Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2014

[Carl Szabad]

Bengt! Det är de två sist avlidna det året i Balkåkra som saknas. Jag har lagt in dem i den fil jag har med i efterhand upptäckta brister.

[Lena Persson]

Vad betyder det att en person är avreg.som avliden?  
(Ex. 20100330-1957
Hellner
Död 5/4 2010.
Folkbokförd i Falköping, Falköpings kn (Västra Götalands län, Västergötland).
Född 30/3 2010 (ingen uppgift om födelseort)
Avreg som avliden hos FK 20100406. Fastighet: Kirurgen 5)
Har även sett det på en vuxen person.

[Carl Szabad]

För avlidna de senaste åren kan den uppgiften förekomma, eftersom den ingår i dataleveranserna från Försäkringskassan. Den har dock mest relevans för de som var skrivna utomlands, då döddagen inte brukar ingå, men dagen för avregistrering normalt är dagen efter att personen avlidit.
 
Carl Szabad
Projektledare

[Bengt Nilsson]

Carl, du skrev:
Vad tycker du att vi ska göra åt det nu? Det är 9,3 miljoner poster i databasen och det finns plocklistor man kan leta i. Inte så underligt om man då kan hitta felaktigheter.
 
Jag ska kanske skicka in rättningar på alla fel jag hittar.
Plocklistorna för efternamn/förnamn har jag aldrig tidigare testat, men jag testade igår och då såg jag det stora antal stavningsvarianter som finns.
Förnamn 100-tusen och efternamn 360-tusen. Efternamnen blir extra många då exempelvis Nilsson Lindgren inte delas upp utan betraktas som ett namn.
Nu är det dags börja bläddra i listorna...

[Carl Szabad]

Naturligtvis tar vi gärna emot rättelser som är verifierade i en primärkälla. Glöm bara inte att det krävs källhänvisning för varje rättelse. Allt material efter 1970 är hämtat från olika myndigheters databaser och de eventuella stavfel som förekommer där kan inte volontärerna lastas för. Det torde även vara svårt att rätta eventuella stavfel för avlidna efter 1991, eftersom det inte finns några pappersunderlag för den tiden, utan det är Skatteverket som är primärkällan.
 
Nilsson Lindgren är sökbar både på namnkombinationen och efternamnen var för sig. Därför finns även dubbelnamnet med i listan.

[Bengt Nilsson]

Naturligtvis tar vi gärna emot rättelser som är verifierade i en primärkälla.
 
Går det bra att rätta där källan är Sveriges befolkning 1900 när det gäller uppenbara stavfel såsom saknad bokstav eller en bokstav för mycket?
Det går snabbare att leta upp personen på Sveriges befolkning 1900 än att söka upp rätt sida i födelseboken.

[Carl Szabad]

Det är upp till rättarens eget omdöme. I instruktionerna till rättelserna står:
 
Endast rättelser som är verifierade i vissa primärkällor ska läggas in, se plocklistan under källor. Listan är uppställd i trovärdighetsordning. Använd således i första hand födelse-, vigsel- och dödböckerna för respektive uppgifter. Ett födelsedatum verifieras i födelseboken, som har högst tillförlitlighet. På samma sätt har döddatumet i dödboken större tillförlitlighet än samma uppgift i församlingsboken.
 
Tanken med det var att komplettering görs ur befolkningsskivorna där inga andra källor är tillgängliga, eftersom de hamnar ytterligare en bit från primärkällan (födelsebok > husförhörslängd > [fler husförhörslängder] > SCBs folkräkning > dataregistrering av densamma).

[Karl Göran Eriksson]

Att man bör vara försiktig med att använda folkräkningarna som källa är viktigt att framhålla. Dels är uppgifterna många gånger felaktiga och dels kan man lätt missta sig. Ett exempel: Märta Lindholm från Floby i Västergötland uppges vara änka vid sin död 6/11 1920 samt född 1872 i Fors, Jämtland. Namnen från Jämtland, som var änka år 1900, emigrerade emellertid redan 1901 till Amerika. Kvinnan från Floby var enligt dödboken ogift (Floby kyrkoarkiv C:6 - AID v170503.b3530). Slår man därtill upp Floby församlingsbok kan man läsa att födelseorten var Gökhem (Floby kyrkoarkiv AII:2/203 - AID v154189.b2130.s203). Här har uppenbart 1900 års folkräkning vägt alldeles för tungt.

