ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Disbyt  (läst 2177 gånger)

2011-07-02, 06:28
läst 2177 gånger

Lars Larsson

Torsten Söderberg,
 
i denna uppskruvade diskussion där flera personer talar om hur de brukar skriva in sina källanvisningar, tycker jag att du är den ende som anger rätt. Du skriver Tuna (Y) AI:5 sid 100 vilket alltså inkluderar länstillhörighet (motsv). Bra! Jag forskar i en församling vars församlingsnamn finns på många ställen i landet så jag vet hur viktigt detta är.
 
/Lars

2011-07-02, 09:57
Svar #1

Utloggad netsrot

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-02-18, 17:03
    • Visa profil
Olof,
 
Ett litet dilemma är att villigheten att svara på frågor ang uppgifter i Disbyt från de som publicerat uppgifterna är lite si och så.
 
När så sker minskar värdet av Disbyt kan man tycka.  
Själv anser jag att det är en hederssak att svara på dessa frågor när man nu publicerat på Disbyt. Varför skall man annars publicera?
 
Men även om man inte får svar så är ändå Disbyt av stort värde,  
men det blir betydligt tyngre att hitta källorna givetvis.

2011-07-02, 10:42
Svar #2

Utloggad karrman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 434
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 16:38
    • Visa profil
Det var en lång tråd, så jag kanske missat något som redan skrivits.
 
Vad beträffar vad som kommer med eller ej i Disbyt, så har det inget med källangivelserna att göra. Vad jag förstått så är det som krävs en tidsuppgift, sockenangivelse, samt att personen skall ha varit död i minst 25(?) år.
 
Jag har inte Genline längre, men visst var det väl så att sidnumren ibland angavs som t.ex. 100/208 där det ena numret var det handskrivna och det andra det maskinpaginerade?
 
Är det någon som vet hur ofta arkiven ändrar signum på volymerna? Risken finns ju att även dagens beteckningar i framtiden blir föråldrade. Med tanke på detta borde man nog även ta med årsuppgifterna för volymen i källangivelsen (Tuna (Y) AI:5, 1755-1771, sid 100).
 
Jag har själv koll på mina källor, men har efter fem års släktforskande fortfarande inte matat in dem i mitt släktforskarprogram. Hade jag gjort det från början hade jag fått göra om allting i efterhand, så jag är glad att jag väntat tills jag lärt mig mer om hur det bör göras...
 
/Jan

2011-07-02, 14:15
Svar #3

Utloggad stigtomta

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 420
  • Senast inloggad: 2017-12-13, 20:58
    • Visa profil
Michael Lundholm kommer att föreläsa om källhänvisningar under Släktforskardagarna i Norrköping i augusti. Michael håller just nu på och skriver en handbok om hur man noterar källhänvisningar i sin forskning, den handboken utkommer i höst.
 
Personligen anser jag, att i en alltid föränderlig värld, bör man vara aktsam med att hänvisa till annnat än det vedertagna, t ex C:?, sid ? för födelsebok.

2011-07-04, 18:03
Svar #4

Utloggad springsten

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2017-02-14, 20:51
    • Visa profil
Jag tycker alla bör vara medvetna om att AI:5 inte är tillräckligt! Man måste lägga till vilka år som avses. Det visar sig nämligen att olika aktörer inte alltid har exakt samma beteckning, det kan variera. AI:4 kan avse samma år hos andra!

2011-07-05, 11:36
Svar #5

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3107
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 16:18
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Och varför olika aktörer kan ha olika beteckning för samma volym - närmare bestämt varför Genline skiljer sig från de övriga - framgår av slutet av inlägget ovan den 1/7 kl. 20.01. Och som framgår av inlägget kl. 21.59 samma dag gäller detta ibland också uppgiften om vilka år volymen omfattar.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2011-07-05, 11:59
Svar #6

Utloggad janj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4732
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Hur olika aktörer betecknar längderna är egentligen inte speciellt intressant. Det enda intressanta är den beteckning resp. landsarkiv använder, vilket framgår av t.ex. NAD.
I och för sig så kan även det ändras, men det får man väl ta då.

