Äldre inlägg (arkiv) till 26 september, 2014

[Carl Szabad]

Det är dödboken som varit norm. Finns personer inte med i någon dödbok kommer de inte med. Undantag finns, där personen angivits som död i kolumnen för döddatum i församlingsboken, men missats i dödboken. Då ska han/hon tas med ändå.
 
Men personer som inte varit skrivna kan finnas med i dödboken ändå om de avlider i den församlingen och då framgår det att de inte är skrivna där. I de fallen ska de tas med eftersom de inte kommer med i någon annan församling. Det är bara när attest utgått till kyrkbokföringsförsamlingen och den sedan inte kommit i retur som den avlidne ska utelämnas.

[Karl Göran Eriksson]

Carl!
Vi vet att det finns kategorier av personer som, trots att de var bosatta i Sverige hela eller större delen av sitt liv, aldrig blev kyrkskrivna. Dit kan vi räkna bl.a. resande. Vid död och begravning brukar de ändå upptas i kyrkböckerna.  Projektet Namn åt de döda hade kunnat lösa åtskilliga forskningsproblem när det gäller denna kategori. Att man valt att utesluta dessa finner jag olyckligt eftersom att systematiskt eftersöka dem i dödböckerna är i stort sett omöjligt. När de nu inte var skrivna någonstans finns det knappast någon risk att dessa dödsnotiser återfinns på mer än ett ställe.

[Carl Szabad]

KG: Jag uttryckte mig väl oklart, timmen var sen. De är inte uteslutna. Om en person som avlider i en församling men inte är skriven där uppger en kyrkskrivningsförsamling (eller någon annan gör det) där personen inte är känd kommer dödsattesten tillbaka med kommentaren att han/hon inte är känd i den uppgivna församlingen. Då ska de tas med. Om dödsattesten inte kommer tillbaka innebär det att personen är känd där och då noteras i den dödboken.
 
Den process jag beskriver här är alltså hur registreringen borde utföras. Om alla volontärer följt den principen kan jag inte garantera, men Anna-Lena Hultman som höll i kontakterna där har förhoppningsvis delgett dem reglerna.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-09-10 07:32)

[Jesper Johansson]

Inläggen ovan gör mig väldigt upprörd! Jag vet inte vart jag ska börja och förmodligen borde det här inlägget aldrig har skrivits (eller ligger i fel ämne, men då ska det hamna på lämplig plats). Men när folk klankar ner på materialet som redovisas i Sveriges dödbok blir man upprörd. Speciellt när man nästintill svalt för att göra sina poster så bra som möjligt. En del av dessa poster är rättade till verkligen, men inte som de redovisades i källan. Låt mig förklara:
 
Dödbokens uppgifter används som grund för registreringen. Sedan är det församlingsbokens uppgifter. Då de flesta var födda inom samma församling gjordes även kontroll mot födelseboken och där upptäcktes att födelsedatum inte var samma som i den senaste boken (händer då och då). Här rättades med andra ord posten och samma sak gjordes med vigseluppgifter så långt tiden räckte. (Varje person fick endast 30 minuters forskning. En del fick 45 minuter för att de var svåra att registrera.) Sådant här är lätt att fixa och kontrollera om tid finns, varför jag tog så god tid på mig att lämna ifrån mig materialet. Det kan ändå smyga in fel i datamängderna.
 
När det gäller senare tider. Under 50-talet och 60-talet så har källan varit myndighetsregister och inte enbart källor från kyrkbokföringen. Ett nytt exempel är min farfars far som enligt bokföringen vigdes den 3/10 1909. Men det rätta ska vara 3/12 för det står både i vigselboken och i den församlingsbok där de var kyrkbokförda.
Vad händer sedan då?
Jo, familjen flyttar till en ny församling och i den församlingsboken står också den 3/12 dock är texten svårläst. När sedan familjen överförs till en annan sida uppstår problemet. Då står det plötsligt den 3/10. Prästen har alltså läst fel. Detta kommer att resultera i att uppgifterna hänger med i det fortsatta livet. Personakterna kommer och våra släktingar får ett födelsenummer med tre siffror.
I dataregistret som finns i Sveriges dödbok står det därför den 3/10 1909 och detta är en felaktig uppgift men ändå inte eftersom det står så i källan som man använt.
 