[Jesper Johansson]

Precis som många har bostadsorten som födelseort, trots att de var födda i grannförsamlingen. Sådant här var inte 'viktigt' när folkräkningen gjordes upp. En folkräkning är mycket riktigt en folkräkning. Så att styrka Sveriges dödboks uppgifter med uppgifter från Sveriges befolkning räcker inte för att rätta en 'felaktig post'.
Vad är det som säger att inte posten i Sveriges befolkning är fel? Varför ändras stavningen på våra förfäder titt som tätt. Som med farfars morfar Carl Gustaf Magnusson i Hjortsberga som vid församlingsbokens införande skrivs som Karl. Han har stått som Carl i ett halvt århundrade. Jag har själv gjort det aktiva valet att registrera honom med C.
Sedan finns personer som folkbokförts med sina smeknamn/tilltalsnamn. Särskilt i äldre tider och i folkräkningarna. I födelseboken kan man få veta hela dopnamnet. Ett exempel: En kvinna som kallades Stina kanske döptes till Kristina.
 
Så när man rättar posterna i Sveriges dödbok ska man kolla med födelseböckerna och gärna följa personen framåt för att få klarhet i hur 'felen' uppstår. Folkräkningen ger precis som andra databaser ledtrådar och öppnar ingångar till arkiven.
 
Både prästernas misstag och våra förfäders förehavanden finns numera i elektronisk form. Så att vi som forskare upptäcker saker som kanske inte stämmer överens med verkligheten är ju väntat. Men återigen! Jag är intresserad av den hysteri som uppstår när människan upptäcker ett fel i databaserad information. Helt plötsligt tvekar man på tillförlitligheten, men kyrkböckerna kan vi lita på. Att prästen skrev eller hörde fel framkallar inte lika stor hysteri och det är för mig väldigt intressant. Det är ju där grunden till det vi håller på med började.
 
Nåja, rätta på om ni så önskar, men gör det med kritiska ögon och noggranna källhänvisningar. Sveriges befolkning är inte på långa vägar tillräckligt för att styrka någonting, möjligtvis bostadsorten i så fall. Allt annat måste styrkas i andra handlingar.
 
Mvh Jesper Johansson
 
(Meddelandet ändrat av jeppe16 2014-10-05 13:23)

[Carl Szabad]

När det gäller stavning av namn står det så här i instruktionerna till rättelserna:
 
Personnamn rättas bara vid uppenbara felstavningar eller kompletteringar, således inte stavningsvarianter av samma namn, som exempelvis Carl/Karl, Lindkvist/Lindquist, Werner/Verner etc.
 
I vår datoriserade nutid är det lätt att tro att det finns någon korrekt stavning och att alla andra är fel. Den enda möjligen korrekta är i så fall den som personen själv använt sig av. Olika myndigheter kan ha stavat namnet olika, beroende på vad källan är. När det gäller folkbokföringen hos Skatteverket är den inmatad från pastorsexpeditionernas personakter i slutet av 1980-talet för de som levde vid den tiden, för att efter 1991 ha byggts på med material från andra källor.

[Jesper Johansson]

Carl: Jag vet att det förekommer olika stavningsvarianter i både dåtid och nutid. När det gäller dåtiden så skrev prästen namnet som han själv stavade namnet. Jag bara tyckte det var lustigt att stavningen ändrades just när församlingsboken gjordes upp. Förmodligen byte av präst antagligen, men konstigt att man inte bara överförde tidigare uppgifter från husförhöret.
Ändringen väcker ändå nyfikenheten och fantasin. Skrev han sig själv som Karl? Kunde han ens skriva? Han var åtta år när den allmänna folkskolan kom så han fick troligen gå i skolan.
Men detta är inget problem. Jag ville bara påpeka sådant som ändras i kyrkbokföringen. Myndigheterna har mycket riktigt andra stavningsvarianter, precis som med kyrkogårdsförvaltningen som diskuterades tidigare. Och i dessa fall är ju alla stavningsvarianter rätt. Det gäller bara att bestämma själv vilket man vill använda i sin egen forskning för den som kan lägga in veto finns inte mer (individen själv).
 
Mvh Jesper Johansson

[Carl Szabad]

Vet man inte vilken stavning av ett namn man ska använda och inte har något annat att gå på kan en god tumregel vara den som står i den senaste församlingsboken.