2011-07-05, 12:22
Svar #7

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3107
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 16:18
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Självklart är det intressant vilken beteckning de olika bildleverantörerna använder! Dels gäller det att hitta rätt i deras material, dels ska man ange rätt källa till de uppgifter man hittar.
 
Helt riktigt är det beteckningen enligt landsarkivets nu aktuella förteckning som man ska använda - vilket också Arkiv Digital och SVAR gör, medan Genline lever i en förgången tid.
 
(Meddelandet ändrat av jts 2011-07-05 13:17)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2011-07-05, 17:06
Svar #8

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6608
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 01:33
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Om källhänvisningar se gärna andra diskussioner:  
 
Erfarna forskare som Håkans Skogsjös (med fleras) mycket förenklade system, samt Urban Sikeborgs förslag:
 
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/3555.html
 
Källhänvisningar i Anbytarforum:
 
 
Källor i allmänhet
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=267482#POST2674 82
 
SCB
 
 
Medier och övernaturliga källor (lite svår definierbara, verkar inte platsa i DISBYT utan mer i DISPYT)  
 
 
Bäst källangivelse:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=15764&post=754790#POST754 790
 
Diskussion om Smedskivan som källa och hur det ska anges:
 
 
Källangivelsr i DISGEN 8:
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=274&post=264595#POST26459 5
 
DISGENs källträd och källangivelser:
 
 
Vilken församling ska anges?
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=29010#POST29010
 
Landskap eller Länsbokstäver?
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=274&post=937789#POST93778 9
 
Om vikten av källangivelser:
 
 
(Meddelandet ändrat av simson 2011-07-05 17:18)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2011-07-07, 10:19
Svar #9

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 703
  • Senast inloggad: 2019-04-09, 09:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Tänkte kasta lite bensin på brasan. Länsbokstäver är väl aldrig särskilt bra för att precisera källhänvisningar. Istället tycker jag att man bör ange arkivinstitution, dvs den institution som förvarar det aktuella arkivet. I exemplet Tuna ovan borde man alltså ange Landsarkivet i Härnösand istället för Y. Men det är inte hela sanningen som vi ska se nedan.
 
Argumentet för att ange arkivinstitution är alltså att man talar om var arkivet förvaras, dvs var arkivförteckningen finns. Sedan fullföljer man källhänvisningen i princip på det sätt som anges i arkivförteckningen; dvs i princip på det sätt Jörgen angav.  
 
Det finns dessutom ytterligare sätt att precisera exakt vilket Tuna det handlar om, nämligen referenskoden i NAD. Den innehåller då både information om arkivinstitution och arkivbildare. I fallet Tuna är referenskoden SE/HLA/1010212.
 
Man får fram referenskoden om man följer den länk Jörgen meddelade och söker på Tuna kyrkoarkiv. Man finner då att det finns 4 arkiv med detta namn. Alltså det heter i exemplet ovan Tuna kyrkoarkiv och inte Tuna. Det kan vara värt att notera eftersom det kanske kan vara viktigt att särskilja mellan Tuna kyrkoarkiv och Tuna tingslags häradsrätts arkiv, vilka båda härbärgeras av Landsarkivet i Härnösand.  
 
De 4 arkiven omfattar ett i Landsarkivet i Härnösand, ett Landsarkivet i Vadstena och två i Landsarkivet i Uppsala. I det sista fallet kan man dock notera att de faktiskt inte heter Tuna kyrkoarkiv utan Tuna kyrkoarkiv (C-län) och Tuna kyrkoarkiv (D-län). Detta är exempel på en praxis vid Landsarkivet i Uppsala på att använda länsbokstäverna i arkivnamnet för att särskilja olika kyrkoarkiv med samma grundnamn. Jag rekommenderar alltid att man följer angivelsen i NAD. Skulle det vara Tuna i Södermanland inleder källhänvisningen man Landsarkivet i Uppsala, Tuna kyrkoarkiv (D-län)  INTE Tuna (D)!
 