Detta är ett exempel som återkommer för väldigt många släktforskare när handlar om just databaser och registrering. Väldigt många är väldigt upprörda över de fel som finns i informationen. Men då måste man ställa sig själv frågan... Vart kommer uppgifterna ifrån? Stämmer det med källhänvisningen? Att vara släktforskare innebär att man kritiskt granskar sina källor och att man framför allt styrker sina uppgifter. Ett födelsedatum styrks t.ex. i födelseboken etc. Sedan ska man följa en person genom livet för att på så sätt få klarhet i hur felen i kyrkbokföringen kommit till.
 
När det handlar om system som hanterar och kodar data så kan tecken lätt komma till. Det är sånt som händer helt enkelt och vad förväntar man sig egentligen när det handlar om en databas med över 9 miljoner poster. Då kanske en del av er påpekar att det finns större databaser som t.ex. i Amerika, men då kan jag tala om för er att dessa innehåller troligtvis också felaktigheter och är mer ungefärliga.
Det är också väldigt lustigt att man påpekar felen och bortser från helheten. När det gäller Sveriges befolkning (Folkräkningen) som där är ett tydligt exempel på att vissa uppgifter skiljer sig från verkligheten. Olika stavningar, olika födelseorter och konstiga familjebilder mellan åren. Men tittar man i originalet så ser oftast uppgifterna ut precis så som de är redovisade och där är Riksarkivet väldigt tydliga med att man redovisar det som står i källan. Sen om det visar sig att personen är född i Kalmar och inte i Emmaboda är en helt annan sak och det pratar inte många om.
 
Sveriges dödbok och alla andra databaser är ett hjälpmedel för oss forskare att lättare kunna hitta våra släktingar och gå in i arkiven. Register kan aldrig ersätta det som står i böckerna och det är väldigt viktigt att komma ihåg det. Det är därför man nu ser skrämmande på hur Skatteverket sköter folkbokföringen där man sällan gör kopior och endast har sitt datoriserade register. En sökning i Sveriges dödbok på födda 1993 och framåt har ingen uppgift om födelseort och det verkar ju väldigt lustigt, eller hur? Men det är för att födelseorten är låst i det register som Sveriges Släktforskarförbund hämtar uppgifterna till databasen ifrån.
Det vet säkert många av er redan hur omfattande det i dag är att få ut uppgifter om levande släktingar. Man vill ju ha hela kakan som motsvarar det vi hittar i kyrkböckerna, men för det krävs en mängd olika personbilder och födelseortsbevis. Ett tag begärde jag ut ett fullständigt utdrag och det gav precis vad jag ville. Men sedan var det ett skattekontor som sa nej med argumentet att sådant här kan vi inte lämna ut. Det beror alltså helt på vem man hamnar hos.
 
Jag har kollat upp det där med på församlingen skriven och i dag handlar det helt riktigt om kvarskrivning. Man bor alltså på en hemlig adress, särskild postadress eller med skyddad identitet. Då hade det klart varit mycket enklare att inte ha någon postadress alls men sanningen är ju klar... Man är på församlingen skriven. Jag förstår egentligen inte varför man brusar upp och speciellt inte när det i det här fallet handlar om material efter 1991 som då sköts av Skatteverket. Då får man vända sig till dem och inte till förbundet.
Det är fullständigt oacceptabelt tycker jag att man hoppar på Carl såsom man gör. Han har varit projektledare för så mycket som ni inte kan föreställa er. Tillsammans med Anna-Lena Hultman som haft kontinuerlig kontakt med oss frivilliga medarbetare har vi kunnat få in material. Och sist men inte minst... Johan Gidlöf som står bakom sökprogrammet. Dessa tre personer ska vi älska av hela vårt hjärta och gärna de som också arbetat för att dödboken ska bli så komplett som den är i dag. Och där är jag inräknad, men ni måste inte älska mig, det är inte det jag begär med det här inlägget, men ni ska inte ge Carl skit för Sveriges dödboks felaktigheter.
 