[Bengt Nilsson]

I början av 1900-talet blir många Q ändrade till K eller CK, exempel:
Efternamnet: Qviske blev Kviske (inga personer heter Qviske idag)
Förnamnet: Aqvilina blev Ackvilina
Hade det med stavningsreformen 1906 att göra?

[Carl Szabad]

Här kan man läsa om gammalstavning och stavningsreformen 1906.

[Jesper Johansson]

Ja, vi registrerar alla olika. Det är väl där släktforskarna skiljer sig åt och inte hur vi får forskar fram uppgifterna. För mig gäller reglerna att namnen såsom även dödsorsaker följer individens tid.
Det är alldeles nya regler eftersom när ansedlarna gjordes upp förespråkades moderniserad stavning. Ta namnet Ingegerd t.ex. som förr stavades Ingjerd och Ingerd, där det förstnämnda berör min Ingegerd. För mig är det väldigt viktigt att redovisa källmaterialets information samtidigt som det ska vara tidsenligt korrekt.
När det gäller yrken och sjukdomar så ska dessa beskrivas under levnadsbeskrivning enligt nuvarande former (om det inte är uppenbart) och vad det innebar att jobba med en viss sak.
 
Patronymikonen återfinns endast i den egna individens ansedel om denne har bytt namn. I dag följer både födelsenamn och aktuellt efternamn i den nuvarande bokföringen. Kvinnors flicknamn skrivs som dotter om de är födda före 1899 (förekommer endast ett fåtal undantag). Men namnforskning är intressant och roligt.
(Ovan nämns bara mina egna regler och gäller för min folkbokföring av släktens uppgifter. Ni andra därute får registrera efter eget huvud, men så här gör jag).
 
Mvh Jesper Johansson

[Carl Szabad]

Nu har vi nog kommit lite väl off topic. Diskussionen handlar om handhavande av Sveriges dödbok ver 6 i allmänhet och i de senare inläggen om rättelser i synnerhet.

[Bengt Nilsson]

Mina sista frågor angående rättelser (tror jag):
  Hur många rättelser angående DB6 kommer det in per dag eller vecka?
  Görs det någon bedömning om en rättelse är korrekt?
  Sist i rättelseformuläret kan man ange sin e-post-adress. Sparas den hos er så att ni kan kontakta personen om det skulle behövas?

[Carl Szabad]

Rättelserna går till kansliet så jag har ingen aktuell uppgift, men det rör sig om storleksordningen 100-200/vecka. Ett antal av dessa rör dock uppgifter som under arbete med kommande version kommer att kompletteras eller rättas, så de blir i och med det obsoleta. Detta gäller framför allt kompletteringar avseende avlidna i församlingar som ännu inte är färdigregistrerade vad gäller födelseförsamling och civilståndsdatum.
 
Bedömning av rättelsernas trovärdighet måste göras i klump på grund av mängden. Eftersom rättelsefunktionen är omgjord sedan förra versionen är det svårare nu att skicka in direkt felaktiga uppgifter. Formuläret är mycket hårdare reglerat och källa måste anges för att rättelsen ska registreras. Trots det har jag redan upptäckt ett antal inskickade felaktigheter, där korrekta uppgifter på skivan rättats så det blivit felaktiga. Det är dock inget större problem, eftersom båda varianterna kommer att göras sökbara och presenteras i posten, dels den ursprungliga upptill men även den inskickade rättelsen längst ner under strecket.
 
E-postadressen i varje rättelsepost sparas, om det skulle behövas ytterligare kontakt.

[Jesper Johansson]

Bengt: Angående rättelser så förutsätter jag att inskickade uppgifter är styrkta (genom tillförlitliga källor). Ett 'felaktigt' dödsdatum styrks i dödboken och födelsedatum i födelseboken etc. För att återgå till namn så kan man välja det som står i källan när det handlar om Sveriges dödbok. Annars måste man skriva var uppgifterna är hämtade ifrån. När forskare söker i databasen och kontrollerar med dödboken kommer de i dessa fall att få huvudbry. Forskningen måste sedan framskrida så att forskarna förstår informationen i Sveriges dödbok.
 