Argumentet mot att använda länsindelning är att det är en administrativ indelning som hela tiden ändras, även i nutid, vilket kan skapa oklarhet. Länsbokstäverna är väl mer stabila. Men även om de används måste man översätta länsbokstaven till relevant landsarkiv, vilket är ett onödigt steg. Eftersom dessutom länsbokstäverna förmodligen bara har relevans för att ange församlingsarkivens regionala hemvist så kan de heller inte vara en del av en generell modell för källhänvisningar till källor i arkiv andra än församlingsarkiven (i likhet med Jörgen får jag väl reservera mig mot ett eventuellt undantag).
 
Alltså, regeln bör enligt min mening vara att ange arkivinstitution och arkivbildare så som dessa anges i NAD (och därutöver volymnamn och nummer, årtalsomfattning, sidnummer etc)gärna med tillägg av NAD:s referensnummer, inte sockennamn och  länsbokstav.
//Michael Lundholm

2011-07-07, 18:10
Svar #10

Utloggad kenlar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1398
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 17:58
  • Kenneth Larsson
    • Visa profil
    • Ancestor
Och när arkivet flyttas till en annan institution, hur relevant är den gamla källhänvisningen då? Och hur enkel är en kod som SE/HLA/1010212 att hantera?
 
MVH Kenneth Larsson

2011-07-07, 18:32
Svar #11

Utloggad Michael Lundholm

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 703
  • Senast inloggad: 2019-04-09, 09:53
  • https://lundholm.me
    • Visa profil
    • Släktforskning och personhistoria
Att inte ge en ordentlig källhänvisning innefattande information om arkivinstitution därför att arkivet i framtiden möjligen kan flyttas till en annan arkivinstitution tycker jag är ett dåligt argument. Med samma lysande logik kan man ju hävda  att arkivhandlingen i framtiden möjligen kan flyttas från ett arkiv till ett annat och därför är det onödigt att ange arkiv i källhänvisningen.
 
Argumentet för att ange en fullständig källvisning innefattande information om arkivinstitution är självfallet att det underlättar för framtida forskare att hitta handlingen även om arkivinstitution eller arkiv ändras i framtiden, eller bara om arkivförteckningens signa ändras.  
 
Allt detta (flytt mellan arkivinstitutioner av arkiv, flytt mellan arkiv av arkivhandlingar, ändring av signa inom ett arkiv etc) har naturligtvis redan inträffat. Många gånger. Jag kan inte se annat än det det stärkare argumentet för en fullständig källhänvisning eftersom man annars bara försvårar för sig själv och andra.  
 
NAD:s referenskod är naturligtvis mycket enkel att hantera. Första gången jag såg den använd systematiskt var i Jan Brunius Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet som kom häromåret. Jag använder även koderna själv i min artikel Bonden Anders Larsson i Harbro, Björnlunda sid 191-218 i nyligen distribuerade Släkforskarnas årsbok '11. Koderna är även standard i Svensk Genealogisk Tidskrift för vilken jag är redaktör. Man använder självfallet inte koderna ensamma utan har dessa som komplement.
//Michael Lundholm

2011-07-07, 19:05
Svar #12

Utloggad kenlar

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1398
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 17:58
  • Kenneth Larsson
    • Visa profil
    • Ancestor
Kan bara säga att jag inte håller med dig...

2012-09-17, 11:26
Svar #13

Utloggad tommypeters

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1303
  • Senast inloggad: 2019-03-10, 22:15
    • Visa profil
Jag tycker:
 
* Fler borde skicka in uppgifter till DiSBYT, oavsett hur många stjärnor man nu får.
 
* De som skickat in uppgifter borde i alla fall ta sig lite tid att svara på förfrågningar via email - det kan ju hända att man vet mycket mer än vad som syns i sin två år gamla DiSBYT-post.
 