För i grund och botten handlar släktforskning om att hitta det man söker. Men det handlar lika mycket om att inte hitta det man söker och att kritiskt granska sina uppgifter. Kontrollera alla uppgifter och styrk med källorna. Använd endast databasen som en hjälp i arbetet.
 
Ta hand om er. God natt!
Mvh Jesper Johansson

[Christina Helmby]

Stora buketter till alla som arbetat med Sveriges dödbok, speciellt stora till Anna-Lena, Carl och Johan.
Och en alldeles extra stor eloge till Jesper som så klart och tydligt redovisar hur saker och ting egentligen ligger till. Tack alla Ni!
 

Christina

[Bengt Nilsson]

Stora buketter till alla som arbetat med Sveriges dödbok, speciellt stora till Anna-Lena, Carl och Johan.  
Och en alldeles extra stor eloge till Jesper som så klart och tydligt redovisar hur saker och ting egentligen ligger till. Tack alla Ni!
 
Håller med Christina!
 
Mitt inlägg angående felstavade namn gäller få människor jämfört med hur många som är korrekta.
Hade de ansvariga fått några dagar till på sig hade min lista varit mycket kortare. Exempelvis de få med trippelbokstäver på förra dödboken är fixade.
Många fel uppstår som Jesper beskriver vid flyttningar. En av mina släktingar har fel födelseförsamling i 50 år (på 1800-talet) då det är så lätt att se fel på exempelvis Bösarp och Brösarp.

[Carl Szabad]

Stort tack för ert stöd och vackra ord! Sånt värmer. Jesper har också gjort en helt korrekt analys av hur Sveriges dödbok ska användas. Den är, som även tidigare påpekats, inget facit utan ett hjälpmedel för den vidare forskningen, vilket naturligtvis inte hindrar att uppgifterna ska vara så kompletta och korrekta som det är rimligt att åstadkomma.
 
Tack vare programmeraren Johans fiffiga konstruktion av sökprogrammet är det dessutom möjligt att hitta alla de detaljavvikelser som Bengt räknade upp, vilket förhoppningsvis kan åtgärdas till nästa version. Det går dock mycket fortare att hitta felen via sökprogrammet än att sen även rätta datafilerna.

[Marcus Boman]

Det handlar väl bara om en CD/DVD skiva. Skivan (och prestationen) är fantastisk i mina ögon men varför ska någon behöva älska (eller motsatsen) skivmakarna förstår jag inte. Varför dra upp (ner) tonläget till dessa nivåer?
 
(Meddelandet ändrat av mabo 2014-09-13 10:40)

[Carl Szabad]

Med tanke på att diskussionen hittills till viss del rört sig om rättelser vill jag bara klargöra ett par saker. På instruktionssidan, som kommer upp om man vill rätta eller komplettera en post, finns instruktioner om hur det ska gå till, som åtminstone jag tycker är tillräckligt tydliga (rätta mig om jag har fel!). Bland annat ska man inte korrigera namn som förekommer i olika stavningsvarianter, exempelvis Lindkvist/Lindquist. Även idag kan olika myndigheter stava namn av den typen på olika sätt, så ett namn är aldrig hugget i sten, utom möjligen för den som bär det.
 
