eneby kyrkoarkiv, Vadstena landsarkivs och SVAR:s. (Du får också upp en del andra arkivbildares förteckningar där Östra Eneby nämns i förteckningens text.)
 
(Ibland fungerar inte NAD-sökningen ordentligt. Man kan få upp Inga träffar eller så saknas förteckningar som man vet ska finnas där. Då är det bara att backa tillbaka till söksidan och göra om sökningen - och om och om och om igen... Till slut fungerar det.)
 
Normalt brukar SVAR ha samma volymbeteckningar som landsarkivet, men jag har stött på några undantag. Det har då rört sig om volymer med attester (i Båhuslän, alltså inom Göteborgs landsarkiv), där SVAR har delat upp volymer (för många kort i kuvertet annars?) och givit varje del ett eget nummer som då inte stämt med landsarkivets. Men det är som sagt undantag. Genline har däremot relativt ofta en annan volymbeteckning än landsarkivet, vilket som sagt förmodligen beror på att man använder föråldrade förteckningar på mormonfilmerna.
 
Östra Eneby CI:2 räcker för att ange källan för såväl födda, vigda som döda i ditt exempel, om de uppgifterna finns i samma volym (vilket ju är vanligt för gamla ministerialböcker). Men komplettera gärna med FB, VB och DB för att ange vilken del av volymen du har använt. Och, som Jan säger, bör man också ange sidnummer. Men värdelöst (eller ens värdelöst) blir det ju inte utan sidnummer, eftersom man trots allt vet vilken volym det gäller och födda, vigda och döda står kronologiskt ordnade (även om uppgifterna inte alltid står på rätt ställe) - men i en dombok kan det ju vara ett livstidsarbete att hitta utan sid- eller paragrafnummer. Men ibland hittar man ju inga sidnummer på filmen; antingen finns det inga i originalet eller också har volymen filmats innan pagineringen på arkivet.
 
Med SVAR:s kortnummer menar jag beställningsnumret som Eva nämner eller t.ex. 3/7, men man bör alltså också vara försiktig med att ange SVAR:s eller Genlines volymbeteckningar, eftersom de kan avvika från landsarkivets. Och om de avviker, så har man ju ingen glädje av att veta att volymbeteckningen är Genlines den dag det inte längre finns någon Genline-förteckning att slå upp i...

[Jan Wallander]

Paul,
 
Jag skrev för en tid sedan i samma diskussion att jag fortfarande har anor där källan anges som XY1462. Det har man sannerligen inte mycket glädje av i dag trots att det bara är cirka 10 år sedan mikrofilmen, som jag refererar till, fortfarande var på modet. Tro mig, mikrokorten kommer att gå samma öde till mötes och då sitter man i samma sits om man har använt kortbeteckningen som källa. Däremot är det förstås en annan sak om man vill ange kortets nr och ruta för eget bruk för att uderlätta i den dagliga forskningen.
 
Som en följd av detta anger jag nu grundkällan som uppgiften kommer från. Om en framtida forskare får den informationen så anser jag det vara upp till honom att sedan välja vilken väg han/hon vill ta sig fram till källan. Ingen vet ju i dag vilka möjligheter som finns vid det tillfället...
 
Mvh
Jan W

[Paul Axelsson]

Jag tyckte jag hade grepp om det här med källor men sedan jag läste att man inte ska ange microkort som källa blir jag förvirrad. Men det verkar som om mitt nuvarande sätt är helt ok. Ett exempel till =)
 
Östra Eneby C:4 1831-1864 p38 1/4 skrivs i samband med födelsen i det här fallet och det verkar duga inför framtiden.
 
Allt mitt tjatande beror på pdf-dokumentet om bojorna som för närvarande ligger på rötters förstasida. Det verkar som det saknas lite exempel för att det ska vara förståligt.
 
Sammanfattning.
 
Man ska, kan ange typ C:2 som källa om originalen har samma signum, kompletterat med församling och sidhänvisning.
 