* Man bör inte skicka in DiSBYT-uppgifter som en engångsgrej utan skicka om sin GEDCOM kanske en gång/år om man gjort någorlunda stora förändringar. Dock vet jag inte hur DiSBYT hanterar om man sedan förra inskicket plockat bort en felaktig person, hur får man bort den från DiSBYT?
 
* Den som tycker att uppgifter är felaktiga i någons DiSBYT-post bör vänligt påpeka det via mail, dock kan man inte kräva att den personen ändrar sin information även om den *borde* tacka och ta emot och rätta upp infot.
 
* Om man får en ingång via DiSBYT, t.ex. någon har namn/födelsedatum/ort och man sedan hittar vart den personen flyttat och var/när den dör - visst kan man väl då maila den infon till den som har den ursprungliga, ofullständiga informationen? Visst kan den personen själv redan hittat det efter att DiSBYT-inskicket gjordes, men det kan väl inte skada?

2012-09-17, 14:08
Svar #14

Utloggad djursdala

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 294
  • Senast inloggad: 2019-02-11, 12:04
    • Visa profil
    • www.djursdala.net
Håller med dig om det att skicka in så ofta som möjligt.
 
Även att du skickade in fr flera år sedan är det många som skickatr in efter dig och då får du garanterat fler bra resultat.
 
Vad gäller när du skicka in så raderas de gamla uppgifterna, så de rättade uppgifterna syns vid ny sökning.
 
Och detta med att svara på förfrågningarna efterlevs ganska dåligt har jag märkt,
 
Disbyt är utbyte inta bara att man ska få
 
Arne, före detta disbytombud

2012-09-17, 23:15
Svar #15

Utloggad sgr

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1300
  • Senast inloggad: 2017-02-26, 09:29
    • Visa profil
Man bör givetvis svara på alla frågor, men som det heter: som man frågar får man svar. Om man berättar ordentligt vem man är, var man bor, varför man frågar och vad man redan har, så tror jag att chansen att få svar ökar väsentligt. Många i den yngre generationen syndar ofta mot detta och bara begär en uppgift utan att lämna något i utbyte.

2012-09-18, 06:41
Svar #16

Utloggad camillae

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Ännu värre är när frågan inte går att besvara. Varje år får jag ett tiotal förfrågningar enligt följande:
 
Hej!
Jag såg i Disbyt att du har en Anders Andersson! Det har jag också! Tror du att vi är släkt?

 
Av någon anledning heter den intressanta personen Anders Andersson i 80 % av förfrågningarna, övriga gånger är det Per Persson. Jag har mängder av Anders Anderssöner (och Per Perssöner) i min databas.
 
 
Antagligen behöver jag ändra på något i mitt svarsmejl:
Hej!
Jag har rätt många Anders Andersson i min databas. Har du någon uppgift om när eller var din Anders Andersson är född eller dog?
 
Mvh
Camilla
 
 
 
Jag får nämligen alltid samma svar:
Han heter Anders Andersson!!!!!????
 
 
Varje gång skickar jag ett nytt mejl:
Jo, jag har förstått att du är intresserad av en Anders Andersson. Tyvärr kan jag inte avgöra vem denne är utan mer uppgifter. Det är en väldigt vanligt namnkombination och i skrivande stund har jag _____ st Anders Andersson i min databas.
Vet du när han var född? Var? Eller när han dog? Var? Utan någon av dessa uppgifter kan jag tyvärr inte hjälpa dig.
 
Mvh
Camilla

 
 
Som sagt, jag måste nog formulera mig tydligare, för varje gång får jag samma svar:
Han heter Anders Andersson!!!!!????
 
 
Där brukar jag ge upp.
 
 
 
Jag inser mycket väl att personen som kontaktat mig just har börjat forska och kanske har fått ihop säg 150 personer med en eller två stycken Anders Andersson. För denne är det glasklart vem det gäller. Men hur ska jag kunna veta vem som är rätt Anders Andersson utan någon ytterligare uppgift? Hade den efterfrågade personen hetat till exempel Honoré-Steingrimur Flörtkuuuhla*  så hade vi nog kunnat lösa det ändå.
 