En forskare meddelade mig nyligen mejlledes att hennes förfäders namn var felstavade, så hon hade gått in och rättat ett antal personer som tillhörde släkten. Det var säkert i bästa välmening, men helt fel tänkt, eftersom hon dessutom hittat på en fiktiv källa till de nya stavningarna om dessa inte stämde med församlingens dödbok och/eller församlingsbok.
 
Den som använder Sveriges dödbok ska kunna lita på att den verkligen är en korrekt avbild av dödböckerna i landet. Därför är det viktigt att kompletteringar och rättelser görs i rätt riktning, inte fel. En korrekt registrerad uppgift ska inte ändras till en felaktig. Den som söker på ovanstående exempel torde vid det här laget ha lärt sig att skriva in Lind*ist för att fånga upp alla tänkbara, liksom många namn innehåller ett ickeljudande h och därför får sökas med en * på den platsen i stället (exempelvis Pehrsson/Persson), se även hjälptexten i sökfönstret.

[Jesper Johansson]

Det klart att ordvalet älska var kanske lite överdrivet. Samtidigt är det beroende på hur mycket databasen betyder för en. Det skiljer sig från individ till individ, men det säger väl mer om personens karaktär än ordet egentligen.
 
Jag har också läst mitt inlägg en gång till och det låter lite som att alla poster är fel och bygger på en slarvig folkbokföring. Så är det naturligtvis inte. Sveriges dödbok är precis som andra bra databaser ett oerhört bra hjälpmedel och i och med nya versioner förbättras innehållet hela tiden. Anledning till varför jag inte kunde hindra mig från att skriva var för att det pågått diskussioner om felen. Vi människor verkar hänga upp oss på fel och brister i stället för att se till helheten. Speciellt människor som inte varit med och arbetat för att databasen ska bli det hjälpmedel som den är i dag.
 
Jag har själv varit ny i forskandet. När jag började litade jag helt och hållet på databasernas uppgifter, på samma sätt som jag litade på andra forskares resultat som hade forskat åt mig. I dag kontrollerar jag alla uppgifter och det har förändrat dels min egen forskning och hur jag ser på databaser.
Det verkar vara allvarligare när en person slinter på tangenterna och uppgifter redovisas felaktigt i datoriserade program. Men jag hör inte mycket när det kommer till kyrkböckerna. Då verkar släktforskarna ha förståelse för att prästen ibland skrev fel, läste fel och hörde fel vid husförhör. Det är sådant som vi alla vet kan förekomma.
En sak som många inte tänker på är att skrivfel oftast rättades till vid upptäckt. Det kan alltså löna sig att göra en fullständig kartläggning över personens liv. När det handlar om äldre tider fanns det folk som flyttade utan attester till nya församlingar och lämnade då uppgifterna muntligt, men det här inte relevant för tiden med Sveriges dödbok.
 
Sen är det som Carl beskriver ovan (och som jag beskrev om Riksarkivet) att man i första hand gör en korrekt bild av dödböckerna. Den vidare forskningen får sedan framskrida utan förbundets påverkan. Men en sak som blir betydligt viktigare i framtiden är hur databaserna ska användas. Speciellt när det gäller ungdomar som vill söka sitt ursprung. Jag själv är född 1994 och har varit beroende av databaserna. Det handlar ju om att kunna kartlägga den nutida släkten för att senare komma in i kyrkoarkivet. Det är gärna bra att ha kunskap i hur folkbokföringen har skötts över tid.
Det här blir allt viktigare när familjebilderna inte längre bara består av mamma, pappa, barn utan visar också en ökad rörlighet, skilsmässor och namnändringar. Forskningen i framtiden kommer troligtvis att se lite annorlunda ut och då tänker jag på den nuvarande folkbokföringen.
 