/paul

[Eva Dahlberg]

Man bör väl förutom församling ange län (eller för de som hellre använder landskap, landskapet), eftersom det finns flera församlingar i landet med samma namn.
 
Hälsningar,
Eva

[Jörgen Tollesson]

Paul, ditt exempel duger gott. (Jag utgår då ifrån att C:4 också är landsarkivets volymbeteckning.) Möjligen skulle du förtydliga att 1/4 är SVAR-kortet (som jag förmodar att det är), och kanske skriva det inom parentes - för att inte förvilla den dag det inte finns några SVAR-kort längre. Jag kan också tjata som du ser... J
 
När det gäller vad man ska göra, så handlar det ju bara om att andra ska kunna ta del av ens forskning utan problem - men det är ju ingen lag på hur man ska göra. Men vem vet vad EU hittar på - kan man ha bestämmelser om gruskornens storlek på lekplatser (jo, faktiskt!), så... Och om EU skulle få för sig att reglera också detta, så ska vi självklart inte vara osolidariska med resten av Europa och ställa oss utanför...

[Paul Axelsson]

Eva.
Om källan kommer efter händelsen och händelsen har en plats (förutsatt att man har använt disgenorter) så hoppas jag att man ska förstå var församlingen finns.
 
/paul

[Eva Dahlberg]

ja, om platsen har en sådan geografisk/administrativ beteckning angiven, men mycket av det vi diskuterat är ju mer allmängiltigt än enbart för de som använder DISGEN och använder källträd och disgenorter. Det räcker med att titta i DISBYT och se vilka gissningar om församling det blivit för DISBYT-ombuden när den som lämnat in utdraget använt ett bynamn utan församling eller en församling utan en länsbeteckning.  
 
Sedan kan man ju ha t.ex. födelseuppgiften från en hfl i en helt annan del av landet än födelseförsamlingen, dvs. att det står i hfl Karl Gustav (BD) att personen är född i Östra Eneby men man ännu inte kollat födelseboken i Östra Eneby, så man inte letar i Karl Gustav (N).
 
Hälsningar,
Eva

[Paul Axelsson]

Du har en poäng där!!
 
/paul

[Ann Sjöberg]

Hej!
 
Är det någon som vet om det går att skriva ut källhänvisningen som en fotnot?
 
Hälsningar
Ann

[Hans Svedberg]

Jag har en en allmän fråga beträffande DISGEN och de frågor som ställs här på Rötter. DIS har ett antal faddrar som förväntas kunna ge svar på frågor liknande de som ställs här.  
Det vore intressant att höra om de är tillfrågade och därvid inte har gett ett tillfredställande svar.
Frågor och lösningar/tips angående DIS bör ju normalt vara av intresse för deras medlemmar/användare och eg endast för dem. Många läser Rötter men kanske inte alla DIS-användare!
 
Med reservation för att frågan behandlats tidigare!
 
Hasse S

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Hej. Har nu ett problem som gör mig sömnlös. Jag har alltid varit noga med att säkerhetskopiera min forskning. Jag har anv. flera disketter i omgångar. Nu har följande hänt. Jag tog fram min bärbara dator och installerade Disgen 7 på den. Tog sedan fram mina 2 disketter för att återläsa dessa. Helt plötsligt stannar säkerhetskopieringen av och en skylt med följande visas:
Kan ej återläsa från Jonsson samt några nummer. Om jag då fortsätter säk.kop. så kopieras lika många rader som jag har på min stat. dator. Vad menas med denna skylt? Kan jag inte lita på att min återläsning är korrekt? Jag har 1 diskett från februari och om jag återläser denna uppstår ej några problem ang. Jonsson. Vad föreslår ni? Kan jag lita på återläsningen ändå eller ska jag återläsa kopian från februari och skriva in allt igen som fattas? Det som är konstigt är, att jag får lika många rader vid återläsningen som jag har på min stationära  dator. Disgen varnar inte för ngt fel i filerna. Hoppas ngn kan hjälpa mig då det är ett himla jobb att skriva in det som skiljer 1 disk. från februari med de senaste 2. Jag som varit så noga med att säkerhetskopiera. Har bara glömt att återläsa in det på annan dator.
Mvh,
AnnBritt Sjödin

[Marianne Munktell]

Hans!
 