 
* Bortsett förstås från att namnet är väldigt påhittat. Kanske inspireras någon av forumdeltagarna till ett namnbyte? Flörtkuuuhla går nog att snofsa till lite mer

2012-09-18, 07:01
Svar #17

Utloggad Christina Helmby

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6085
  • Senast inloggad: 2019-04-19, 07:51
    • Visa profil
Eagle

2012-09-18, 16:26
Svar #18

Utloggad tommypeters

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1303
  • Senast inloggad: 2019-03-10, 22:15
    • Visa profil
Jag får se vilka frågor jag får när mitt inskick kommer in i DiSBYT ungefär vid månadsskiftet. Jag har 20 Anders Andersson men bara en Flörtkuuuhla, och det är dessutom en hon.

2012-09-20, 14:25
Svar #19

Utloggad tommypeters

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1303
  • Senast inloggad: 2019-03-10, 22:15
    • Visa profil
Visst har några inlägg i tråden från de senaste dagarna försvunnit?
 
Edit: nu när jag postade det här inlägget kröp de fram - och jag var inte inne i Äldre inlägg....
Tydligen någon felaktig cachning.
 
(Meddelandet ändrat av tommypeters 2012-09-20 14:26)

2012-09-20, 14:36
Svar #20

Utloggad tommypeters

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1303
  • Senast inloggad: 2019-03-10, 22:15
    • Visa profil
Ett problem med informationen i DiSBYT är ju hur gången ofta är för släktforskare:
 
* Börjar med att få material från en släkting som släktforskar, på papper eller GEDCOM.
* Finner hur lätt det är att bygga på uppgifterna via gratis information på Internet, plockar in det som verkar trovärdigt.
* Märker att intresset för släktforskning är stort nog att man kommer att fortsätta, köper eller lånar en bok på biblioteket.
* Vill göra det mer seriöst och tecknar ett abbonemang på en tjänst, går med i DiS etc.
* Märker att mycket av det man har i trädet kanske inte är korrekt, så börjar gå igenom det och det får antingen vara kvar med källor eller om inte längre trovärdigt - rensas ut.
* Förstår att DiSBYT kan vara ett bra sätt att lättare hitta källor, men för att det ska vara riktigt användbart behöver man skicka in ett eget utdrag.
* Skickar in det egna utdraget, inklusive allt det som man inte hunnit kontrollera ännu.
* Använder DiSBYT ett tag, tills man märker att det innehåller så många falska spår att det äter upp tidsvinsten, kontrollerar vidare utan DiSBYT.
* Eftersom kvaliteten på innehållet i DiSBYT är så dålig skickar jag aldrig mer in något dit
 
Alltså, det är lätt hänt att DiSBYT får material från släktforskare fram tills dess att materialet egentligen är bra nog att finnas i DiSBYT...

2013-04-29, 09:30
Svar #21

Utloggad gestblom

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 96
  • Senast inloggad: 2018-06-04, 17:40
    • Visa profil
    • www.gestblom.se/tjocka.php
Var kan jag hitta hur Disbyt tolkar en Gedcomfil?
Vilka taggar används och hur tolkas dessa?
 
Jag gör min Gedcomfil i ett eget program och vill gärna veta vilka möljigheter som finns tillgängliga.

2015-07-24, 08:40
Svar #22

Utloggad brimand

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2019-03-09, 19:44
    • Visa profil
Vem får skicka in DISBYT utdrag?

2015-07-24, 09:22
Svar #23

Utloggad djursdala

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 294
  • Senast inloggad: 2019-02-11, 12:04
    • Visa profil
    • www.djursdala.net
Britt-Marie, alla medlemmar i DIS får skicka in utdraget.

2015-07-24, 11:20
Svar #24

Utloggad brimand

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2019-03-09, 19:44
    • Visa profil
ok
då får jag låta bli

2015-07-24, 13:59
Svar #25

Utloggad patrick

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1354
  • Senast inloggad: 2018-04-01, 16:26
    • Visa profil
För släktforskningens väl och ve så borde ju alla få lov att skicka in.  
 