Det är vi i dataåldern som upptäcker det som prästen av misstag skrev fel. Skatteverket ser bara folkbokföringen som ett arbetsunderlag, vad är det då som säger att inte en del präster också såg på kyrkbokföringen på samma sätt. En del var nästan medvetet slarviga och hade inte den minsta tanke på att jag 185 år senare skulle kritisera det. Men det är tekniken som gjort att vi i dag kan upptäcka det här.
Och det lär bara fortsätta i takt med den nya teknologin och människors behov av informationssökning. På samma sätt som det tvingar oss att kritiskt granska våra källor.
 
Carl: I det senaste materialet har ni infört fastigheten som en övrig uppgift. Är det en viktig uppgift inför framtiden? Handlar det om den nya folkbokföringen på fastighet 2016?
 
Mvh Jesper Johansson
 
(Meddelandet ändrat av jeppe16 2014-09-16 23:02)
 
(Meddelandet ändrat av jeppe16 2014-09-16 23:13)

[Carl Szabad]

Jesper: Angående fastighet vid dödsfallet begärde jag ut det och sekretessgranskningen godkände den uppgiften. Därför tyckte jag det var relevant att även ta med det i databasen. Det var ett rätt minimalt merarbete att tillfoga i kommentarfältet.

[Rolf Berlin]

Carl:
Jag upptäckte att Göteborg domkyrkoförsamling saknar över 300 dödnotiser för andra halvåret 1904.
Frågor:
1. Vart vänder man sig för att meddela dylika brister?
2. Om det finns många församlingar som har liknande brister - vart kan man läsa om dessa brister?

[Carl Szabad]

Tack för beskedet! Jag har en fil där jag noterar sådant för framtida åtgärdande. Det går alltså utmärkt att meddela mig eller här i diskussionen. När tusentals forskare börjar använda skivan är det nästan ofrånkomligt att det visar sig finnas sådana här luckor, hur många tester vi än gjort innan.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-09-16 22:42)

[Bengt Nilsson]

Enligt Begravda i Sverige 2 skulle en släkting vara död i Balkåkra 1937, men fanns inte på Sveriges dödbok 1901-2013.
När jag tittade i Balkåkras dödbok (via ArkivDigital) så fanns han där.
Jag såg att det fanns 20 avlidna 1937 i dödboken, men det finns bara 11 personer på Sveriges dödbok 1901-2013 som är avlidna 1937 i Balkåkra.

[Carl Szabad]

Bengt! Det finns 13 avlidna i Balkåkra dödbok det året som var skrivna i Balkåkra (inte 20), men utan att veta namnet kan jag inte utreda om någon av de saknade är din släkting.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2014-09-25 10:56)

[Bengt Nilsson]

I dödboken var personerna numrerade och jag läste bara av att sista personen var nr 20.  
Lite lurigt att de finns i dödboken när de inte är skrivna i församlingen, men det är bättre att personerna finns i två dödböcker istället för ingen.
Jag ska kolla upp min släkting ikväll.

[Bengt Nilsson]

Jag hörde från en annan släktforskare att en person heter KLAR på Sveriges dödbok 1901-2013
 
Jag testade då lite olika felstavningsvarianter och sökte på dem.
 
De flesta sökningarna gjorde jag med citattecken för utesluta längre (korrekta) namn.
 
Ingen av personerna är släkt med mig. Jag har inte skickat in några rättningar.
 
 
13 personer med förnamnet Klar
Av dessa var 9 födda på 1800-talet och på Sveriges Befolkning 1900 heter de Klas eller Claes (och en Karl).
 
 
10 personer med förnamnet Kalr
 
2 personer med förnamnet Calr
 
1 person med förnamnet Clar som tredje förnamn, men hans fader hette Klar i efternamn.
 
3 personer med efternamnet Klarsson
Av dessa var 2 födda på 1800-talet och på Sveriges Befolkning 1900 heter de Claesson och Classon.
 
4 personer med förnamnet Karll
 
1 person med förnamnet Carll
 
1 person med förnamnet Begnt
 
1 person med förnamnet Jaocb
 
2 personer med förnamnet Marria
 
10 personer med förnamnet Anan, men de är kanske korrekta då det finns 43 levande personer som heter det idag enligt en internet-sida.
 