I Vislanda som var 'min' församling fanns det personer som vid dödsfallet hade ett felaktigt födelsedatum (min egen farfars farfar född 7/12 och inte 17/12). Det konstaterades genom kontroll i födelseboken. Alla volontärer har inte jobbat på samma sätt och delar inte samma erfarenheter sedan tidigare. En del jobbar precis som jag med forskningsperiod då man kontrollerar individens uppgifter mot källorna, medan en del endast registrerar det som står i källan (dödbok och församlingsbok). Det bör påpekas att i stadsförsamlingar är forskningsperiod kanske inte att tänka på. Vi återkommer nu till det som diskuterats innan att man redovisar källans information. Forskarna måste kunna lita på informationen, så att man inte rättar en 'felaktig' uppgift och sedan gör den 'felaktig' igen genom ny rättning.
 
Ta med dig det här Bengt när du ska rätta poster i Sveriges dödbok. Lägg gärna ner lite möda och tid på arbetet. Lycka till!
 
Ja, Carl! Jag ska sluta skriva och hålla mig till ämnet. Tack för mig. Ses i en annan tråd!

[Bengt Nilsson]

Jesper: När det gäller min egen släkt försöker jag använda så tillförlitlig källa som möjligt.
När jag har tid över bläddrar jag i plocklistan i DB6 över förnamn och skickar rättningar för icke-släktingar på uppenbara stavfel och som källa blir det oftast en CD-skiva. Så många stavningsvarianter det finns på Adolf/Adolph och alla utom två är fel...

[Carl Szabad]

Bengt! Förstod jag ditt inlägg rätt så skickar du in rättelser utan att ens kolla vad det står i källan, utan plockar slentrianmässigt någon skiva som källa. Det är en utmärkt illustration på hur man inte ska agera! Du har din egen uttfattning klar, att det mäste vara ett stavfel, och det behöver inte ens kollas upp.
 
Det exempel du tog, med Adolf, är ytterligare ett utmärkt exempel på att du har fel! Exempelvis i Finland och Estland stavas Adolf med två a i början!
 
Jag tror vi klarar oss bättre utan den typen av rättelser.

[Bengt Nilsson]

Carl! Jag kollar noga vad som står i källan och ofta i flera källor.
Så fort jag märker att det är personer med finskt påbrå så skickar jag inga rättelser.
 
Jag upptäckte att Sveriges befolkning 1970, 1980, 1990 inte finns att välja som källa.
De behövs när man hittar ett förkortat förnamn på DB6, men någon av ovanstående CD-skivorna råkar ha alla namnen och man kan då använda dem som källa.
Födelseboken få jag inte tag i på något enkelt sätt då den är sekretessbelagd (personerna födda efter 1940)
 
De flesta felstavade Adolf har Ad korrekt men sedan har det blivit fel på tangentbordet (samma problem som jag ofta får)
 
Vissa ovanliga namn ser ut att vara felstavade oavsett vilken källa man tittar i och de är helt omöjliga att rätta (de som skrev dessa namn i böckerna hade troligen mycket svårt att uppfatta hur namnet stavades när det sades muntligt).

[Eva Dahlberg]

Folkräkningarna / Sveriges befolkning 1870-1880-1890-1900 är så sekundära att de hoppas jag verkligen inte någon använder som källor till rättelser  Jag har även ifrågasatt att de används som källor till underlaget överhuvudtaget. de är avskrifter av avskrifter - och var tänkta för att räkna antalet boende i socknen, inte ange var de var födda. Jag har en släkting (med familj) som har en födelsesocken i respektive folkräkning ... ibland stämmer det med kyrkboken, ibland inte för det var fel flera gånger även i kyrkboken när församlingar delats och folket flyttat runt - detta är ändå är bondefamiljer.
 
hälsningar
Eva

[Carl Szabad]

Bengt! Det du skrev i senaste inlägget stämmer inte med vad du skrev i inlägget innan. Därav mitt förra inlägg. som källa blir det oftast en CD-skiva skrev du då, nu heter det Jag kollar noga vad som står i källan och ofta i flera källor. Källan för en rättelse (inte komplettering) kan egentligen bara vara primärt källmaterial, som födelse- eller dödbok. Och då finns ingen anledning att kolla i fler källor. En uppgift blir inte mer korrekt för att den står på flera ställen. Det är rätt ställe som gäller.
 
Vad gäller Adolf skrev du explixit alla utom två är fel. Det stämmer alltså inte!
 
Anledningen att inte Sveriges befolkning 1970, 1980 eller 1990 finns att välja som källa vid rättelser är att det digitala materialet som dessa innehåller redan finns med på skivan, se källförteckningen i manualen. De som är avlidna före 1970 finns ju inte med på någon av dem.
 
Det är naturligtvis inte tvingande att skicka in kompletteringar eller rättelser, men om så görs ska de vara korrekta och verifierade! Rättelsefunktionen är till för att skicka in rättelser där man redan har upptäckt en avvikande uppgift i primärt källmaterial.
 
Men som Eva skriver, det finns förmodligen anledning att ta bort skivorna ur källförteckningen.

[Bengt Nilsson]

Carl: Jag har hittat ett antal uppenbara stavfel i plocklistan för förnamn och då har jag bara kommit till AE.
Jag har hoppat över massor med namn som jag inte har en aning om de är rätt eller inte...
 
Typiska fel är omkastade bokstäver, en saknad bokstav, en bokstav fel genom feltryck på tangentbordet, en extra bokstav som råkat finnas intill den rätta på tangentbordet, etc. Sedan är vissa handstilar i dödböckerna inte alltid perfekta och då blir det en tolkningsfråga om hur namnet ska stavas (ett typexempel är Karna och Hanna som ofta förväxlas).
 
Personer som gift sig till ett extra efternamn under slutet 1900-talet har ofta ett förnamn förkortat på DB6, men på Sveriges befolkning 1970, 1980 eller 1990 finns alla namnen utskrivna och då skulle man kunna skicka in rättningar med dessa skivor som källor.
Jag har skickat in några sådana rättningar men då har jag hittat namnet på Begravda i Sverige.

[Carl Szabad]

Jag har uppenbarligen inte uttryckt mig tillräckligt tydligt. Rättelser görs mot uppgift i primärkälla, som födelse- eller dödbok. Lyckas vi inte kommunicera ut det budskapet återstår annars bara att ta bort rättelsefunktionen helt.

[Anders Jönsson]

Hej Carl. Den nya dödboken, som jag väntat på, är ett utmärkt verktyg att komma vidare med, mot kontroll av aktuell dödbok då den finns tillgänglig.
 
Jag har dock märkt att det förekommer att födelseförsamlingen som blivit fel
då folk flytta hänger med in i nya dödboken, även efter det att folkbokföringen gick över till staten.
 
Det förefaller som man i flera fall accepterat det som stör i sista församlingsboken vid dödsfallet. En enkel koll i födelseboken kan bekräfta att uppgiften är korrekt, men om det inte stämmer blir det ju att omfattande forskningsarbete som måste göras.
 
Jag har skickat in ett antal rättelser av födelseförsamling då den varit uppenbart fel eller angetts som okänd med referens till aktuell födelsebok.
 
Vad är ditt intrycka av denna typ av fel?
 
 
Med vänlig hälsning
Anders

[Carl Szabad]

Om födelseförsamlingen blivit fel före 1991 så lär den felaktiga uppgiften kvarstå även efter. Sen är frågan vad man menar med felaktig. Före 1947 var det den fysiska nedkomstplatsen som gällde som födelseförsamling, inte var modern bodde. Har du något konkret fall?
 
Okänd födelseförsamling beror bara på att den dödförsamlingen ännu inte är helt färdigregistrerad, se även här. OBS! Listan är inte helt aktuell.

[Anders Jönsson]

Hej Carl, jag är helt enig med dig om grundprincipen med födelseförsamling.
 
Problemet uppstår om jag skall söka på en person som genom uppgift i födelseboken är född på plats A med i dödboken står det plats B därför att den ändrats mellan husförhörsböckerna då familjen flyttat.
 
Det senaste exemplet hittade jag i går.
 
Sven Emil Gustafsson född i Norra Härene (R) 1880 18/4 finns i födelseboken
för Norra Härene C:5 (1866-1894) bild 63 sista raden på vänster sida.
 
Familjen bodde i Härene vid denna tidpunkt.
 
Enligt dödboken avled han 1970 18/1 i Örgryte och här anges Ullervad (R) som
födelseförsamling.  En koll i Ullervad C:8 (1851-1883) sid 63 återfinns ingen
Sven Emil på detta datumet.
 
Med vänlig hälsning
Anders

[Carl Szabad]

I det fallet är det solklart att en rättelse ska göras till Norra Härene. Ofta flyttar familjerna med felaktiga födelseplatser runt mycket och då uppstår felet vid något tillfälle. Det visar sig att fadern var statdräng och de kunde flytta varje år.
 
I Sveriges befolkning 1890 står han fortfarande som född i Norra Härene, men 1900 står det Ullervad i befolkningsskivan. Felet har alltså uppstått någon gång under 1890-talet.