Vänligen Patrick

2015-07-24, 21:00
Svar #26

Utloggad akeb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1181
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 12:50
    • Visa profil
Utan att kunna mycket om datorprogram eller Disgen har jag förstått att det drivs av ideella krafter som gör detta på sin fritid.
Det finns tydligen en mall i Disgen för Disbyt-utdrag.
Om man inte är medlem och har denna mall, så skulle det krävas ganska stora personella resurser för att anpassa insänt material.
Allt är gratis i den bästa av världar.
/Åke

2015-07-24, 22:14
Svar #27

Utloggad brimand

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2019-03-09, 19:44
    • Visa profil
Ja i den världen skulle allt vara möjligt.... Men  ett Disbyt utdrag  baseras ju på data inmatat i Disgen om jag förstått det rätt och då är det väl kanske enkelt att få tillgång till ytterligare material.
Problemet tycks vara medlemsavgiften i DIS.
 
Men regler är regler och behöver inte ifrågasättas.
BMA
 
PS Har Disgen och Min Släkt men inte längre ett medlemskap i DIS!

2015-07-24, 22:21
Svar #28

Utloggad tgh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 616
  • Senast inloggad: 2016-03-07, 23:11
    • Visa profil
Nej, vänta nu!
 
Det har inte med Disgen att göra. Det är bara att göra ett utdrag i Gedcom-format från sitt släktforskningsprogram. Det som behövs är att man är medlem i föreningen DIS. Genom att vara med i en förening får man tillgång till vissa saker. Konstigare än så är det inte.  
 
Vänligen
 
Tomas GH

2015-07-24, 22:27
Svar #29

Utloggad akeb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1181
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 12:50
    • Visa profil
Medlemsavgiften är 150 kr per år.
/Åke

2015-12-04, 16:04
Svar #30

Utloggad mullrik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 182
  • Senast inloggad: 2019-04-07, 17:35
    • Visa profil
Hej!
Det verkar som att uppdateringen av Disbyt inte hänger med så bra. Men kanske all kraft går till nya Disgen för tillfället.
Kjell

2015-12-04, 19:51
Svar #31

Utloggad christer

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 895
  • Senast inloggad: 2016-06-12, 10:33
    • Visa profil
    • bergstorp.se
Det löpande arbetet med uppdatering av Disbyt-databasen och utvecklingen av Disgen 2016 görs inte av samma personer så det finns ingen konkurrenssituation.

2015-12-05, 09:54
Svar #32

Utloggad mullrik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 182
  • Senast inloggad: 2019-04-07, 17:35
    • Visa profil
Tack för svaret.
Kjell
Kjell

2019-04-06, 19:12
Svar #33

Utloggad Ronny H

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 22:09
    • Visa profil
Finns det någon specifikation / checklista för hur en gedcomfil bör se ut för att det ska bli så lite problem som möjligt när man skickar en den till Disbyt? Det finns en fråga ang. det tidigare i tråden, men den verkar ha förblivit obesvarad. I likhet med den frågeställaren så kommer jag att göra lite eget gedcomprocessande.

En sak jag funderar på är platsangivelser. I andra trådar har jag läst mig till att det går bra med t.ex. "gård, by, socken(län)" eller omvänt så länge man är konsekvent. Det funkar ju i de flesta fall, men i vissa fall så saknar man ju socken då man kanske bara har "Stockholm", "Skåne" eller "Nordamerika".
Jag tillhör skaran som väljer att inte normera, men vad jag har förstått så hanterar Disbyt sökning på "samma" namn så det ska inte vara något problem, stämmer det?
Något annat som är bra att tänka på?