4 personer med där förnamnet börjar med: Augsti
På Sveriges Befolkning 1900 finns det 2 personer samma början på namnet, men det är andra personer.

[Carl Szabad]

Jo, den som letar efter fel hittar naturligtvis fel. Som väl är är den allra största mängden helt korrekta poster.

[Bengt Nilsson]

Jo, den som letar efter fel hittar naturligtvis fel.
Jag anmärker för att förbättra...

[Carl Szabad]

Vad tycker du att vi ska göra åt det nu? Det är 9,3 miljoner poster i databasen och det finns plocklistor man kan leta i. Inte så underligt om man då kan hitta felaktigheter.

[Maria Timashans]

Jag har noterat att min mamma återfinns på Begravda i Sverige 2 med endast ett av sina förnamn, jag har ännu inte kontrollerat om det ser annorlunda ut på Sveriges Dödbok 1901 - 2013 men om det gör det, vad krävs för bevis för få en ändring åtgärdad till nästa utgåva? Räcker det med hänvisning till födelseboken?
 
En annan sak jag noterade alldeles nyss, är att hon inte är sökbar på sitt personnummer, och nu talar jag ff om Begravda-CDn alltså. Jag lägger ingen som helst värdering i huruvida det enbart är en del personnummer inlagda i databasen, utan det är bara en undran. För mig är det fantastiska redskap dessa CD, men jag skulle aldrig komma på tanken att rakt av kopiera andras uppgifter in i mitt släktforskningsprogram utan att ha verifierat källorna, och det handlar om självbevarelsedrift för jag har sett hur galet det kan gå (för en vän som forskade) när en halkar in på fel spår och sen ägnar vansinnigt mycket tid i onödan.
Dessutom tycker jag att det är fantastiskt att inte fler fel finns p g a den mänskliga faktorn, det är ofantliga mängder information ni har knapppat in och betydligt större risk att missa nåt, skriva fel, än en präst i en liten församling för hundra år sen som kanske hade ett trettital barn att skriva in i födelseboken varje år.

[Carl Szabad]

Maria! Det är helt olika källor till de båda skivorna. Begravda i Sverige bygger på kyrkogårdsförvaltningarnas databaser över gravsättningar, medan Sveriges dödbok innehåller folkbokföringsmaterial. Personerna kan vara registrerade identiskt lika, men det kan även skilja mellan källorna. Se även under knappen OM.
 
Din mor går mycket väl att söka via personnummer i Begravda, men du måste skriva in strecket före födelsenumret också. Det syns tyvärr dåligt i hjälptexten.

[Roger Jorwén]

Visst finns det fel i Sveriges Dödbok 6 liksom i tidigare versioner. Många av dessa fel ligger i folkbokföringen. Har det kommit in en felaktig uppgift där så hänger den med, väldigt svårt att få den ändrad. Ett exempel, min MM var född den 10/3 (helt klart enl födelseboken) men någonstans på resans gång har det blivit den 16/3. Detta innebar ju också att hon fick fel personnummer...  
Att dubbelchecka 9,3 miljoner poster är ju orimligt. Som användare bör man nog även kolla den uppgift man fått fram. Om möjligt! Det rör ju sig om en form av andrahandsuppgifter...
 
Visst har man användning av skivorna

[Carl Szabad]

Här är det ju lätt att skicka in en rättelse av födelsedatumet och ange födelseboken (FB) som källa. Rättelser blir sedan indexerade på nästa skiva om de läggs i rätt fält, så en sökning ger träff både på personnumrets födelsedatum och på det rättade.

[Roger Jorwén]

Rättelse med källhänvisning är inskickade 2 ggr, dels på den förra skivan för 2 år sedan och dels på den nya för någon vecka sedan...

[Carl Szabad]

Är rättelse inskickad på korrekt sätt ska den finnas med på skivan. Vad hette mormor och när var hon född?

[Bengt Nilsson]

Maria!
Jag har noterat att min mamma återfinns på Begravda i Sverige 2 med endast ett av sina förnamn
 
Många kyrkogårdar/gravplatser har bara skrivit in tilltalsnamnet.
Det kan vara bra då det annars kan vara svårt att få reda på tilltalsnamnet när man inte är närmare släkt och inte har kontakt med personens ättlingar.
 
Jag har hittat personer på Begravda i Sverige 2 med personnr där checksiffran stämmer (om man beräknar och kontrollerar den), men att månad och dag har blivit växlade (06-07 har skrivits 07-06).
Tyvärr är beräkningen av checksiffran så enkelt utformad att sådana fel INTE märks.
 
Samma person på Sveriges Dödbok har korrekt personnr.

[Bengt Nilsson]

Carl! Angående Balkåkra:
Personen hette Magnus Nilsson och avled 1937-12-07.

[Helge Roland Johansson]

Det vore väl väldigt konstigt om nya dödboken inte är behäftad med en del felaktigheter, eftersom vi ju vet att även källorna är behäftade med felaktigheter. Nu skall vi försöka att istället inrikta oss på, att hjälpa till att rätta till de fel som vi fortfarande kan upptäcka, så blir säkert nästa utgåva ännu bättre.  
Kuriosa om hur fel kan uppstå: I min forskning sökte jag efter en person, som enl både den tidigare dödboken och Sv bef 1970 skulle vara född i en församling i Sthlm 1909. Hon gick inte att finna, men däremot fanns en kvinna med samma namn, men född samma datum 1904. M h av Stadsarkivet Sthlm kunde vi komma vidare och hittade det korrekta spåret. Orsaken till fel födelseår var kvinnan själv. Hon träffade sin blivande make i slutet av 1920-talet och hon tyckte då, att det inte passade sig att hon var fem år äldre än honom, så hon ändrade helt sonika sitt födelseår från 1904 till 1909. Skrivtekniskt en enkel åtgärd kan tyckas. Att det faktiskt förhöll sig så, har vi fått bekräftat av en s k kusin (mödrarna var fosterbarn och s k oäktingar) som vi inte haft kontakt med på många år förrän just i detta ärende. Kusinen visste om detta, eftersom hennes mor berättat det, men det skulle vara, och förblev ju också, deras gemensamma hemlighet genom hela livet.  
Det mest underliga är väl ändå, att ingen svensk myndighet har upptäckt detta, eftersom även dödsbeviset fr svenska kyrkan anger fel födelseår.  
Så kan det gå när inte haspen är på!

[Lena Persson]

Hej, jag undrar lite hur det är tänkt för de döda 2010-13 med adresser. Expempel: min mamma står det följande om:
19200830-6124
Persson, Inger Margareta
Björkgatan 9
521 72  Slutarp
Död 7/9 2012.
Folkbokförd i Mösseberg, Falköpings kn (Västra Götalands län, Västergötland).
Född 30/8 1920 i Luttra (Skaraborgs län, Västergötland).
Änka (15/8 2004).
Anm:
Fastighet: Stora Berg 1:20
--------------
Födelseförsamling i källan:
Luttra (Skaraborgs län)
Källor:
FK 13 / man91
Den adress som angivs (Slutarp) är min, vi hade hennes post ställd till oss. Den fastighet som angivs är den hon verkligen bodde på och som hör ihop med folkbokföringsförsamlingen (Mösseberg).
Varför är adressen postadress och ej boendeadress direkt kopplad till fastighet?
 
För övrigt givetvis underbart med en uppdatering av Sv. Dödbok!
 
PS. Såg just att ämnet redan diskuterats under äldre inlägg. Ursäkta!
 
(Meddelandet ändrat av Lena Persson 2014-09-26 11:21)