Frågor om DISGEN, DISBYT m.m. besvaras på DIS Forum, www.dis.se/discus/. Det är där DIS-faddrarna läser i första hand!

[Lisbeth Rithander (Skottarp)]

Hej AnnBritt!
 
Se efter vilka nr(personerna) har, vilka inte kopierades och skriv in dem för hand efter överföringen från säkerhetskopian. Jag har haft samma bekymmer när jag förde över mina HTML-filer från Disgen till annan dator. Det visade sig vara fel på disketterna och inte programmet. För övrigt var allt O.K.
 
Hälsningar  
och tack för trevligt möte.
 
Lisbeth

[Gunnar Jonsson]

Ann, nej jag tror inte det går att få källhänvisningarna som fotnötter. Jag har inte hittat någon inställning för detta.
 
Hans, jag förstår precis vad du säger. Jag tycker också det är märkligt att DISGEN diskuteras här, när det finns ett eget DIS-forum på DIS egen hemsida, som det är meningen att faddrarna ska läsa. Faktum är att det är fler inlägg här på Anbytarforum än på DIS-forum. Och jag tror inte att faddrarna är tillfrågade innan en del frågor ställs här på Anbytarforum. Det märks på att en del är mycket enkla att svara på.
 
AnnBritt, just det felet har jag inte råkat ut för. Det som brukar hända med en del datorer och fler disketter är att det inte funkar alls. Men kan du inte ta en ny säkerhetskopia från din stationära dator och försöka lägga in?

[Ann Sjöberg]

Hej!
 
Gunnar, jag trodde nästan det. Jag har lusläst manualen och letat i inställningarna men hittade inget. Fast det händer ju då och då att svaret finns där men man hittar det inte när man letar efter det. Sedan en dag när man letar efter något helt annat så hittar man svaret på den gamla frågan man hade. Dessutom så står tyvärr inte programmets alla funktioner med i manualen.
 
Hans & Gunnar:
 
Vid några tillfällen har jag ställt frågor till faddrar via e-post. Jag har alltid fått svar även om det ibland har tagit tid.  
 
För mig har Anbytarforum blivit en naturlig avstamp i släktforskningen där det mesta jag är intresserad av är samlat under ett och samma  paraply. Dessutom finns det ju en rubrik som heter DISGEN och ytterligare en som heter DISGEN 8. Så därför har det ibland hänt att jag glömt bort att det finns något som heter faddrar och i stället ställt min fråga här.
 
När det gäller DIS-forum så händer det ju inget där. Fast det är vi ju själva till viss del skuld till . Jag tycker dessutom att det är tråkigt att DIS har valt att inte låta oss vanliga medlemmar ta del av de funktioner som finns i DISCUS som t.ex. söka efter alla nya inlägg sedan förra inloggningen samt e-post från alla diskussioner som intresserar en alt. som man har deltagit i.
 
 Men jag läser i alla fall i manualen innan jag ställer en fråga  
 
Hälsningar
Ann

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Hej Gunnar. Jag har redan gjort ett antal säkerhetskopieringar från min stationära dator. På spritt nya disketter och på olika datorer, även med nyinstallerat Disgen 7. Alla ger mig skylten Går ej att kopiera från Jonsson. Förlåt att jag ställde frågan här. Tänkte inte på att ställa den i DIS forum. Jag är mycket här på Anbytarforum och såg denna notis.
 
Hej Lisbeth. Tack själv. Det var roligt att träffas igen. Släkten är bäst, inte värst...ler
Ska pröva ditt tips. Vi hörs.
Hälsningar,
AnnBritt

[Ann Sjöberg]

AnnBritt, har du samma version av Disgen i båda datorerna? Om inte så är det kanske något i uppläggningen i Jonsson som gör att Disgen 7 inte kan klara av återläsningen. (Vild spekulation)
 
Hälsningar
Ann

[Hans Svedberg]

Marianne, Gunnar, Ann m.fl.
 
Att jag tog upp det här till diskussion var främst av två orsaker.  
För det första att det är stor risk att ett svar kan vara helt felaktigt dels pga att den som frågar oftast lämnar ett ofullständigt underlag t ex programedition dels att den som svarar gör det utifrån egna förhållanden utan ingående kunskap om programmet.  
För det andra kan intressanta problem missas av DIS-ansvariga och övriga användare som inte är frekventa Rötter-läsare.
När jag ser Mariannes namn  känner jag mig dock lugn!
 
Hälsningar
Hasse S

[Gunnar Jonsson]

AnnBritt.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur det ser ut i sjuan, men i åttan finns två val under menyn Verktyg. Dels kontrollera disgens filer, dels kontrollera notiser. Under Inställningar och Systemet finns även en ruta angående kontroll av korrekt avslutning av notis, som bör vara ikryssad. Har du kört dessa kontroller?
 
Kanske det är efternamnet som är boven  
 
Ska man sen vara riktigt petig, så är diskussionens rubrik Disgen 8, och du använder sjuan. Men så noga ska vi inte vara, det fungerar bra så här också. En fråga: Varför har du inte skaffat version 8? Beror det på dina datorers kapacitet? Om inte så kan det vara väl värda pengar att skaffa den nyaste versionen

[Sten-Sture Tersmeden]

Max tecken i en textnotis? (av alla de slag: text, extra text, anmärkning, fotnot etc)

[Roger Johansson]

Hej
 
Nu blir jag snart irriterad. Sitter och kör Disgen 8s HTML-export. har editerat jpgfilerna så de passar mina ändamål....men hur sjutton skapar Disgen filnamnen?
 
Jag vill göra 4 antavlor (för mina mor/farföräldrar MEN ha ansedlar för ALLA i mitt mtrl. Detta får jag inte att funka eftersom vad jag fattar så döper DG om filnamnen utefter hur antavlan ser ut och dessutom lägger antavlorna i en undermapp?
 
Finns det något sätt att lösa detta UTAN att ha massa kopior av identiskt material? Jag har kommit på att jag iofs kan göra TVÅ antavlor i samma HTML-export. Detta reducerar ju antalet kopior på antavlorna till 2 men jag tycker det är sjukt ändå.
 
Ngn som lyckats lösa detta? Jag skulle ju alltså vilja ha det på följande sätt:
 
Rot med allmäna filer
(>)morfar(>) med antavla för morfar
(>)mormor(>) med antavla för mormor
(>)farfar(>) med antavla för farfar
(>)farmor(>) med antavla för farmor
(>)ansedlar(>) där alla ansedlar ligger
 
Mvh
/Roger

[Gunnar Jonsson]

Hm, nu förstår jag inte. Det skapas ju html-ansedlar endast för de personer som finns i antavlan. Så hur kan det bli dubletter av dom? Om du exporterar dina fyra tavlor till respektive fyra mappar, och i roten har en sida med länkar till startpersonen i respektive mapp, så ska det väl fungera. DG döper inte om filnamnen, utan använder individnumret som filnamn för ansedlar.

[Roger Johansson]

Hej!
 
Nu är jag här igen. Det där med ansedlarna löste sig efter lite pill. Huvudsakligen var det jag som var ute och cyklade.
 
Nu undrar jag en sak om kartorna i disgen som jag precis satt mig att jobba med. Sitter och lägger in underlagskartor. Säg att man lägger in RT90-koordinater för t.ex en by i en församling. Då vill man ju att gårdar etc ska utgå från DEN koordinaten, inte från ursprungskoordinaten som programmet tagit fr sin ortsdatabas. Men när jag ändrar så hänger inte underliggande orter med. Gör jag ngt fel eller?
 
Som det är nu så ligger skolhuset i en av byarna precis bredvid Kyrkan nere i centralorten..
 
Gott Nytt År förresten!
 
Mvh
/Roger