2019-04-07, 13:48
Svar #34

Utloggad lena_e

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2019-04-13, 19:16
    • Visa profil

Skriv platser som som ”by, socken(län)” för att undvika att de blir konstigt "rättade".
Jag skickade in en fil med platser skrivna som ”socken (län), by”. Fick bara kommentarer om att en del blivit manuellt rättade. Det var sådana där byn heter som en socken, t ex Skå (A), Säby.
Sen när jag tittade på Disbyt och fick se en del av mina egna bidrag blev jag lite förskräckt.
T ex hade ”Skatelöv (G), Husaby” ändrats till ”Husby-Sjutolft, Kronobergs län”. Det verkar helt förvirrat eftersom Husby-Sjutolft ligger i Uppland.
Jag har sett en del mycket konstiga ortsangivelser även i andra forskares material på Disbyt, förstod varför först när jag drabbats själv.

2019-04-07, 15:27
Svar #35

Utloggad C Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2019-04-20, 00:04
    • Visa profil

2019-04-08, 19:51
Svar #36

Utloggad Ronny H

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 22:09
    • Visa profil
Tack för tipsen.
Jag rensar nog bort alla platser m.m. som avviker för mycket från mönstret. Det är inte så många poster det handlar om och det kanske är bättre att strunta i dom än att det blir helfel.

2019-04-15, 22:26
Svar #37

Utloggad olofc

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 58
  • Senast inloggad: 2019-04-15, 22:39
    • Visa profil
    • www.cronberg.nu
Finns det någon specifikation / checklista för hur en gedcomfil bör se ut för att det ska bli så lite problem som möjligt när man skickar en den till Disbyt? Det finns en fråga ang. det tidigare i tråden, men den verkar ha förblivit obesvarad. I likhet med den frågeställaren så kommer jag att göra lite eget gedcomprocessande.


När det gäller utformning av Gedcom-fil har Disbyt en förhållandevis förlåtande hantering, dvs är grundstrukturen rätt så klarar Disbyt ut att fånga de vanliga släktskapen och händelserna utan några problem. Det som kan ställa till det är fr a om man definierat egna taggar (vilket i sig är tillåtet) för vanliga händelser, där det redan finns taggar. Eller om man använder vissa taggar till något annat än vad de är avsedda för. Kör du något eget program om har skapat en Gedcom-export, så är min rekommendation att först göra ett litet utdrag och skicka in det till Disbyt för att se att det blir bra. Alternativt kan du läsa in Gedcom-filen i ett vanligt släktforskningsprogram. Kommer det in korrekt där så lär det funka i Disbyt också.

2019-04-15, 22:39
Svar #38

Utloggad olofc

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 58
  • Senast inloggad: 2019-04-15, 22:39
    • Visa profil
    • www.cronberg.nu

Skriv platser som som ”by, socken(län)” för att undvika att de blir konstigt "rättade".
Jag skickade in en fil med platser skrivna som ”socken (län), by”. Fick bara kommentarer om att en del blivit manuellt rättade. Det var sådana där byn heter som en socken, t ex Skå (A), Säby.


Det vanligaste sättet att skriva ort bland släktforskare är i stigande ordning dvs gård, by, socken, län/landskap, land. Det är därför förval i Disbyt.


Disbyt kan också hantera omvänd ordning, dvs land, län/landskap, socken, gård, by alt land, socken (län), gård, by. För att bli säkert på att det ska bli rätt är det bra om man påpekar det när man skickar in till Disbyt.  Början av din fil visas för Disbytombudet i början av bearbetningsprocessen och då kan han eller hon välja valet omvänd ordning på orter. Men detta är naturligtvis något som ombudet kan missa.

Det som däremot blir problem är om man har olika ordning på orterna i sitt material, stigande ordning ibland och omvänd ordning ibland. Det löses inte vid inskick till Disbyt, utan då är det bra att justera sitt material först.

Det förekommer också att vissa släktforskare petat in härad eller kommun i ortnamnsfältet. Då är det också bra att meddela Disbytombudet detta, för då kan filen köras med ett särskilt val i första hand anta att dessa orter i första hand är just härad eller kommun (och inte en ev socken med samma namn).

/Olof C

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna